På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Ellidaárdalur, Reykjavik, Island

Granskad:
Flygfoto som visar hur två vattendrag delar upp det gröna landskapet i tre delar.
Flygfoto över Ellidaardalur. Foto: Kristín Pétursdóttír

Elliðaárdalur stadspark är ett av de största grönområdena inom Reykjavíks urbana område och en av de mest populära platserna för rekreation i staden. Stadsparken består till största delen av sparad naturmark längs en älv. Den utgör ett viktigt ”grönt finger” i stadsväven och tillhandahåller också många olika ekosystemtjänster - allt till en extremt låg kostnad per ytenhet.

Allmänt om Elliðaárdalur

Hur kan befintlig natur bli en grön ryggrad i en alltmer förtätad stad?

  • Bevarandeperspektiv/reservat
  • Förtätning
  • Kulturmiljö
  • Masterplan
  • Urban Nature
Fakta om Elliðaárdalur stadspark
  • Plats: Elliðaárdalur, Island (både urbant och periurbant).
  • Skala: Mellan.
  • Budget: Låg.
  • Typ av objekt: Offentlig park/grönyta, sparad/bevarad natur, grönska på byggnad.
  • Tidsaspekt: Långsiktigt.
  • Typ av projekt: Planering, beprövat.
  • Design: Reynir Vilhjálmsson och Reykjavik kommun.

Projekt

Flygfoto som visar vägar, fastigheter och naturområden.
Flygfoto över Ellidaardalur. Foto: Reykjaviks stadswebb

Älven

Elliðaárdalur stadspark är 8,2 km2, ett av de största grönområdena inom Reykjavíks urbana område och en av de mest populära platserna för rekreation i staden. Huvudelementet i stadsparken är älven Elliðaár som rinner från sjön Elliðavatn, ned längs en lavaström – den lavaström som ligger närmast Reykjavík - ned till havet. Den nedre delen av älven delar upp sig i två grenar, vilka omsluter en liten ö av lava, som kan kallas parkens hjärta. Parken är rik på naturlig vegetation och har ett rikt djurliv, särskilt fåglar. Älven har en stark laxpopulation som lockar Reykjaviks invånare till sportfiske varje år.

Dalen

Området kan beskrivas som en relativt flack dalgång, där dalgångsbottnen är täckt av lava. Bitvis är lavan överlagrad med ett tunt jordlager och på dessa ställen återfinns skogsvegetation. På dalsidorna finns lite djupare isälvssediment, där det delvis växer skog och delvis ängsvegetation. Marken i området – särskilt i lavapartierna – är mycket genomsläpplig, vilket gör att parken är mycket funktionell för dränering vid snösmältning och vid kraftiga skyfall. Inom parkområdet ligger Islands äldsta vattenkraftverk med tillhörande damm, byggt 1921.

Träden och stigar

I princip alla träd i området är planterade. De äldsta är planterade i början på 20-talet men en majoritet har planterats från 1950-talet till 1980-talet. Inom Elliðaárdalur stadspark finns väldigt få asfalterade ytor. Med undantag för några få huvudleder för gång och cykling, är de flesta gångvägar och stigar gjorda med grus, vilket bidrar till den naturlika karaktären. Trots belägenheten mitt i huvudstaden är det just den naturlika, bitvis nästan vildmarkslika, karaktären som präglar Elliðaárdalur.

Två hästar med ryttare som står på grusväg med skog på bägge sidor om vägen.
Hästar på stigen i skogen. Foto: Kristín Pétursdóttír

Plan

Elliðaárdalur stadspark har sin grund i Reykjavíks översiktsplan 1963-83, som gjordes av den danska stadsplaneraren Peder Bredsdorff och av arkitekten Anders Nyvig, med inspel från den dansklärda isländska landskapsarkitekten Reynir Vilhjálmsson.

Landskapsarkitekten - en nyckelperson

Landskapsarkitekten Reynir Vilhjálmsson hade ett stort inflytande när det gällde att i översiktsplanen undanta ett stort område längs med Elliðaárfloden för exploatering. Men det var inte förrän Programmet för Miljö och Uteliv - senare kallad den Gröna Revolutionen - antogs 1974, som det gröna området utmed älven formellt beskrevs i ett handlingsprogram. Genom översiktsplanen för Reykjavík 1984-2004 fick Elliðaárdalur status som skyddat område i staden och detta cementerades ytterligare i översiktsplanen för Reykjavík 2010-2030.

I allt detta arbete har landskapsarkitekten Reynir Vilhjálmsson varit en nyckelperson i processen och kan därför kallas Elliðaárdalur stadsparks fader.

Stadsparken är omringad av många andra områden som fungerar som sportområden, skolområden och hästcenter för ridning. Parken kopplas i söder ihop med en annan stor stadspark, Fossvogur (som delvis ligger inom Kópavogur kommun), vilken i sin tur gränsar mot mer höglänta områden utanför Reykjavík med bland annat enorma lavalandskap och en urskogspark. Elliðaárdalur stadspark ingår därmed i ett långt grönt finger som sträcker sig ända från höglandet genom Reykjaviks stadsområde ned till havet.

Flygfoto som visar gröna fält, vägar och fastigheter.
Flygfoto över bebyggelse, Ellidaardalur. Foto: Kristín Pétursdóttír

Process

Invånarna i Reykjavik och Kópavogur bör känna sig mycket tacksamma över att detta stycke vacker ”vildmark” undantagits från exploatering, så att man nu och för framtiden har tillgång till denna oas av vardagsrekreation mitt i stadsväven, liksom att parkområdet i egenskap av ett ”grönt finger” utgör en tillgänglig länk ut från staden mot de stora vidderna.

Det är inte helt ovanligt att enskilda framsynta personer i historien fått stor betydelse för en stads utveckling. I fallet Elliðaárdalur framstår landskapsarkitekt Reynir Vilhjálmsson som en sådan enskild person, utan vilken det inte är säkert att en så god grönstruktur hade funnits på plats idag. Som tur är, har det efterhand blivit tydligt för Reykjaviks stadsplanerare och politiker hur betydande Elliðaárdalurs rekreativa värden är, vilket gör att området numera är väl omhuldat och skyddat på olika sätt.

Hög biodiversitet mitt i staden

Men Elliðaárdalur är inte bara en rekreativ tillgång. Även om ett begrepp som ”ekosystemtjänster” inte existerade på 1960- och 1970-talet är det i hög grad också detta som Elliðaárdalur bidrar med till Reykjaviks-området. Genom att freda området har man inte bara fått en rekreativ oas, utan även ett område med mycket hög biodiversitet mitt i staden, man har en grön, luftrenande lunga, och man har även ett område med mycket god förmåga att förebygga översvämningar.

Små medel

Det kanske allra mest anmärkningsvärda i detta sammanhang är att alla de ovan nämnda värdena uppnåtts med extremt små medel. Det är endast gångvägar, belysning och några enklare faciliteter som har behövt anläggas i parkområdet, resten utgörs i princip av sparad natur (om än kompletterad med trädplanteringar). En naturpark som denna kräver dessutom endast en påtagligt extensiv skötsel. Exemplet Elliðaárdalur visar tydligt på värdet av att tillvara så mycket befintlig naturmark som möjligt i situationer då våra städer växer och förtätas.

Medskick

Hur kan befintlig natur tillgängliggöras som en grön ryggrad i en alltmer förtätad stad?

Exemplet Elliðaárdalur visar tydligt på värdet av att tillvara så mycket stadsnära befintlig naturmark som möjligt, i första hand så att naturmarken skapar strategiska stråk. Sparad natur kan förutom rekreation bidra med en stor mängd olika ekosystemtjänster, och ger dessutom ofta stora värden till en låg anläggnings- och skötselkostnad.

Läs mer
  • Harðarson, S.B. and Sæmundsen, E. (2016). Að gera garð, compendium for history of gardens in Iceland, Agricultural University of Iceland pg. 185- 187, 193- 195.
  • Valsson, T. (2003). Planning in Iceland, from the settlement to present times. University of Iceland Press, Reykjavík. Approaches: www.haskolautgafan.is.
  • Planning department of Reykjavík municipal. (1966). Masterplan of Reykjavík 1963-1984.
  • Planning department of Reykjavík municipal. (1988). Masterplan of Reykjavík 1984 -2004, Reykjavík.
  • Planning department of Reykjavík municipal. (2010). Masterplan of Reykjavík 2010-2030.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen