På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Målet gestaltad livsmiljö och PBL

Granskad: 

Plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och dess förordning och föreskrifter är den huvudsakliga lagstiftningen för arkitektur. Lagens syfte och målet för politikområdet för gestaltad livsmiljö stämmer väl överens med varandra.

Kommunen har, genom sitt planeringsansvar enligt PBL och i sina andra roller, stora möjligheter att arbeta mot målet för politikområdet för gestaltad livsmiljö: Ett samhällsbygge som sätter människan i centrum, där fler ska få leva och bo i inkluderande, väl gestaltade och långsiktigt hållbara miljöer.

Byggherrars arbete med gestaltningsfrågor har stor betydelse för arbetet mot målet, samtidigt som målet enbart är styrande för offentliga aktörer. PBL är däremot styrande för alla byggherrar.

I PBL finns samhällets bestämmelser om planering av hur man får använda mark- och vattenområden och hur man får bygga. Bestämmelserna reglerar både processerna och det faktiska byggandet. I lagens inledning framgår att bestämmelserna syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. Detta ska gälla såväl för människorna i dagens samhälle som för kommande generationer, med hänsyn till den enskilda människans frihet. Lagens syfte överensstämmer alltså väl med den övergripande målsättningen för politikområdet för gestaltad livsmiljö. (jfr prop. 2017/18:110)

PBL och dess förordning och föreskrifter är den huvudsakliga lagstiftningen för arkitektur. Den innefattar frågor om form och design och om konstnärliga, historiska och sociala värden. Lagen reglerar därför en förhållandevis stor del av perspektivet gestaltad livsmiljö. PBL använder dock inte begreppen arkitektur, gestaltning eller design.

Regleringen har istället sin grund ett antal allmänna intressen och fokuserar på begreppen hushållning, lokalisering, placering och utformning. Begrepp som används är:

  • Ändamålsenlig struktur.
  • Estetiskt tilltalande utformning.
  • Hänsyn till stads- och landskapsbild.
  • Hänsyn till natur- och kulturvärden.
  • Intresset av en god helhetsverkan.
  • Krav på god form-, färg- och materialverkan.
  • Tillgänglighet.
  • lämplig för sitt ändamål
  • krav på varsamhet
  • förbud mot förvanskning

PBL och kommunens arbete mot målet i ”Politik för gestaltad livsmiljö”

PBL ger kommunen ansvar för planeringen, bygglovsprövningen och tillsynen över byggandet. Kommunens byggnadsnämnd har ett särskilt utpekat myndighetsansvar och ett eget kapitel i lagen.

Detta innebär att kommunen har ett tydligt mandat att driva och besluta i grundläggande frågor för vår livsmiljö: Exempelvis hur mark- och vattenområden kan och får användas och bebyggas och hur bebyggelse placeras, utformas och förvaltas. Kommunen driver även andra frågor och fattar beslut som får en betydande påverkan på vår livsmiljö. Detta i rollen som bland annat byggherre, fastighetsägare och förvaltare av gator, torg, parker och andra allmänna platser.

Som ansvarig för planeringen och i sina andra roller har kommunen stora möjligheter att arbeta mot politikområdets mål. PBL gäller för alla kommuner, även om dessa har mycket olika förutsättningar. Alla kommuner kan alltså på olika sätt använda PBL som ett huvudsakligt verktyg i arbetet mot målet. Genom mandatet i PBL och övriga roller har kommunen tillgång till många olika verktyg i arbetet med en god gestaltad livsmiljö.

Grundläggande för alla verktyg är ett tydligt politiskt ledarskap som visar på en riktning och en vilja. Kommunen bör arbeta förebildligt på olika sätt, vilket även är politikens målsättning. Ett förebyggande arbete är ofta grunden till en förebildlighet och även ett sätt att underlätta dialog med byggherrar, fastighetsägare och allmänheten. Ett sätt att verka förebyggande är att arbeta strategiskt med hur den lokala livsmiljön bör bevaras och utvecklas genom att formulera sig i en arkitekturstrategi.

PBL och byggherrens arbete mot målet i ”Politik för gestaltad livsmiljö”

PBL gör byggherren ansvarig gentemot samhället för gestaltningen i det enskilda byggandet. Byggherre är enligt PBL den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Hur byggherren arbetar med gestaltning, och vilka beslut som fattas, är avgörande för arbetet mot målet i ”Politik för gestaltad livsmiljö”. Samtidigt är målet styrande enbart för offentliga aktörer, vilket innebär stora skillnader i hur arbetet mot målet bedrivs hos byggherrar generellt. Men alla byggherrars gestaltningsbeslut styrs i grunden av PBL:s materiella krav och i olika grad av gestaltningsbesluten i den kommunala planeringen. Därmed blir byggherrens dialog med kommunen under gestaltningsprocessen ett av de viktigare momenten i arbetet, eftersom lagens syfte och målet med politikområdet gestaltad livsmiljö till stora delar är lika. (prop. 2017/18:110)

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen