På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Ekostaden Augustenborg, Malmö, Sverige

Granskad:
Tre bostadshus i olika färger med en vattenfylld damm framför.
Damm framför bostadshus. Foto: Anders Folkesson

Ekostaden Augustenborg har varit och är ett pionjärexempel på hur en befintlig, äldre stadsdel kan genomgå en hållbarhetsomställning. Här finns många intressanta inslag i utemiljön såsom öppet dagvattensystem och en botanisk takträdgård, men intressant är också att omställningen är mycket omsorgsfullt dokumenterad och utvärderad, vilket bidrar med en rik källa av erfarenheter till kommande gröna omställningsprojekt.

Allmänt om Ekostaden Augustenborg

Hur kan uppföljning och dokumentation främja grön omställning av en äldre stadsdel?

  • användarperspektiv
  • biodiversitet
  • brukarmedverkan
  • dagvatten/klimatanpassning
  • dokumentation/utvärdering
  • gröna väggar/tak
  • kunskapsförmedling
  • omställning
  • plan & strategi
  • stadsdelsperspektiv
  • testbädd
  • World Habitat Award.
Fakta om Ekostaden Augustenborg
  • Plats: Malmö, Sverige.
  • Skala: Mellan.
  • Budget: Hög.
  • Typ av objekt: Offentlig park/grönyta, offentlig gatumiljö/torg, privat bostadsgård, gröna tak, öppen dagvattenhantering.
  • Tidsaspekt: Långsiktigt.
  • Typ av projekt: Designprojekt, pilotanläggning.

Projekt

År 1998 startade projektet Ekostaden Augustenborg med målet att göra en stadsdel från 1950-talet (innehållande 13 bostadskvarter) mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Bland de ambitioner som rymdes inom en lång rad olika delprojekt kan nämnas:

  • Tillskapande av öppet dagvattensystem och gröna tak för att hantera källaröversvämningar
  • Upprustning av bostadsgårdar för ökad trivsel och social interaktion
  • Ökning av biodiversitet med 50%, ökning av naturupplevelser
  • Övergång till lokal avfallshantering 
  • Generellt vända områdets negativa trend genom förbättrad närmiljö, ökad social samhörighet och framåtanda med hållbarhet i fokus.
Grunt dike i betong som delar av plantering med gröna buskar och gångvägen med syfte att leda bort vatten.
Öppen dagvattenränna i betong längs gångvägen. Foto: Boverket/Ulrika Åkerlund

Ekostaden har blivit nationellt och internationellt omskriven och besökt av tusentals studenter, planerare, politiker med flera. Parallellt med bomässeområdet Bo01 har Augustenborg blivit en del av Malmös varumärke som föregångare inom hållbar utveckling. Ekostaden erhöll utmärkelsen World Habitat Award 2010.

Plan

Bakom Ekostadsprojektet fanns från början inte någon tydlig plan. Augustenborg fanns inte utpekat som utvecklingsområde i någon översiktsplan eller liknande, utan projektplanerna växte först fram i en dialog mellan bostadsbolaget MKB (Malmö Kommunala Bostadsbolag) och några företrädare för kommunala förvaltningar inom Malmö Stad. När idén väl förankrats centralt inom Malmö stad och gentemot Fosie Stadsdelsförvaltning, och sedan en rad andra förvaltningar slutit till, drogs ambitiösa och detaljerade planer upp, och snart var ett stort samverkansprojekt fött. I planeringen av projektet beslöts också tidigt att involvera de boende i planeringen i så stor utsträckning som möjligt.

Det ambitiösa upplägget krävde en betydande finansiering. För projektbudgeten (totalt ca 200 miljoner SEK) stod till stor del MKB och Malmö Stad, men betydande bidrag erhölls även från Naturvårdsverkets Lokala Investeringsprogram (LIP) och EU:s LIFE-program.

Gröna träd och träd med vita blommor på en innergård framför en lekplats.
En nedsänkt bostadsgård med närlekplats som kan fördröja och infiltrera vatten vid skyfall. Foto: Boverket/Ulrika Åkerlund

Helhetsgrepp på hela livsmiljön

Vad gäller de planer som utvecklades kan man säga att ambitionen var att ta ett helhetsgrepp på hela livsmiljön. När man till exempel sökte praktiska lösningar för att hantera översvämningar i källarna genom att fördröja regnvatten lokalt inom stadsdelen, såg man till att göra detta med åtgärder som samtidigt också skulle bidra till att förhöja upplevelsevärden, vistelsevärden, lekvärden, pedagogiska värden, kulturhistoriska värden och - inte minst - biologiska värden.

Process

Illustrationsplan över fyra hus och hur dagvattensystemet är planerat.
Utsnitt av illustrationsplanen över Ekostaden med som visar en del av dagvattensystemet. Plan av Svenska Landskap AB. Klicka för att visa bilden större. Illustration: Ann-Sofi Högborg

Ett helhetsgrepp på hela stadsdelen fordrade en mängd olika delprojekt, och detta fordrade i sin tur att man anställde en projektledare på heltid under flera års tid. Projektledaren fick ansvar för att samordna alla brukarprocesserna. En annan viktig roll blev att guida besökare i området.

Boendeinflytande och lokalt Agenda 21-kontor

Foto ovanifrån som visar gångväg, gräsmatta, en plan bro samt avrinning för regnvatten som leds ut i damm.
Vattenavrinning från gångar till damm. Foto: Anders Folkesson

När det gäller boendeinflytandet anordnades olika samrådsmöten, workshops, festivaler, kulturella evenemang etc. Uppskattningsvis deltog en femtedel av områdets boende i dessa aktiviteter. Boende med användbara specialkompetenser, t ex inom vattenrening, drogs in i arbetet. Flera idéer från de boende, t ex tankar om en bilpool och energieffektivisering, kom att omsättas i praktiken. Genom ett lokalt Agenda 21-kontor fick boende arbetsträning inom området hållbarhet. I vissa fall kunde boende, tack vare projektet, starta nya lokala verksamheter. Ett företag som fötts ur Ekostadsprojektet är Scandinavian Green Roof Institute, som förestår den botaniska takträdgården.

Dokumentation och utvärdering

Några av framgångsfaktorerna för projektet är att det fanns ekonomiska incitament för att ta rejäla krafttag (området hade källaröversvämningar och var nergånget), men också några drivande personer med tillräckligt handlingsutrymme för att kunna skapa resurserna och initiera projektet. Det fanns dessutom externa medel att söka som gav motiv till att få loss intern finansiering.

Av stort värde är att Ekostads-projektet genom åren blivit mycket omsorgsfullt dokumenterat och utvärderat. Här anges ett fåtal av många sådana exempel:

  • En doktorsavhandling som behandlar effektiviteten hos de blå-gröna lösningarna
  • En vetenskaplig studie om vattenavrinningen från gröna tak
  • En vetenskaplig artikel som utvärderar driften av dagvattensystemet
  • En vetenskaplig artikel som utvärderar olika etableringsmetoder av sedumtak
  • Ett studentarbete som utvärderar sedumtakens ljuddämpande effekt
  • Ett examensarbete som beskriver processen med boendeinflytande
Damm med gröna buskar och träd runt sig.
En damm i Ekostaden. Foto: Boverket/Ulrika Åkerlund

För mer information om ovanstående, se länkar nedan. Nyligen har färdigställs en omfattande antologi om Ekostaden, med titeln ”Ekostaden Augustenborg – lärdomar och erfarenheter”.  I denna återfinns bland annat åtta vetenskapliga artiklar om:

  • Ekostaden som projekt och testbädd
  • Att leva och bo i Augustenborg
  • Gårdar och gröna tak
  • Dagvatten
  • Kretslopp, energi och mobilitet
  • Augustenborg idag och i framtiden

Med hjälp av den gedigna dokumentation som titlarna ovan tillsammans utgör, finns stora möjligheter att använda Ekostaden Augustenborg som kunskapskälla och referens för andra liknande omställningsprojekt.

Medskick

Hur kan olika uppföljnings- och dokumentationsprocesser främja grön omställning av en äldre stadsdel?

Ekostaden Augustenborg är ett verkligt pionjärområde på många plan och har under många år kunnat fungera som en förebild för andra efterföljare. Detta kan till stor del förklaras med att det funnits ett stort intresse för, och lagts resurser på, att dokumentera och utvärdera de unika lösningarna; både det som varit lyckat och sådant som fungerat mindre bra. Dessa kunskaper har sedan kunnat förmedlas vidare tack vare att projektet under många år haft en projektledare anställd som guidat och föreläst. Kunskapen har också kunnat spridas via Scandinavian Green Roof Institute och dess inspirerande botaniska takträdgård. 

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen