Brogårdaskolan – en skola med delaktighet och variation

Fönsternisch på Brogårdaskolan.
Fönsternisch på Brogårdaskolan. Foto: Matilda Kjell

Den nya Brogårdaskolan i Bjuv invigdes i januari 2019. Brogårdaskolan är ett gott exempel på en inlyssnande gestaltningsprocess som har resulterat i en stimulerande lärmiljö med rumslig variation både inomhus och utomhus. Det är en arkitektur som inte bara stödjer skolans mål och behov utan även bidrar stort till välbefinnande för elever och personal. Skolan är dessutom en viktig satsning för kommunen i att stärka bilden av Bjuv som en nyskapande kommun med nästa generation i fokus.

Fakta om Brogårdaskolan

Kommun: Bjuvs kommun
Färdigställt: Januari 2019
Arkitekt: Codesign, Stockholm
Landskapsarkitekt: Era landskap, Malmö
Ägare: Bjuvs kommun
Bruttoarea: 6000 kvm – ca 12 kmv/elev
Friyta storlek: 13 800 kvm – ca 30 kvm/elev
Antal elever: 470 (kapacitet för 500), 410 (augusti 2019)
Årskurser: F-6 och grundsärskola
Lärande exempel på: skolan som en del av samhällsbyggandet, planeringsprocess, välbefinnande, estetik, rörelse

Skolans huvudentré med en anslutande entréplats
Skolans huvudentré med en anslutande entréplats. Foto: Matilda Kjell

Skolan som en del av samhällsbyggandet

Skolan som bidrar till samhällsförändring

Brogårdaskolan är placerad i anslutning till ett villaområde i utkanten av Bjuv i norra Skåne. I området fanns sedan tidigare en grundskola byggd på sjuttiotalet som behövde anpassas för nya behov och funktioner.

När den stora arbetsgivaren i Bjuv, Findus, lade ner sin verksamhet och många arbetstillfällen försvann, tog kommunen beslutet att satsa rejält på skolan och bygga en ny skolbyggnad. Detta var i linje med kommunens ambition att utvecklas från ett före detta brukssamhälle till ett kunskapssamhälle. En ny attraktiv skola skulle bli starten på denna förändring och attrahera nya invånare till kommunen. Nya Brogårdaskolan skulle inte bara bli ett ”skolhus” utan en plats som gav något mer till elever, pedagoger, lärare, föräldrar men också till lokalsamhället. Ett övergripande mål var stolthet och framtidstro till Bjuvs kommuninnevånare.

Planeringsprocessen

En bra process skapade gemensamma och tydliga mål

En av framgångsfaktorerna i projektet var investeringen i tid och omsorg i planeringsprocessen.  Kommunen tog tidigt hjälp av en processledare, med en bakgrund inom pedagogik och skolverksamhet, som tillsammans med arkitekterna förde dialog med elever, pedagoger, föräldrar och kommunens representanter. Dialogen pågick genom hela processen och i alla skeden. De tankar och idéer om lärmiljöer som framkom under dessa samtal styrde gestaltningen av byggnad och inredning.

Skolan ska erbjuda en miljö med goda möjligheter till lek, rekreation och vila i lika hög grad som varierade undervisningsmiljöer.

(Ett av effektmålen för Brogårdaskolan)

I dialogen formulerades gemensamma effektmål och principlösningar. Därefter togs beslutsunderlag och gestaltningsunderlag fram som förankrades hos både verksamhet och kommun. Under projekteringsprocessen fanns också utrymme att kontinuerligt återkoppla och revidera utifrån verksamhetens behov. Inför färdigställandet var pedagoger och barn delaktiga i val av inredning.

Delaktigheten fortsatte även under byggtiden då elever, pedagoger och lokalsamhälle kunde följa hur bygget fortskred via bilder och filmer från byggarbetsplatsen på sociala medier.

Nu när skolverksamheten är igång är det naturligt för elever och personal att delta i beslut som rör skolans utformning och verksamhet och att hjälpa till med skötsel, plantering och viss städning. Också här utgör effektmålen ett stöd.

Nu när skolverksamheten är igång är det naturligt för elever och personal att delta i beslut som rör skolans utformning och verksamhet och att hjälpa till med skötsel, plantering och viss städning. Också här utgör effektmålen ett stöd.

Resultat av dialogarbetet

Ett av effektmålen som formulerades under dialogen var att skolan skulle upplevas som ”Ett andra hem”. En hemmiljö som erbjuder en trygg miljö med goda möjligheter till lek, rekreation och vila i lika hög grad som varierade undervisningsmiljöer. Arkitektur och inredning skulle stödja hemkänslan, en känsla som flera intervjuade elever och lärare vittnar om blivit verklighet.

 

För att formge en skola som ett hem krävdes något mer än traditionella korridorer och klassrum, vilket den äldre skolan bestod av. I dialogprocessen fick processledaren den pedagogiska personalen att lyfta blicken och berätta om vilka behov de hade och hur de ville undervisa. Önskemål fanns om mer kreativa lärmiljöer med hemvister och generösa användbara ytor. Skolan utformades med det som utgångpunkt, och platser där man kan bli sedd, kan sitta och läsa, grupparbeta eller pausa karaktäriserar inomhusmiljön. 

 

Planritning över Brogårdaskolans första våning.
Planritning över Brogårdaskolans första våning. Resultatet blev en tredelad huskropp i form av ett modifierat E som rymmer fem hemvister (Åk 1-2, 3-4. 5-6, förskoleklass och grundsärskola). Illustration: CoDesign

En god lärmiljö

Utvidgad lärmiljö

Skolan har fem hemvister för åk 1-2, åk 3-4, åk 5-6, förskoleklass respektive grundsärskola. Varje hemvist har en egen åldersanpassad entré och kapprum samt hemklassrum. Därutöver finns grupprum, allrum med rumsskapande flyttbara möbler och nischer som används för lektioner, studier och lek. Eleverna utgår från sin hemvist men har tillgång till gemensamma ytor som slöjdsalar, specialsalar, amfiteater och bibliotek.

Hela skolan är ett klassrum .

(Elev på Brogårdaskolan)

En åldersanpassad hemvist för årskurs 1-2 med hemklassrum med öppna gemensamma ytor och flera mindre studierum. Möblemang finns för olika aktiviteter och olika antal människor som arbetar/vilar individuellt eller ihop.
En åldersanpassad hemvist för årskurs 1-2 med hemklassrum och öppna gemensamma ytor med flera mindre studierum. Möblemang finns för olika aktiviteter och olika antal människor som arbetar/vilar individuellt eller ihop. Foto: Matilda Kjell

Under referensgruppsarbetet med eleverna framkom det att det var viktigt för dem att bli sedda. För att skapa den trygghet som önskades har därför varje hemklassrum fönster mot allrum och gemensamma ytor. Hemvisten uppskattas av pedagogerna som därmed kan ha överblick över de elever som valt att arbeta utanför klassrummet. En lärare berättar att eleverna kan sitta och studera där de lär sig bäst. Pedagogerna menar att i en miljö som stödjer ett utforskande lärande tar barnen för sig och använder skolan på flera sätt. 

Det finns olika möjligheter för olika behov. Det finns allt från det mer konventionella till det helt öppna. Först hade vi styrda regler kring hur vi använde ytorna, men har släppt det nu för det fungerar så bra. Jag cirkulerar mer vilket är positivt för lärandet.

(Lärare på Brogårdaskolan)  

Aktivitetsyta för lek och rörelse inne i skolan.
Aktivitetsyta för lek och rörelse inne i skolan. Foto: Helene Bogren/Boverket

Rörelserik inomhusmiljö

Planlösningen och variationen i rumslighet skapar möjlighet till rörelse. En lustfylld detalj på skolan är att det finns aktivitetsyta för rörelse inomhus dit barnen kan få gå under korta stunder för att klättra och vara fysiskt aktiva.  

Amfiteater och bibliotek som mötesplatser

I entréplan ligger amfiteatern, det är en mycket uppskattad del i skolan. Amfiteatern fungerar som mötesplats och används vid undervisning, samling, rast och lek. Biblioteket på ovanvåningen har läshörnor inbyggda i fönsternischer i bokhyllorna. Där kan man sitta och titta ut över skolan och amfiteatern.

Biblioteket är bemannat med en bibliotekarie och här finns plats för både möten och för koncentration.

När vi vill ha det lugnare än i klassrummet går vi ut här och det är så mysigt med sofforna och amfiteatern. Vi har roligt när vi grupparbetar.

(Elev på Brogårdaskolan)

Amfiteatern som används för undervisning, samling, rast och lek.
Amfiteatern som används för undervisning, samling, rast och lek, är en mycket uppskattad del i skolan. Foto: Matilda Kjell

Estetik och välbefinnande

Mycket dagsljus tack vare placering och form

Skolan är byggd i två plan och har en varierad planlösning där flera öppna volymer har dubbel takhöjdmed stora fönster. Rikligt med takfönster ger fint ljusinsläpp. Merparten av undervisningsytorna är placerade mot norr, vilket ger klassrummen bra naturligt dagsljus.

Ljuddämpad miljö

För att hantera skolans öppna planlösning lades mycket tid och omsorg på en god akustik. Tillsammans med vinklade undertak, akustikdämpande väggar, golv och tak samt textilier som gardiner, mattor och stoppade möbler skapas en dämpad ljudmiljö. Även i hemvisterna finns ljuddämpande möbler som skapar tysta vrår.

Ljudmiljön är ett himmelrike.

(Lärare på Brogårdaskolan)

Inne i skolan rör man sig utan skor. Det är inte tillåtet att springa, vilket också bidrar till den ”mjuka miljön” som en pedagog uttryckte det.

En hemvist på skola med en en lugn färgpalett av dämpade jordfärger som fångas upp i både möblemang och inredning.
Känslan av skolan som ett andra hem förstärks av en lugn färgpalett av dämpade jordfärger som fångas upp i både möblemang och inredning. Varje hemvist och funktion har en egen färgkod. Foto: Matilda Kjell
Tack vare byggnadens form har varje klassrum fått en dörr ut till ett utomhusklassrum som är plattsatt och inramas av låga häckar.
Tack vare byggnadens form har varje klassrum fått en dörr ut till ett utomhusklassrum som är plattsatt och inramas av låga häckar. Med tiden och med verksamhetens engagemang har dessa uteklassrum potential att utvecklas till fina entrézoner. På skolgården finns det även rinnande vatten och uteklassrum med tak som skyddar mot sol och regn. Foto: Linda Gustafsson Lutener

God kontakt mellan inne och ute

Utformningen med stora fönster skapar direktkontakt mellan skolans inomhuslokaler och skolgården. En värdefull aspekt är att alla klassrum har egen utgång till klassrumsterrasser och därmed direkt kontakt med utemiljön. Det blir lätt för verksamheten att använda sig av gården i undervisningen och eleverna får möjlighet att arbeta utomhus.

Rörelserika miljöer 

Lekfull utemiljö

Skolgården är rymlig med ca 30 kvm friyta per barn. Byggnadens placering centralt på tomten lockar till lek och rörelse runt hela gården där det finns olika rum och miljöer för lärande, lek och rekreation. På entrésidan finns mer formella och hårdgjorda ytor medan mer natur, vegetation samt uteklassrum dominerar baksidan. Barnen vistas mycket utomhus och en pedagog berättar att all rörelselek och frisk luft bidrar till lugnare barn. 

Illustrationsplan av skolgård.
Illustrationsplan av skolgården. I de två kilar som bildas mellan huskropparna i E-form ligger två utomhuskök för pedagogisk verksamhet. På den öppna, omgivande skolgårdsytan finns en multiarena och en mindre lekplats för förskoleklassen. Samlingsplats är förberedd vid den naturlika planteringen och en särskild uteplats finns för grundsärskolan. Multiarenan används av alla och är enligt intervjuerna en av favoritplatserna på gården. I norr och öster ramas skolgården in av slänter med naturlik plantering som på sikt kommer att skapa en skyddande grön zon för lek, upptäckter och vila. Illustration: Era Landskap

Utemiljön kommer att vinna i rumslighet och lekvärde när den nyplanterade vegetationen fått växa till sig. Gårdens topografi och vegetation kommer då att kunna användas i flera syften – både som lekyta och i undervisningen.
Den befintliga vall som avskiljer multiarenan från skolgården har försetts med stigar upp till toppen. Den vegetation som fanns är dessvärre borta, men kan återetablera sig med rätt skötsel. 

Lärdomar från Brogårdaskolan

En inlyssnande process med tydliga gemensamma mål skapar en arkitektur som stödjer verksamheten

Brogårdaskolan är ett exempel på en lyckad process där dialog och lyssnande gett resultat i form av god lärmiljö som stödjer verksamheten. De tydliga effektmål som sattes för skolan och som växte fram vid workshops är idag omsatta i arkitektur och verksamhet. Den investeringen man gjort i att lägga tid på processen, har resulterat i en skola anpassad efter verksamhetens behov, samtidigt som delaktigheten har gjort både pedagoger, barn och lokalsamhälle till medskapare.

Rik variation på lärmiljöer skapar bättre förutsättningar för verksamheten

Brogårdaskolan är rik olika typer av lärmiljöer med små och stora rum både inomhus och utomhus. Variationen i lärmiljöerna inomhus gör det möjligt att hitta olika platser – ett klassrum, en vrå, en amfiteater eller ett grupprum, för olika typer av verksamhet. Det ger skolan potential att passa elever med olika behov.

Skolan är en viktig byggsten i samhällsbyggandet

Bjuvs kommun valde att se nya Brogårdaskolan som en viktig pusselbit i att utveckla kommunen. Skolan är inte bara en tillgång för elever och personal, utan också för föräldrar, syskon, andra vuxna och barn i närområdet. Kommunens satsning på Brogårdaskolan har blivit en tillgång för hela lokalsamhället.  

Omsorg i gestaltning räknas 

Att investera i omsorgsfull arkitektur och inredning ger resultat. Brogårdaskolans form med vacker, hållbar och åldersanpassad inredning ger en harmonisk och välfungerande inomhusmiljö. Tillsammans med den rymliga och väl gestaltade utomhusmiljön skapas en lugn arbets- och livsmiljö för både elever och personal.  

Koppla samman arkitektkompetenserna tidigt i processen

Inspiration till att utnyttja gården som lärmiljö och hur den kan utformas för att passa verksamhetens arbetssätt kunde fått större fokus. Den metod som användes för utforma och gestalta byggnad och inomhusmiljö kunde använts för att nå längre i utformningen av utemiljön. Hur bra mötesplatser och rum gestaltas och förhåller sig till skala är relevant både för arkitekter som gestaltar inne- och utemiljö. Olika arkitektkompetenser bör därför ges tillfälle att arbeta tillsammans för att nå bästa resultat.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej