På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Kvarteret Stora Sjöfallet, Stockholm, Sverige

Granskad:
Stenlagda gångar som löper genom kvarteret mellan de moderna bostadshusen. Mellan husen finns olika grönytor.
Stenlagda gångar löper genom kvarteret kantas av rabatter och lummiga grönytor. I de specialbyggda sittskulpturerna finns mulmholkar, död ekved, som är en viktig livsmiljö för många insekter. Foto: Urbio

Kv. Stora Sjöfallet är ett exempel på hur man genom medveten design kan integrera många olika slags ekosystemtjänster och hög biodiversitet i ett privat bostadskvarter i innerstadsmiljö. Inom gårdarnas ganska begränsade yta återfinns människor och djur på samma plats. Här finns gröna väggar, gröna tak, lummiga planteringar med stor artrikedom, stora träd och lokal dagvattenhantering - allt inlemmat i en spännande arkitektonisk helhet. Den höga multifunktionaliteten har bland annat uppnåtts via stadens höga krav gällande grönytefaktor. 

Allmänt om Kvarteret Stora Sjöfallet

Hur kan djur och människor samsas i bostadsgårdens spännande arkitektoniska helhet?

  • biodiversitet
  • dagvatten/klimatanpassning
  • förtätning
  • gröna väggar/tak
  • grönytefaktor
  • omställning
  • stadsodling
  • urban nature
  • yteffektivitet.
Fakta om Kvarteret Stora Sjöfallet
  • Plats: Stockholms innerstad, Sverige.
  • Skala: Liten.
  • Budget: Hög.
  • Typ av objekt: Privat bostadsgård, stadsodling, biodiversitet.
  • Tidsaspekt: Långsiktigt.
  • Typ av projekt: Design, experimentellt.
  • Design: Kvarterets gårdsytor inklusive vissa takytor: Urbio. Byggnaderna inom kvarteret har ritats av fyra olika arkitekter: Brunnberg & Forshed (Kv. Stora sjöfallet 1), Joliark arkitekter (Kv. Stora Sjöfallet 2), Vera arkitekter (Kv. Stora Sjöfallet 3) och Arkitema (Kv. Stora Sjöfallet 4).

Projekt

Kvarteret Stora Sjöfallet ligger i Norra Djurgårdstaden i Stockholm. Området har tidigare varit ett industriområde men är nu ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsprojekt. Projektet påbörjades 2010 och de åtta byggnaderna som formar kvarteret stod klara år 2017.

Höga miljömål

Tack vare stadens höga miljömål för stadsdelen har grönska i hög grad integrerats i både gaturum och på bostadsgårdar. Byggnaderna har intresseskapande arkitektur och en genomtänkt miljöprofilering. På flera av taken samsas privata terrasser med solpaneler, sedumvegetation och biotoptak.

Innergård med gröna buskar och träd där trästockar är lagda som bänkar.
Bostadsgården i kvarteret Sjöfallet i Stockholm är lummig och grön. . Foto: Urbio

Innergårdarna har utformats för att möta höga krav avseende grönytefaktor och rymmer en mångfald av växtarter, klängväxter på fasaderna, stora träd och naturelement med ett tydligt pedagogiskt värde. Gårdsgestaltningen bygger på att gården fungerar som gröna stråk genom stadsdelen för både för människor och djur. Två biotoper, ekbacken och körsbärslunden, bildar teman i varsitt gårdsrum. Dagvatten ses om en resurs, och tas bland annat om hand genom uppsamling i vattentunnor. På väggarna sitter holkar åt både fladdermöss och fåglar. Här finns sittskulpturer som även har som funktion att fungera som mulmdepå för vedlevande skalbaggar.

Plan

Hållbarhetsstrategier

Det finns flera planer och höga ambitioner som ligger till grund för utvecklingen av Kv. Stora Sjöfallet. Stockholms översiktsplan pekar på målet att bygga en klimatsmart och tålig stad och att tillvarata en långsiktig stadsutvecklingspotential. I det ambitiösa planprogrammet ”Program för hållbar stadsutveckling - Norra Djurgårdsstaden visar vägen mot en hållbar framtid” lyfts fem olika hållbarhetsstrategier, där särskilt strategierna Resurshushållning och klimatansvar samt Låt naturen göra jobbet bidrar till stadsgrönskan. Den sistnämnda strategin trycker på att grönskan har positiv inverkan på människors förmåga att hantera stress, att den kan bidra till renare luft och vatten, bättre lokalklimat och till att minska effekterna av kommande klimatförändringar.

Stentrappa som leder upp till gården kantas av frodiga rabatter och klätterväxter. Trappan går mellan två hus där ena huset har gröna väggar.
Trappa mellan gröna husfasader. Foto: Urbio

Stadsbyggnadsprinciper

Till ovan nämnda hållbarhetsmål finns i planprogrammet också kopplat en rad stadsbyggnadsprinciper. Några av de principer som tydligt bidrar till en väl utvecklad stadsgrönska är:

  • Använd marken effektivt
  • Mångfunktionella grönytor
  • Grönska för behaglig utemiljö
  • Stärk spridningsvägar för ekosystem
  • Gröna byggnader och gårdar
  • Odla livskvalité

Grönytefaktor

Norra Djurgårdsstaden är det första projektet i Stockholms-regionen som ställer krav på att de nya kvarteren ska tillämpa principen med Grönytefaktor, det vill säga att en viss kvantitet och kvalitet av grönska måste finnas.

Det har också funnits starka krav på en låg avrinningskoefficient, vilket har styrt mot genomsläppliga ytor istället för hårdgjorda.

Den öppna planstrukturen, med glapp mellan de fristående byggnaderna, representerar en vilja att låta naturen filtrera genom den byggda strukturen. Inte minst handlar det om att skapa spridningsvägar för organismer kopplade till ekträd, mellan två olika kärnområden för ek.

Process

Kv. Stora Sjöfallet är ett av flera exempel i Norden idag, där industrimark omvandlas till blandstad, ofta med fokus på hållbarhet. En faktor som har bidragit till att det här projektet kan anses framgångsrikt är dess läge. Eftersom det varit attraktiv mark för bostäder, med potentiellt kapitalstarka bostadsköpare, har staden dels velat gå före med påkostade offentliga gaturum och parkstråk, dels också kunnat ställa särskilt höga krav på exploatörerna. Detta har bland annat tagit sig uttryck via det ambitiösa planprogrammet.

Illustrationsplan som visar kvarterets åtta byggnader och utformning av grönytor och gångar.
Planritning över Stora Sjöfallet. Illustration: Urbio

Miljö- och hållbarhetsprogram

Redan 2010 upprättades ett första övergripande miljö- och hållbarhetsprogram för Norra Djurgårdsstaden som beskrev arbetssätt, mål och åtgärder. Programmet har sedan reviderats efterhand som nya insikter gjorts; t ex har mål kring social hållbarhet tydliggjorts. Stadsplanerarna i Stockholm är särskilt nöjda med att planprogrammet har kunnat tillämpas på flera olika planeringsnivåer och i flera olika skeden, vilket säkerställt att stadsbyggnadsmässiga kvaliteter och höga hållbarhetsambitioner genomsyrar projektet från helhet till detalj.

Landskapsarkitekter

Själva planeringsprocessen har också varit ambitiös. Staden bjöd in både byggherrar och dess arkitekter och landskapsarkitekter till ett kunskapsprogram; bland annat hölls seminarier om stadens grönska, ekosystemtjänster och behovet av klimatanpassning. Man har även testat nya lösningar urbana växtsubstrat såsom kolmakadambäddar, regnbäddssystem i gatumark och uppdaterade former av skelettjordar med gatuträd.

Driftsfrågor och skötselplaner

För att klara kravet på grönytefaktor och avrinning har landskapsarkitekterna involverats tidigt i processen. Landskapsarkitekterna ser det som betydelsefullt att de getts möjlighet att säkerställa viktiga aspekter av utformningen av kvarteren. Det har också varit centralt för landskapsarkitekterna att tidigt diskutera driftsfrågor eftersom många av lösningarna för de gröna inslagen är relativt oprövade. Kravet från staden att byggherrar ska ta fram skötselplaner för kvartersmarken har bidragit till att skötselfrågan hamnat högt upp på agendan.

I processen har även ingått att staden i efterhand undersökt och utvärderat hur väl den byggda miljön faktiskt uppfyller planernas mål.

Medskick

Hur kan stor biologisk mångfald skapas i bostadsgårdens utemiljö?

Ett ambitiöst planprogram med tydlig hållbarhetsinriktning, samt krav att uppfylla grönytefaktor och låg avrinning, har i fallet Kv. Stora Sjöfallet tvingat planerare, projektörer och utförare att anstränga sig lite extra på alla plan. Kraven har inte minst lockat fram nya och kreativa lösningar för att på ett attraktivt sätt kunna inrymma stor biologisk mångfald inom en liten och urban yta.

Läs mer
  • Stockholm stad. (2017). Program för hållbar stadsutveckling. Norra Djurgårdsstaden visar vägen mot en hållbar framtid.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen