På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Klimakvarteren, Köpenhamn, Danmark

Granskad:
Husfasader med stadsgrönska framför.
De nedsänkta regnbäddarna med grönska och träd på Tåsinge Plads kan fördröja mycket vatten från kvarteret vid skyfall. Foto: Kristoffer Holm Pedersen

Efter problem med översvämningar efter kraftiga skyfall tog Köpenhamns kommun ett imponerande krafttag för stadens dagvattenhantering. Klimakvarteren utvecklades som ett av flera projekt, där kunskap och metoder testades för att kunna användas i hela Köpenhamn. Exemplet visar hur naturbaserade lösningar kan anpassa våra städer till allt mer extrema väderhändelser på ett sätt som samtidigt skapar livskvalitet, sociala aktiviteter och mervärde för alla stadens medborgare. I processen har områdets medborgare engagerats och haft en nyckelroll.

Allmänt om Klimakvarteren

Hur kan en befintlig stadsmiljö klimatanpassas och berikas med biologisk mångfald?

  • användarperspektiv
  • biodiversitet
  • brukarmedverkan
  • dagvatten/klimatanpassning
  • förtätning
  • omställning
  • stadsdelsperspektiv
  • urban nature
  • vegetationsdynamik
  • yteffektivitet.
Fakta om Klimakvarteren
  • Plats: Köpenhamns innerstad, Danmark.
  • Skala: Liten-mellan.
  • Budget: Hög, vegetationsdelen låg.
  • Typ av objekt: Innergård, offentlig park, offentlig gatumiljö, skapad stadsnatur, satsning på träd, påtaglig biodiversitet, klimatanpassning.
  • Tidsaspekt: Långsiktigt.
  • Typ av projekt: Design, experimentellt.
  • Ritat av: Tredje Natur (Överordnad plan for Klimakvarteret). SLA Architects (Bryggervangen & St. Kjelds Plads) & Lytt Architecture (Tåsinge Plads).

Projekt

Områdets tre delar

Klimakvarteren ligger i Østerbro i centrala Köpenhamn, med områdets tre delar i nära anslutning till varandra. Klimakvarteren består i nuläget av Tåsinge Plads - en tidigare bilväg som nu huserar en mindre park med stor kapacitet att ta hand om dagvatten och som sprudlar av biodiversitet, av Bryggervangen - en traditionell gata som omvandlats till ett grönt stråk, och av Sankt Kjelds Plads - där en asfalterad rondell har ersatts med genomträngligt markmaterial med en stor mängd träd, gräs och blommor som främjar biologisk mångfald och bidrar med urban natur. Visionen är att 20 % av de asfalterade ytorna i området ska göras om till grönytor och att en större del av dagvattnet ska kunna omhändertas lokalt, genom naturbaserade lösningar på ytan istället för i rör under jorden. På Sankt Kjelds Plads är alla naturliga element inspirerade av naturliga biotoper i Köpenhamn, för att skapa resilienta naturområden som inte kräver så mycket skötsel. På Tåsinge Plads är planteringarna skapade med fokus på att öka biodiversiteten samt den vilda stadsnaturen.

Illustration över Tåsinge Plads.
Illustrationsplan för Tåsinge Plads. Illustration: Lytt Architecture

Plan

Köpenhamn arbetade fram sin första Klimatplan år 2009, samma år som staden var värd för FN’s klimattoppmöte (COP15). Målet var att bli klimatneutrala till år 2025.

Skyfallsplan

Efter det stora skyfallet sommaren 2011, blev skyfallshantering en politisk prioritet. Skyfallsplanen, som utvecklades strax därefter, har två nyckelprinciper: 1) så mycket som möjligt av vattnet ska hanteras på ytan och 2) lösningar på ytan hanteras som nya rekreativa urbana områden som ska utvecklas tillsammans med medborgarna. Det är tydligt att dessa principer har varit inflytelserika i Klimakvarteren. Projektets övergripande ram beskrivs i huvudplanen för Klimatkvarteren. Genom kommunens skyfallsplan har det varit tydligt i utvecklingen av platserna vart regnvattnet ska ledas och hur mycket regnvatten delprojekten ska hantera.

'Klimatanpassning och stadsnatur'

St. Kjelds Plads & Bryggervangen har varit ett nyckelprojekt för utarbetandet av Köpenhamns kommuns utvecklingskatalog 'Klimatanpassning och stadsnatur'. Denna etablerar Köpenhamns gröna identitet och framtida stadsnatur samt sammanfattar olika överväganden och studier av befintlig kunskap om naturbaserad stadsutveckling och genomförda klimatanpassningsprojekt i Köpenhamn. Här introduceras också [Københavnermodellen (4)] som ett konkret utvecklingsverktyg som främjar och kvalificerar beslutsprocessen i alla faser av ett skyfallsprojekt.

Process

Flygfoto som visar bostadshus, gator och en grön rondell.
Flygfoto över St. Kjelds Plads och Bryggervangen. Foto: Kristoffer Holm Pedersen

Efter att Köpenhamn upplevde omfattande stormfloder år 2011 upprättades Klimakvarteret som ett samarbete mellan Köpenhamns kommun, Hovedstadens Forsyningsselskab (HOFOR), Miljøpunkt Østerbro och de lokala invånarna. Det var det första kvarteret i Köpenhamn som blev klimatsäkrat. Arkitektkontoret TREDJE NATUR vann i december 2011 arkitekttävlingen EUROPAN11, genom att utveckla en visionär plan för hur distriktets gator och stadsrum kan bli mer frodiga och där regnen och naturens fenomenen skapar en gemensam puls i stadsrummet. Efter en arkitekttävling vann SLA Landscape och Lytt Architects (tidigare HGB Landskabsarkitekter) uppgiften att designa St. Kjelds Plads / Bryggervangen och Tåsinge Plads.

Projekten knyter an till ett antal förtätningsfrågor. Platserna ger utrymme för ythantering av stora mängder regnvatten men också en stor andel ny natur i befintliga stadsrum samt strikta krav på en grön stadsomvandling samtidigt som alla befintliga parkeringsplatser bevaras. Projektets budget har varit relativt liten, med tanke på projektets omvandlingsgrad av vägar, cykelvägar, dagvattenavlopp och annan infrastruktur. Den billigaste delen var planteringarna och de gröna stadsområdena. Inom projekten fanns det ett antal experimentella element, särskilt avseende regnvattenhantering. På St. Kjelds Plads hanteras vattnet över jorden, medan det på Tåsinge Plads finns en kombination av lokal infiltration och förvaringstankar under marken, där vattnet som samlas in kan användas som bevattningsreserver under torra perioder.

Gröna växter i en park framför en bostadsfastighet. I bilden ses svarta solfjäderformade regnuppsamlare.
Regnuppsamlare på Tåsinge Plads. Foto: Lytt Architecture

Brukarmedverkansprocess

Projektet var resultatet av en lång och omfattande brukarmedverkansprocess som drevs av Köpenhamns Kommun, med delaktighet från designteamen. Platserna är utvecklade i dialog med kvarterets boende och processen har kännetecknats av en serie tillfälliga projekt sprungna ur spontana träffar mellan grannar. Detta har skapat en spirande aktivitet runt torget, och det fortsatta starka, lokala engagemanget innebär bland annat att flera av de annars tillfälliga initiativen blir permanenta på begäran av områdets invånare. Det har t.ex. varit en lokal önskan att istället för en traditionell lekplats vid Tåsinge Plads skulle det finnas utrymme för mer oprogrammerad lek och möjligheter att uppehålla sig på torget.

Landskapsarkitekterna förberedde nya lösningar på driftsproblem, bland annat anläggningsdrift och hantering av saltning på vintern.

Medskick

Hur kan en befintlig stadsmiljö klimatanpassas och berikas med biologisk mångfald?

Med skyfallshantering på den politiska agendan sattes tydliga krav på arkitekterna om att skapa multifunktionella platser och vägar som bidrar till att hantera regnen på kreativa och hållbara sätt, samtidigt som rekreativa möjligheter skapades genom nya sätt att kombinera stadsgrönska och brukarmedverkans processer. Naturliga biotoper med låg skötsel har ersatt asfalten.

Läs mer
  • Engberg, Lars A. (2018). Climate Adaptation and Citizens’ Participation in Denmark: Experiences from Copenhagen. I: Climate Change in Cities (pp.139-161).
  • Köpenhamns kommune. (2011). Copenhagen Climate Adaptation Plan. 
  • Köpenhamns kommune. (2012). Copenhagen Cloudburst Plan.

 

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen