På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Förskolor, Lahti, Finland

Granskad:
Barn i färgglada kläder på skogpromenad på en stock.
Naturområden nära förskolor i Lahti är viktiga för undervisning, lärande och lek. Foto: Lasse Häkkinen

Lahti har satt det strategiska målet att bli en barnvänlig stad till år 2025. För att främja implementering av barnvänlig policy i planeringen, utifrån en förståelse av stadsgrönskans centrala betydelse för barns hälsa och välmående, karterades alla naturområden som används av förskolor i Lahti Urban Green. För att samla in lokal erfarenhetsbaserad kunskap om barns användning av urbana naturområden användes Public Participation GIS (PPGIS). Den samlade kunskapen lagrades i stadens GIS-system, och gjordes tillgänglig för offentliga aktörer, för att främja aktiv användning i planeringen.

Allmänt om förskolor i Lahti

Kartering av naturområden utvecklar en grön och barnvänlig stad

  • användarperspektiv
  • barnperspektiv
  • biodiversitet
  • brukarmedverkan
  • dokumentation/utvärdering
  • jämlikhet
  • kartering
  • kunskapsförmedling
  • socialt fokus.
Fakta om Förskolor i Lahti
  • Plats: Lahti, Finland (urban).
  • Skala: Stadsövergripande.
  • Budget: Del av vanlig praxis.
  • Typ av objekt: Urbana naturområden av betydelse för förskole-verksamhet.
  • Tidsaspekt: Långsiktigt.
  • Typ av projekt: Planering.

Projekt

Projektet “Urban Green Area Mapping”, genomfört i perioden 2014-2015, var ett av fyra deltagande projekt riktat till barn och unga, som syftade till att samla in bakgrundskunskap för planering av barns utemiljöer i Lahti. Staden samlade in erfarenhetsbaserad kunskap genom Public Participation GIS (PPGIS), med Maptionnaire som insamlingsverktyg. I undersökningen kartlades naturområden av betydelse för förskoleverksamheter, åtkomstvägar markerades ut, och kunskap om hur områdena används och värdesätts av barn, samlades in. Informanter i undersökningen var förskolelärare i Lahti, med kunskap om förskolans dagliga utomhusaktiviteter. Initiativet startade upp efter att det visat sig att avverkning skett i skogar som var viktiga för förskoleverksamhet. Händelsen fick planerare att aktivt arbeta för bättre kommunikation mellan förvaltningarna, för att säkra barnens tillgång till natur i staden.

Detaljplanskarta över Syrekatu.
Sykekatu detaljplan. En viktig passage för barngrupper identifierades i Sykekato-området, med hjälp av WebGIS. Passagen skrevs in som offentligt tillgängligt stråk i detaljplan, tvärs genom det planerade bostadsområdet. Foto: Johanna Palomäki

Plan

Trots att mycket kunskap finns om vad som utmärker barnvänliga utemiljöer, behövs komplettering i form av platsspecifik kunskap kring brukares upplevelser och beteende mönster. Det strategiska målet att göra staden barnvänlig [5], har gett stöd åt planerare att lyfta barnperspektivet, och motiverat experter på teknik och miljö-området att samla in lokalkunskap från barn och unga. Det strategiska målet har också fått stadsplanerare i Lahti att fokusera på lösningar att främja förståelse för barns perspektiv, och finna sätt att implementera barnperspektivet i planeringsprocesser.  

Genom en kontinuerlig planeringsprocess hålls planer och relaterad bakgrundsinformation uppdaterad i kommunens databas, vilket även omfattar data kring lokalkännedom, som ska vara lättillgänglig för att kunna användas i planeringsuppdragen. 

Brukarmedverkan och GIS system

Lahti kommun arbetar sedan länge med brukarmedverkan, och har nått en avancerad nivå med ett GIS system, som alla sektorer i kommunen använder. På Stadsbyggnadskontoret finns en interaktionsplanerare, som samarbetar med stadsplanerare för att utforma relevanta deltagandemetoder. “Public Participation GIS” (PPGIS) är en sådan deltagandemetod, som knyter kartering till den lokala nivån, och riktar sig till att stärka och inkludera marginaliserade grupper.  

Karta i ett GIS-verktyg på webben.
Karta över naturområden i Lahti som används i förskoleverksamhet, samt åtkomstvägar från förskolorna, såsom de presenteras i stadens GIS-databas. Foto: Henrik Saari

Det samlade PPGIS datan lagrades i stadens GIS system, och presenterades i kartverktyget Webmap, som är tillgänglig för alla anställda på Lahti kommun. Genom att kombinera data kring lokalkännedom, med annan rumslig information i samma WebGIS, möjliggjordes lagrad visning av olika datamängder. Insamlad PPGIS data integrerades i plan beskrivningar, och i riktlinjer för detaljplanering, med information om urbana naturområden nära förskolor. Ett avsnitt skrevs in i riktlinjerna för detaljplanering, med betoning på att naturens betydelse för barn ska beaktas i planering och förvaltning av de naturområden som förskolorna använder i sin undervisning.

Process

Många aktörer var involverade i “Urban Green Area Mapping” projektet – personal från förskolorna, planerare, skogsförvaltare, GIS experter och forskare från Aalto universitetet. Sektorövergripande samarbete var centralt i projektet. 

Den insamlade mängden data möjliggjorde spridning av lokal upplevelsebaserad kunskap om var naturområden värdefulla för förskolors verksamhet fanns. En omfattande mängd data med lokal, tyst kunskap gjordes lättillgänglig genom WebGIS, vilket var viktigt för att kunna använda denna kunskap som underlag för planeringsbeslut.

Kommunikation och kunskapsspridning

Kommunikation och kunskapsspridning var också helt centralt för projektets framgång. Genom att visa datan i WebGIS blev uppgifterna en naturlig del av den bakgrundsinformation som används i planering och skogsförvaltning. GIS datan gör det möjligt för skogsförvaltare att kontakta förskolor och informera om aktiviteter och fråga förskolor om behov och önskemål. Indikation finns på att ökad kommunikation mellan förskolepersonal och skogsförvaltare har bidragit till att kommunens skogsförvaltning nu också tar in ett barnvänligt perspektiv.   

Anpassa skogsförvaltning till barns preferenser

Att använda kartlagd data baserad på lokalkunskap om barns användning av urbana naturområden, för att planera en barnvänlig stad, har kommit att omforma planeringsprocessen och påverka planering såväl som skogsförvaltning. Sykekatu detaljplan är ett tydligt exempel på att kartläggningen av områden och åtkomstvägar gett avtryck i planeringen. Genom GIS-databasen upptäcktes i detaljplaneskedet att en passage genom Sykekatoområdet användes av barngrupper som central åtkomstväg. Passagen skrevs in som allmänt tillgängligt stråk i detaljplanen, och säkrade därmed barnens vardagskontakt till natur. Kunskap om de vägar förskolorna använder för att nå naturområden, har även gjort det möjligt för staden att bättre adressera trafiksäkerhet. Identifiering av de skogsområden som förskolebarn använder, och kunskap om vad barnen värdesätter i områdena, har gjort det möjligt för Lahti kommun att anpassa skogsförvaltning till barns preferenser. 

Medskick

Hur kan kartering av naturområden, tillsammans med kommunikation av kartlagd information, bidra till att säkra barns kontakt till natur?

Genom strategiska mål och GIS-baserad brukarmedverkan (PPGIS), skapades ett sektorsövergripande samarbete. Rik erfarenhetsbaserad – och tyst – kunskap blev kartlagd och kommunicerades på ett lättillgängligt sätt, för att säkerställa att barns tillgång till naturkontakt inkluderas i både planeringsprocessen och i den faktiska skogsförvaltningen.

Läs mer
  • Paloniemi, R., et al. (2019). Luontopohjaisten ratkaisujen käytännön toteuttaminen maakunnissa ja kunnissa. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 2019:49.
  • Kyttä, M., Palomäki, J., Mattila, H. (2021). Public participation GIS knowledge conveying messages from children to city administration. Unpublished paper. Aalto University, Finland.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen