Kristofferskolan – arkitektur med helhetssyn på barnet

Kristofferskolan i Bromma är en waldorfskola där pedagogikens syn på barnets utveckling och lärande genomsyrar arkitekturen. Det kommer till uttryck i hur byggnader och lekmiljö samspelar med omgivande natur och i den omsorg som ägnats varje lärmiljö för att stödja elevernas lärande.

Ett ljust tvåvåningshus med stora träd runt om.
Huvudbyggnad med sparad naturmark. Foto: Gunilla Fagerström/Boverket

Fakta om Kristofferskolan

Kommun: Stockholms kommun.
Färdigställt: Har byggts ut i etapper mellan 1965–2002 (huvudbyggnaden år 1965, Hantverkshuset år 1985, Waldorflärarhögskolan år 2002).
Årskurser: Waldorfförskola, waldorfgrundskola och gymnasium F-12, samt Waldorflärarhögskolan.
Arkitekt: Erik Asmussen, (Tovatt Architects & Planners vid renoveringar samt om- och tillbyggnation).
Landskapsarkitekt: Erik Asmussen.
Inredningsarkitekt: Erik Asmussen och Arne Klingborg (konstnär, färg och inredning).
Ägare: Stiftelsen Kristofferskolan (verksamheten), Kristofferskolans Byggnadsstiftelse (fastigheten).
Antal elever: ca 840 elever.
Byggnadsyta: 10 831 BRA (12,9m2 per elev).
Friyta: 21 000 kvm (25 m2 per elev).
Lärande exempel på: Processen, vinster med god gestaltning, välbefinnande och estetik, god lärmiljö, rörelserika miljöer.

Flygfoto över skolan och omgivningarna.
Ortofotot visar Kristofferskolans placering och relation till omgivande bebyggelse och grönska. Den röda linjen markerar gränsen för skolområdet. Foto: Lantmäteriet

Kristofferskolan ligger på en skogsbeklädd höjd i Bromma i nordvästra Stockholm. Trots närheten till Brommaplans tunnelbanestation och busstation upplevs skolan som avskild. Närheten till kollektivtrafiken tillsammans med  säkra gång- och cykelvägar gör det dock möjligt för eleverna att ta sig till skolan på egen hand. Detta är extra viktigt på denna skola då många elever kommer från andra delar av kommunen och angränsande kommuner.

Processen att bygga skola

Skolmiljö präglad av en filosofi och särskild pedagogik

Kristofferskolans arkitektur, dess form, material, kulörer och förhållande till den omgivande naturen, speglar den antroposofiska filosofin och den därur sprungna Waldorfpedagogiken. En grundtanke i denna pedagogik är att hela människan ska växa, såväl tanke, vilja som känsla. Enligt detta synsätt går vägen till kunskap från handen genom hjärtat till huvudet. Därför betonar waldorfpedagogiken att teoretiska, konstnärliga och praktiska ämnen har lika stor betydelse, och inlärning sker genom ett konstnärligt förhållningssätt.

Kunskapen är medlet, kreativiteten metoden, friheten målet.

Rudolf Steiner, Waldorfskolans grundare

Unikt engagemang och långsam process

Skolan skapades av engagerade pedagoger och föräldrar redan på 1940-talet, men de första byggnaderna invigdes först 1965. De formgavs av konstnären Arne Klingborg och arkitekten, Erik ”Abbi” Asmussen, båda djupt engagerade i den antroposofiska rörelsen. Kristofferskolan är den första och största waldorfskolan i Sverige.

Arkitekturen som en medspelare som ska locka till handling, skapa möten och skapa själsligt välbefinnande.

Ur visionen för Kristofferskolan.

Verksamheten har växt fram över en lång tidsperiod. Skolbyggnaderna har blivit allt fler då verksamheten har vuxit och ekonomin tillåtit. Den sista byggnaden stod klar 2002 och inrymmer en lärarhögskola för Waldorflärare.

Struktur och organisation speglar pedagogiken

Skolan består av fjorton byggnader placerade gruppvis i skogsterräng. Träd och naturmark är närvarande överallt runt skolan och präglar gårdarnas utemiljöer. Ursprungligen upptog skolans byggnader endast toppen av kullen med de yngre eleverna i egna småhus och de äldre eleverna slutligen i den stora huvudbyggnaden. Allteftersom skolan vuxit har de yngre eleverna fått egna skyddade gårdar längre ned på kullen för att där få möjlighet till fri lek.

Både byggnader och utemiljö är utformade för att passa den ålder och klass som eleverna går i. Skolmiljön skiftar därför genom skoltiden – från förskola till gymnasium.

Akvarellmålning över skoland byggnader.
Illustrationsplan över Kristofferskolan. Den centrala huvudbyggnaden rymmer aula, matsal, café, lärarrum samt klassrum och specialsalar för de äldsta eleverna. Illustration: Kristofferskolans Byggnadsstiftelse
Byggnaderna skall verka och fungera som ett hölje för Kristofferskolans pedagogik. En organisk helhet där de enskilda delarna, åldersstadierna och ämnena alla har sina särskilda stämningar och gester.

Kristofferskolans arkitekt Erik Asmussen.

Vinster med god gestaltning

Intim skala trots stor verksamhet

Kristofferskolan är en skola med många elever och med ett stort åldersspann. Här går idag 840 elever i förskola till och med gymnasium. Skolan upplevs trots detta som en intim plats tack vare naturnära placering av byggnaderna som är organiserade i mindre gårdsmiljöer. Lärobyggnaderna har generellt sett sina entréer mot ett gårdsrum, som upplevs som en privat zon. De flesta byggnaderna har ett plan och det är lätt att komma ut till gård och utemiljö.

Vi har världens finaste skola. Den ligger på en höjd. Älskar att det inte är asfalt utan mycket grönt.

Flicka, elev i årskurs 4.

Ett rosa hus med en stor tall framför.
Förskolebarnens entréer vetter ut mot gården. Foto: Angelica Åkerman/Boverket

Fjorton unika byggnader

Kristofferskolan har byggts till under mer än trettiofem år, men troget följt den ursprungliga planen för en färdig skola. Äldst är huvudbyggnaden, placerad högst upp på höjden som verksamhetens hjärta. Med sina sex våningar och sin vitputsade fasad skiljer den sig från övriga byggnader i skala och material. Här har de äldsta eleverna sina klassrum, och här finns även de centrala mötesplatserna som aula, lärarrum, matsal och bibliotek. Ett gemensamt café används av både lärare och elever. Ämnesrummen i byggnaden är specialutformade för sitt ändamål.

Miljön måste vara en aktiv medarbetare till pedagogiken. Det neutrala rum som skall passa till allting passar till ingenting.

Kristofferskolans arkitekt Erik Asmussen.

Övriga hus skiljer sig åt i konstruktion, form och färgsättning. Klasshusen är genomgående i trä och möblerade med fasta bänkar, alla karaktäristiskt färgsatta i pastellfärger efter elevernas ålder och pedagogiska fas. Klassrummen kompletteras med byggnader och lärmiljöer för hantverk som till exempel smedja, bokbinderi, träverkstad, keramikverkstad och växthus för odling, var och en med sitt specifika uttryck.

Flera små sammanbyggda hus i rött, gult grönt och blått.
Byggnaderna för årskurs 4–6 är färgsatta utifrån antroposofins syn på hur färg speglar och stärker barnets utveckling. De yngre barnens gårdar har bykänsla med vinklar och vrår, variation och även utmaning. Entréerna vetter både mot gården och mot baksidans skogsmark. Gårdarna är anpassade till befintliga träd och stenar snarare än anlagda som lekgårdar. Det organiska formspråket från byggnaderna går igen i tillägg av exempelvis balansstockar och vattenlek, och de hårdgjorda ytorna är begränsade till ett minimum. Foto: Gunilla Fagerström/Boverket

Goda lärmiljöer

Både exteriört och interiört finns en rikedom i rumslighet, färg och detaljer, alltid med stor omsorg, konstnärlig och hantverksmässig kvalitet. Miljön som helhet är spännande och uppmuntrar till kreativitet.

Takmålningen består av blommor i pastellfärjer, vita lampor av tyg hänger över skolbänkar i trä.
Klassrum för årskurs 3 med takmålningar och färgsättning som speglar årskursens undervisning. Foto: Angelica Åkerman/Boverket

Färgsättning och utformning följer antroposofins teorier om barnets utvecklingsstadier. Från ett organiskt formspråk i rött och gult under de första åren då fantasi och känsla dominerar, till rakare linjer, gröna och sedan blåare kulörer för analytiskt tänkande under senare år. Skolans interiörer och möbler är till största del handgjorda och platsbyggda i naturmaterial med omsorgsfulla detaljer.

Bänkarna står i en halvcirkel.
Kemisalen har fast inredning och är utformad med gradänger för att eleverna ska kunna följa experiment vid katedern. Foto: Angelica Åkerman/Boverket
Människan behöver känna sig värdefull och behöver skönhet för att bli glad.

Pedagog på Waldorfskolan.

Det stora fönstret är kvadratiskt med tjocka spröjs. På väggen sitter ett runt konstverk i trä.
Trapphuset i huvudbyggnaden har fint ljusinsläpp som fångas upp i en relief i trä. Foto: Angelica Åkerman/Boverket

Specifika lärmiljöer för hantverk som pedagogisk stödfunktion

Utöver klassrummet och specialsalar har skolan olika verkstäder för hantverk som bokbinderi, smedja och keramik. Som ett komplement till den ordinarie undervisningen finns det möjlighet för elever med särskilda behov att få ägna sig åt hantverk under skoltid efter överenskommelse med föräldrarna.

Verkstaden har högt i tak och bokbinderimaterial ligger på bänkar.
På Kristofferskolan finns flera verkstäder, bland annat ett bokbinderi där eleverna gör sina egna böcker och samtidigt lär sig ett hantverk. Foto: Angelica Åkerman/Boverket

Mötesplatser

Skolan har flera gemensamma mötesplatser, där aulan med sin stora scen är särskilt viktig. Den används flitigt för olika uppträdanden och festligheter kopplade till undervisning och årstidsfester. Andra utrymmen för gemensamma möten är bibliotek, matsal och ett skolkafé där elever och lärare möts för en stunds paus och samvaro.

Scenen uppskattar jag mest för att det är ett vackert rum där alla kan samlas. Här händer mycket spännande med olika dramauppsättningar.

Pedagog på Kristofferskolan.

Scenen har ett draperi som är randigt i vitt, gult, orange, rött, lila och blått. Det står blåa långbänkar frarmför scenen.
I huvudbyggnaden ligger aulan som är en viktig samlingsplats och fungerar som scen för elevernas framträdanden. Foto: Angelica Åkerman/Boverket

Omsorgsfull förvaltning

Skolan ägs, drivs och förvaltas av två stiftelser som samarbetar – Stiftelsen Kristofferskolan som driver skolverksamheten och Kristofferskolans Byggnadsstiftelse som förvaltar fastigheten. Unikt för skolan är att förvaltning och utveckling bygger på ett personligt engagemang för skolans pedagogik och verksamhet.

Kristofferskolans Byggnadsstiftelse har fem heltidsanställda, projektledare, fastighetsskötare, snickare och trädgårdsmästare. Tillsammans bedriver de byggnadsvård och underhåller byggnader, fast inredning och utemiljö. För större återkommande underhåll görs gemensamma arbetsinsatser, exempelvis kan tidigare elever få sommarjobb med att olja alla trägolv. Den generella omsorgen och engagemanget från elever och lärare kan förstås som ett resultat av skolans syn på hållbarhet och respekt för naturen. Att vårda och underhålla material och miljö ingår i pedagogiken.

Det är en ära att få förvalta dessa hus.

Förvaltaren av Kristofferskolan.

Framför ett stort växthus skymtar en vedeldad ugn.
Bykänslan är påtaglig då olika verksamheter ligger i olika hus, vilket ger elever och pedagoger anledning att röra sig över skolområdet. Frisk luft, rörelse och naturupplevelser blir en naturlig del av skoldagen. Foto: Lena Jungmark/Boverket

Rörelserika miljöer

Skolans fysiska struktur och husens placering i kuperad terräng skapar naturlig rörelse mellan olika målpunkter som klassrum, matsal, hantverkshus och andra specialsalar. Det gör att skolan som helhet inspirerar till rörelse och upptäckter. Känslan av en by är påtaglig. På väg mellan olika byggnader och platser får man både en dos motion, frisk luft och en naturupplevelse.

Utemiljö präglad av organisk formgivning

Planeringen av skoltomten präglas av samspel mellan byggnader och natur. Skogen upplevs som en omslutande kappa runt skolområdet där gårdarna varsamt kompletterats med lekutrustning i naturmaterial.

Att följa årstidernas växlingar med ständigt skiftande ljus, färg och form är centralt för waldorfpedagogiken och en grundbult i den antroposofiska filosofin. Förhållningssättet präglar såväl placeringen av byggnader som den organiska strukturlekområdena har, anpassade efter platsens förutsättningar och elevernas ålder.

Utemiljön för eleverna i mellanstadiet delas med de äldsta eleverna, och är till stor del baserad på lek och rörelse i naturmark. Naturmarken på baksidan av mellanstadiets byggnader består av blockrik terräng som verkligen är en utmaning att ta sig fram i. Mellanstadieeleverna har egna klassrumsbyggnader med entréer mot samma gård som huvudbyggnaden. Naturmark har sparats i gårdens mitt, och över den rör sig eleverna flitigt, vilket slitaget skvallrar om. Den omgivande skogsmarken används av eleverna som plats för kojbygge och fri lek. Utmärkande är att skolgården även lockar till rörelse och utmaningar även hos de äldre barnen.

Tillgängligheten till lekområden och entréer i olika byggnader är en utmaning för elever med rörelsehinder. Stora höjdskillnader råder, och naturmarken som ger stora kvaliteter på många plan, är ur denna aspekt begränsande.

Skolgården är roligast att vara på ”ön”, att klättra i träd och hoppa på stenar på baksidan. Där kan man få vara lite ifred och leka och på sommaren är det skuggigt där.

Elev i årskurs 4.

Skolbyggnad i bakgrunden med gräsmatta och stora träd framför.
På Kristofferskolan har naturmarken sparats så långt möjligt. Nya anläggningar har anpassats efter de träd som sparats och hårdgjorda ytor begränsats till ett minimum. Foto: Angelica Åkerman/Boverket
Barnen kan gå balansgång på bräder som ligger på gräsmattan.
Varsamma lekstimulerande tillägg mellan sparade träd präglar skolans utemiljö. Foto: Lena Jungmark/Boverket
Bakom en skolbyggnad finns klippor och stora stenar.
Blockrik terräng på baksidan av mellanstadiets byggnader ger utmaning i leken för de lite äldre barnen. Foto: Lena Jungmark/Boverket

Lärdomar från Kristofferskolan

Gestaltning utifrån en filosofi skapar en helhet

Kristofferskolan erbjuder en skolmiljö där varje byggnad och rum är unik i färgsättning och detaljer präglade av hantverk och konstnärlighet.

Skolan som helhet är utformad utifrån en filosofi och en pedagogik och lärande som ger en annan ingång till exempelvis klassrumsutformning, syn på utmaningar i lekmiljön och gemensamt underhåll.

En skräddarsydd miljö passar många

Inom waldorfpedagogiken menar man att en flexibel miljö som ska passa allt och alla till slut inte passar för någon. Kristofferskolan är exempel på en skolmiljö där lärmiljön är specifikt utformad för varje åldersgrupp och ämne. Varje byggnad och rum på Kristofferskolan är utformade för ett särskilt syfte och ändamål. Något som forskning visar är gynnsamt för inlärning och minskande av stress.

Långsiktig och omsorgsfull process ger kvalitet

Kristofferskolan har en genomtänkt och långsiktig strukturplan som medgett att skolan kunnat växa över tid. Det långsiktiga tänkandet kring skolan tar sig också uttryck i omhändertagande och kollektivt ansvar för byggnader och utemiljö. Elevernas skoltid under tolv år präglas av kontinuitet och växande.

Bevarad naturmark ger en rik och stimulerande skolgård

De kvaliteter som sparad naturmark ger kan inte underskattas. Skog och mark runt skolområdet och sparad naturmark på gårdsmiljöerna ger variation, lekmaterial, skugga, bra lek- och lärmiljöer för alla åldrar. Därtill kommer stimulans till rörelse, återhämtning och naturkontakt för både elever och vuxna på skolan

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej