Kommunernas arbete med uppföljning av fysisk planering
Boverket har gjort en kartläggning av hur Sveriges kommuner jobbar med uppföljning av relevanta mål kopplat till fysisk planering och gestaltad livsmiljö. Syftet är att få en överblick över kommunernas kunskap om mål och indikatorer, och hur de använder dessa som aktiva verktyg för uppföljning av fysisk planering och gestaltad livsmiljö.
Om kartläggningen
Kartläggningen kring kommunernas uppföljning av mål och fysisk planering omfattar fem frågor som ställdes till samtliga 290 kommuner i landet. 153 svar kom in, varav 50 kommuner svarar att de jobbar aktivt med uppföljning. 100 kommuner svarar att de inte gör det. Nedan följer svaren kopplade till varje fråga.
Arbetar ni med uppföljning av fysisk planering och gestaltad livsmiljö?
Merparten av kommunerna svarar att de inte arbetar med uppföljning av fysisk planering och gestaltad livsmiljö. En av anledningarna till det är att begreppet gestaltad livsmiljö är nytt för kommunerna och begreppet är svårt att definiera.
Gestaltad livsmiljö är inte heller implementerat som ett mål i kommunernas fysiska planering. En annan anledning är att kommunerna inte har resurser för att arbeta med uppföljning, det interna och dagliga arbetet prioriteras.
Huvudorsakerna är tids- och kompetensbrist. Flera mindre kommuner lyfter att det är svårt att behålla personal och få kontinuitet i arbetet, vilket gör det svårt att arbeta med uppföljning. I de små kommunerna kan det även vara svårt att se behovet av uppföljning eftersom det sker få förändringar.
Nedan listas några av de mest återkommande svaren i punktform:
- Vi har brist på tid, kompetens och resurser.
- Gestaltad livsmiljö är ett nytt begrepp och därför har arbetet med uppföljning inte kommit igång.
- Det är oklart vad som menas med begreppet gestaltad livsmiljö.
- Gestaltad livsmiljö är inte implementerat som ett mål.
- Vi arbetar med uppföljning i fysisk planering, inte gestaltad livsmiljö.
- Den arkitektoniska aspekten av gestaltad livsmiljö är svår att sätta fingret på.
- Det är svårt att få kontinuitet i arbetet med uppföljning, och det finns ingen tradition att göra det.
Hur arbetar ni med uppföljning av fysisk planering och gestaltad livsmiljö?
Den uppföljning som kommunerna främst arbetar med är uppföljning av översiktsplanen och fördjupning av översiktsplanen inför aktualiseringar (sedan 20200401 kallas detta för att upprätta en planeringsstrategi) och i framtagandet av en ny översiktsplan eller andra dokument. Få kommuner anger att de gör uppföljning rörande gestaltad livsmiljö.
Uppföljning genom aktualitetsprövningar av översiktsplanen sker genom uppföljning av miljömål och i viss mån genom uppföljningsmöten som gäller detaljplaner. De flesta kommuner svarar att de följer upp antagna detaljplaner, antal byggstarter, antal bygglov, planberedskapen och bostadsförsörjningen.
En del kommuners uppföljning sker genom indikatorer i stadens arkitekturpolicy, med den nationella politiken och målet för den som grund. Indikatorerna används som riktlinjer när nya stadsdelar ska utvecklas, eller för att förstå och mäta resultat av de stadsdelar som görs om eller nyligen har gjorts om.
Nedan listas ett par exempel på hur några kommuner jobbar med uppföljning:
Malmö: Uppföljning på flera nivåer, kopplat till kommunfullmäktiges målstruktur och Agenda 2030. Kvantitet och kvalitet är två nyckelord.
Södertälje: Målindikatorer.
Örebro: Indikatorer för stadens utveckling, till exempel grönytor, bygglov och ÖP-kartan.
Uddevalla: En ny ”levande ÖP”.
Vilka nationella mål följer ni upp?
Flest kommuner svarar att de främst följer upp miljömålen. Tre kommuner anger att de följer upp målet för gestaltad livsmiljö, medan några kommuner uppger att de inte har börjat följa upp detta ännu. Några kommuner svarar även att de nationella målen följs upp indirekt genom kommunens lokala mål och strategier.
Hur använder ni uppföljningen?
Flera kommuner svarar att uppföljningen huvudsakligen används i arbetet med översiktsplanen, och att uppföljningen ligger till grund för aktualitetsprövning och vid framtagande av ny översiktsplan. Uppföljningen används helt enkelt för att utveckla verksamheten och göra staden bättre.
Andra exempel: Uppföljningen används för att
- kontrollera att kommunen jobbar i rätt riktning och i enlighet med uppsatta mål
- fungera som beslutsunderlag för kommunens politik
- styra vad kommunen ska göra under året.
Vilket stöd skulle ni behöva från Boverket för att hitta rätt metodik för uppföljning av relevanta mål?
Det stöd som kommuner efterfrågar för att hitta rätt metodik för uppföljning kan delas in i tre kategorier: vägledning, utbildning och exempel.
Majoriteten efterfrågar vägledning och förslag på hur en modell för metodik för uppföljning kan utformas. De önskar sig vägledning inom så vitt skilda ämnen som processbeskrivning, rutiner, checklistor och förslag till indikatorer och nyckeltal. Ett annat önskemål är en vägledning som ger stöd i att hitta relevans mellan olika mål globalt, nationellt och lokalt.
Kommuner vill ha stöd i form av konkreta verktyg i sitt arbete. Ett förslag är ÖP-modellen, som då borde kompletteras med ett avsnitt kring uppföljning, mål och indikatorer.
Det andra stödet som kommunerna efterfrågar från Boverket gäller utbildning: utbildningsdagar, webbseminarier, temamöten och konferenser. Dessutom behövs workshoppar om den nya arkitekturpolitiken för att kunna samla lärande exempel och lära av varandra.
Det tredje stödet som efterfrågas är goda exempel på kommuner som använder framgångsrika metoder, och hur de går till väga.