På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Akerselva, Oslo, Norge

Granskad:
Ett tegelhus som står bakom ett vattenfall.
Ett av Akerselvas vattenfall. Flera av de äldre och vackra industribyggnaderna längs med älven har fått nya funktioner. Foto: Boverket/Patrik Faming

Älven Akerselva är runt 10 km lång och löper som en blå ådra genom Oslo, med ett höjdfall på 150 meter. Älven binder samman Marka i norr med Fjorden i söder och är en viktig del av Oslos kulturhistoria. Delar av älven har under industrialismen grävts ned på grund av föroreningar, men under de senaste 40 åren har älven restaurerats och längs med vattnet har flera rekreationsområden utvecklats. Idag är Akerselva ett mycket populärt besöksmål, både för Oslos medborgare och turister. 

Allmänt om Akerselva

Älven som drivkraft i stadsomvandlingen

  • bevarandeperspektiv/reservat
  • biodiversitet
  • dagvatten/klimatanpassning
  • kulturmiljö
  • masterplan
  • omställning
  • plan & strategi.
Fakta om Akerselva
  • Plats: Oslos innerstad, Norge.
  • Skala: Mellan.
  • Budget: Hög.
  • Typ av objekt: Parkstruktur/grönstruktur, offentlig park/grönyta, klimatanpassning.
  • Tidsaspekt: Långsiktigt.
  • Typ av projekt: Design/planering, beprövat.

Projekt

Akerselva rinner i stort sett öppen från Maridalsvattnet ned till Vaterlandsparken. Här går den ned i en stor kulvert under tågspåren på Oslo centralstation. Älven har under industrialismen använts som kraftkälla på många platser i staden där den flyter fram. I början av 1900-talet var vattnet i väldigt dåligt skick på grund av föroreningar från kloaker och industriutsläpp. I takt med att vattnet blev sämre och luktade illa så minskade möjligheterna för fiske och bad och bäckar och delar av älven började grävas ned i rör. På 1980-talet uppmärksammades behovet att göra något åt älvens tillstånd, vilket ledde till att Akerselva miljöpark upprättades år 1990, med syftet att bevara kulturhistoriska inslag och förbättra vattenkvaliteten i älven.

Stenbro över älv mot bostadsområde med flerfamiljshus.
Ett grönskande parkrum vid Ankerbrua över Akerselva i centrala Oslo. Foto: Boverket/Patrik Faming

Plan

Redan 1915 började Oslo kommun arbeta mot målet att Akerselva återigen skulle löpa som en grön lunga genom staden. Med inrättandet av miljöparken har många åtgärder vidtagits för att öka rekreationsvärdena och underlätta hög användning och aktivitet längs Akerselva och miljöparken är ständigt under utveckling. Flera sträckor längs älven har och håller på att omvandlas, med utvecklingen av kommersiella byggnader och bostadshus. Under stadsomvandling längs älven har tidigare stängda delar öppnats, som en del av Oslos kommuns uttalade mål att återuppta så stora delar av Oslos kulverterade vattendrag som möjligt. Tack vare kommunens mål beaktas detta inför all utveckling i samband med kulverterade vattendrag.

Återöppning av älvar och vattendrag

Under 2015 utarbetade Oslo stad principer för återöppning av älvar och vattendrag med övergripande mål för projekt som rör återöppnandet av älvar:

  • God anpassning till förändrat klimat
  • Bättre vattenmiljö och stärkt stadsekologi
  • Ökade möjligheter till friluftsliv
  • Bättre folkhälsa
Båtar i älv framför en stenbro. I förgrunden en stentrappa ner mot vattnet.
Träbåtar i älven. Foto: Helene Georgsen Berger

Flera delar av Oslo huvudvattendrag har sedan dess öppnats. Även i översiktsplanen från 2015, Oslo mot 2030: Smart, trygg og grønn finns det ett fokus på blågröna strukturer. Där slås det fast att återöppnandet av älvar- och vattendrag samt vegetationen längs älvar är viktigt för människors välbefinnande och för biologisk mångfald, samtidigt som det fungerar som förebyggande klimatåtgärder och dagvattenhantering.

Process

Kommunen arbetar kontinuerligt för att förbättra vattenkvaliteten i Akerselva. Det tidigare problemet med avloppsvatten i älven har åtgärdats till viss del genom att "Midgardsormen" byggdes 2015; detta är ett avskuret huvudavloppssystem som gör att endast begränsade mängder avloppsvatten släpps ut i älven.

Samarbete

Akerselva miljöpark har tillkommit under loppet av många år, genom först och främst stark politisk vilja, men också genom gott samarbete mellan de kommunala förvaltningarna rörande reglering, vattenkvalitet och bearbetning. Exempelvis förvärvades ett av områdena längs älven, Nedre Foss, för att senare kunna utvecklas till en park genom en statlig regleringsplan i slutet av 80-talet. Från att ha varit en industrialiserad älv, har Akerselva blivit en viktig gångväg från stadens centrum till Marka med tillhörande parker och badplatser. Det gröna bältet är viktigt för människor och för biologisk mångfald både i och vid floden, men har också lyckats säkerställa en spridning av platsens kulturhistoria. Akerselva har blivit ett bra exempel på hur man utvecklar en gångväg och grönska längs en älv och har använts som en mall för liknande utveckling längs andra floder i Oslo, såsom Alnaälven.

Tegelhus med ett fönster mitt i husets hörn.
Ett modernt tillskott i bebyggelsen vid Akerselva. Foto: Boverket/Patrik Faming

Bebyggelse

Områdena längs älven är populära och har utvecklats med lägenheter och kommersiella fastigheter under många år, antingen genom utveckling av befintliga byggnader (till exempel gamla industri-byggnader) eller nya byggnader. Även skolor och förskolor har byggts i närheten av älven. Det är en utmaning att till exempel lägenhetskomplex använder de gröna områdena längs älven istället för att utveckla egna grönområden på sin egen fastighet. Detta leder till ett ökat tryck och slitage på miljöparken, utöver att vandringsleden har blivit mer populär i sig. Under de senaste åren har medborgardeltagande varit centralt för utvecklingen av anläggningarna längs älven och var till exempel viktigt i samband med utvecklingen av parken Nedre Foss.

Medskick

Hur kan blå-gröna strukturer orientera stadsomvandlingen?

Genom en stark politisk vilja och ett långsiktigt strategiskt arbete kan även ett högst urbant landskap tillåtas att formas av en naturlig blå struktur, med höga sociala och ekologiska värden som resultat.

Läs mer
  • Oslo Kommune. (1990). Kommundelplan Akerselva miljöpark. Bestemmelser og retningslinjer for plan- og byggesaksbehandling.
  • Oslo Kommune. (2015). Oslo mot 2030: Smart, trygg og grønn. Kommuneplan.
  • Oslo Kommune. (2015). Prinsipper for gjenåpning av elver og bekker i Oslo. Styrdokument.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen