På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Målet gestaltad livsmiljö och PBL

Granskad:

Plan- och bygglagstiftningen innefattar samhällets huvudsakliga bestämmelser rörande arkitektur. Lagen styr kommuners och även byggherrars arbete på området samtidigt som Politik för gestaltad livsmiljö är vägledande för dem. Lagens syfte och målet med politiken stämmer väl överens med varandra.

PBL reglerar stora delar av perspektivet gestaltad livsmiljö

I plan- och bygglagen (2010:900), PBL, finns samhällets bestämmelser om planering av mark- och vattenområden och om byggande. Bestämmelserna reglerar både processerna och det materiella i planeringen och i byggandet, och styr således både kommuners och andra aktörers arbete på området. I lagens inledning framgår att bestämmelserna syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. Detta ska gälla såväl för människorna i dagens samhälle som för kommande generationer, med hänsyn till den enskilda människans frihet. Lagens syfte överensstämmer alltså väl med den övergripande målsättningen för politikområdet för gestaltad livsmiljö.(jfr prop. 2017/18:110)

PBL är den huvudsakliga lagstiftningen rörande byggnaders och bebyggelses utformning och funktion och även dess konstnärliga, kulturella, historiska och sociala värden. Lagen reglerar därför en förhållandevis stor del av perspektivet gestaltad livsmiljö. Men PBL använder inte alls begreppen arkitektur, gestaltning eller design, utan regleringen grundar sig på ett antal allmänna intressen och krav. De begrepp som används är i huvudsak följande.

  • Främja ändamålsenlig struktur och estetiskt tilltalande utformning
  • Hänsyn till stads- och landskapsbilden
  • Hänsyn till natur- och kulturvärden
  • Hänsyn till intresset av en god helhetsverkan
  • Krav på god form-, färg- och materialverkan
  • Krav på tillgänglighet och användbarhet
  • Krav på lämplighet för sitt ändamål
  • Krav på skydd och varsamhet
  • Förbud mot förvanskning

PBL och kommunens arbete mot målet i ”Politik för gestaltad livsmiljö”

PBL ger kommunen ansvar för planeringen, bygglovsprövningen och tillsynen över byggandet. Kommunens byggnadsnämnd har ett särskilt utpekat myndighetsansvar och ett eget kapitel i lagen.

Detta innebär att kommunen har ett tydligt mandat att driva, pröva och besluta i grundläggande frågor för vår livsmiljö: Exempelvis hur mark- och vattenområden kan och får användas och bebyggas och hur bebyggelse placeras, utformas och förvaltas. Kommunen driver även andra frågor och fattar beslut som får en betydande påverkan på vår livsmiljö, detta i rollen som bland annat byggherre, fastighetsägare och förvaltare av gator, torg, parker och andra allmänna platser.

Som ansvarig för planeringen och i sina andra roller har kommunen stora möjligheter att arbeta mot politikområdets mål. PBL gäller för alla kommuner, även om dessa har mycket olika förutsättningar. Alla kommuner kan alltså på olika sätt använda PBL som ett huvudsakligt verktyg i arbetet mot målet. Genom mandatet i PBL och övriga roller har kommunen tillgång till många olika verktyg i arbetet med en god gestaltad livsmiljö.

Grundläggande för alla verktyg är ett tydligt politiskt ledarskap som visar på en riktning och en vilja. Kommunen bör arbeta förebildligt på olika sätt, vilket även är politikområdets målsättning. Ett förebyggande arbete är ofta grunden till en förebildlighet och även ett sätt att underlätta dialog med byggherrar, fastighetsägare och allmänheten. Ett sätt att verka förebyggande är att arbeta strategiskt med hur den lokala livsmiljön bör bevaras och utvecklas genom att formulera sig i en arkitekturstrategi.

PBL och byggherrens arbete mot målet i ”Politik för gestaltad livsmiljö”

PBL gör byggherren ansvarig gentemot samhället för gestaltningen i det enskilda byggandet. Byggherre är enligt PBL den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Hur byggherren arbetar med gestaltning, och vilka beslut som fattas, är avgörande för arbetet mot målet i ”Politik för gestaltad livsmiljö”. Samtidigt är målet styrande enbart för offentliga aktörer, vilket innebär stora skillnader i hur arbetet mot målet bedrivs hos byggherrar generellt. Men alla byggherrars gestaltningsarbete styrs i grunden av PBL:s materiella krav och i olika grad av gestaltningsarbetet i den kommunala planeringen. Därmed blir byggherrens dialog med kommunen ett av de viktigare momenten i arbetet mot målet med politikområdet gestaltad livsmiljö, eftersom lagens syfte och målet till stora delar är lika. (prop. 2017/18:110)

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen