På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för hållbara städer

Granskad:
Flygfoto över Karlstad.
De nordiska städerna är ofta väldigt gröna och blå, men i takt med urbaniseringen ökar anspråken på de gröna ytorna samtidigt som de blir mindre. Därför behövs strategier och metoder för att utveckla och bevara dem. Foto: Mikael Svensson /Scandinav

Inom ramen för det nordiska samarbetet har ministrarna för miljö och klimat tillsatt en arbetsgrupp för att stärka arbetet med hållbar stadsutveckling med ett särskilt fokus på stadsgrönska och ekosystemtjänster. Gruppen verkar för att främja erfarenhetsutbyte, metodutveckling och policyutveckling.

Ett nordiskt samarbete om stadsgrönska

Nordiska ministerrådet har tillsatt en arbetsgrupp som ska verka för ett ökat erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna inom hållbar stadsutveckling. Under perioden 2019–2021 fokuserar arbetet på stadsgrönska. Boverket leder gruppen på uppdrag av Sveriges miljö- och klimatdepartement.

De nordiska länderna har många likheter när det gäller samhällsstruktur och urbana utmaningar. Länderna har också liknande klimatförhållanden som genererar ett särskilt behov av stadsgrönska. Det finns därför goda förutsättningar för att länderna kan lära av varandra och samarbeta för att utveckla innovativa lösningar och styrmedel för levande, gröna och hållbara städer och samhällen.

Därför fokus på stadsgrönska

Stadens grönområden har stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande. De är också en viktig förutsättning för att skapa en robust byggd miljö i ett förändrat klimat. Parker och grönområden kan bidra med flera ekosystemtjänster som att reglera lokalklimatet och ta hand om dagvatten. De bidrar till att rena luften från luftföroreningar och dämpa buller. De är också viktiga som livsmiljöer för växter och djur och för den biologiska mångfalden.

Trots stadsgrönskans många viktiga funktioner och värden får den sällan en framträdande roll i stadsutvecklingen. Konkurrensen om stadens attraktiva ytor blir allt mer påtaglig i takt med fortsatt urbanisering och förtätning av våra städer. Detta medför att stadsgrönskan minskar samtidigt som förväntningarna på vad den ska leverera ökar. Det handlar dels om bristande kunskaper kring grönskans betydelse, dels om hur man på ett effektivt sätt kan integrera grönstruktur i stadsplaneringen.

Mål och insatsområden för gruppens arbete

Det övergripande målet och syftet för gruppens arbete är att bidra till uppfyllandet av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och genomförandet av den nordiska visionen samt att stärka erfarenhetsutbytet och samarbetet kring nordiska lösningar för en hållbar stadsutveckling.

Detta gör vi genom att:

  • Stärka erfarenhetsutbytet mellan de nordiska länderna.
  • Bidra till kunskapshöjning och metodutveckling gällande stadsgrönska.
  • Arbeta med policyutveckling.

Effektmål för arbetet är att öka andelen stadsgrönska och etablera och säkra nya former av natur med god kvalitet i städerna som bidrar till en hållbar stadsutveckling i ett förändrat klimat, till ökad biologisk mångfald och som utvecklar och stärker nordiska städers attraktionskraft. Ett av resultatmålen för att uppnå detta är att ta fram lärande och inspirerande exempel om stadsgrönska inom Norden. Det handlar om att utveckla, bevara och skydda gröna kvaliteter genom olika metoder, processer, genomförande och förvaltning.

Symboler för ekosystemtjänster.
Stadsgrönskan med sina ekosystemtjänster bidrar till att nå flera av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Illustration: The New Division/Boverket

Kartläggning och analys av lagstiftning och policy

Inom ramen för det nordiska arbetet har gruppen låtit Nordregio kartlägga och analysera lagstiftning och policy gällande stadsgrönska och ekosystemtjänster i de nordiska länderna. Studien visar att grönska och natur har en stark ställning i både policy och lagstiftning i alla nordiska länder på en övergripande nivå. Däremot finns det få eller inga verktyg för att reglera stadsgrönska på en mer detaljerad nivå.

Läs mer i Nordregios rapport under "Relaterad information". 

Utmaningar i arbetet med stadsgrönska i de nordiska länderna

För att få en samlad bild av vilka utmaningar som nordiska städer möter i arbetet med stadsgrönska och ekosystemtjänster har arbetsgruppen låtit Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, göra en mer kvalitativ studie. I studien intervjuas representanter från 14 olika nordiska städer. Utmaningarna kan sammanfattas i fyra övergripande teman:

Förtätning

Förtätning i stadsmiljöer är en utmaning i arbetet med stadsgrönska. Ofta leder förtätningen till fler och mindre grönytor när industri- och hamnarealer bebyggs. Förtätning är också ett hot mot befintliga grönytor. Fler människor innebär också ett ökat tryck på grönytorna, vilka ofta också förväntas ha flerfunktionella syften.

Användare

Användare och politiker ser i allt högre grad värdet av stadens grönytor. Återkoppling från användare ses som väsentliga indikationer på relevansen av stadsgrönska, och nya sätt att engagera användarna i utveckling och förvaltning av stadsgrönska finns överallt.

Budget

Begränsade budgetar för förvaltning av stadsgrönska är en vanlig utmaning. Finparker i städers centrum prioriteras över grönytor i städers periferi. Detta kan leda till nya och spännande förvaltningssätt.

Plan och strategi

Ofta saknar planerare och förvaltare argument för bevarande och utveckling av stadsgrönska. Övergripande och långsiktig planering kan medverka till att skapa konkret, innovativ och utvecklande stadsgrönska – både genom design av nya platser och genom förvaltning av existerande ytor.

Läs mer i rapporten Nordic Urban Green Space Survey under "Relaterad information".

Exempelsamling för att sprida erfarenheter från Norden

Som ett led i att stärka erfarenhetsutbytet har gruppen låtit SLU ta fram en exempelsamling med 15 exempel från 14 olika städer där stadsgrönska har stått i fokus. Du hittar exempelsamlingen under "Relaterad information".

Karta med Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island och de 15 exemplen utmärkta.
Nordenkarta med de 15 exemplen utmärkta. Klicka på bilden för att visa den större. Illustration: Boverket

 

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen