På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Metodik för exempelsamlingen

För att hitta lärande exempel på vårdmiljöer har Boverket använt sig av omvärldsanalys, intervjuer, platsbesök och analys. Syftet har varit att få en helhetsbild av vårdmiljöernas gestaltningskvaliteter och hur dessa beaktats genom hela processen - från planering och byggande till förvaltning. Hur miljöerna fungerar i praktiken har också varit en viktig fråga för de lärande erfarenheter som dras av exemplen. 

Arbetet inleddes med en bred kunskapsinhämtning

Arbetet med vägledning och exempelsamling för vårdens byggda miljöer inleddes med en omvärldsspaning och kunskapsinhämtning kring vårdens förutsättningar och framtida behov. En viktig del i denna omvärldsanalys var bland annat inhämtning av kunskap från forskning och evidens kring den fysiska miljöns betydelse för vårdens utövande samt hur den fysiska miljön kan ha en hälsofrämjande funktion. En annan viktig del var samtalen och dialogmötena med olika aktörer som har erfarenhet av byggda vårdmiljöer. Det var till exempel representanter från patientgrupper och personal, arkitekter, inredningsarkitekter, landskapsarkitekter och konstnärer med erfarenhet av vårdprojekt, stadsplanerare och representanter från ett antal regioners fastighetsutvecklare och vårdplanerare. Läs mer om dialogmötena på sidan Dokumentation vårdens miljöer, länk finns i menyn. 

Foto på 8 personer framför ett rött hus.
Boverkets arbetsgrupp för Vårdens byggda miljöer besöker Alnarps rehabiliteringsträdgård sommaren 2019. Foto: Frida Lilja/Boverket

Genom detta inledande arbete identifierades intressanta vårdmiljöer att besöka, som Boverket besökte under våren och sommaren 2019, oftast med guidning av ansvarig arkitekt och fastighetsägare som guide. I flera fall deltog även representant från personalen i guidningen och kunde berätta om hur den fysiska miljön stödjer eller inte stödjer verksamhetens behov.

Efter studiebesöken valdes ett antal miljöer ut som intressanta att lyfta som lärande exempel vad gäller nära vård. Det genomfördes också djupintervjuer med arkitekter, verksamhetsansvarig samt kommunens stadsplanerare, för att ytterligare fördjupa de intryck som platsbesöken gett.

Sex personer runt ett vitt bord med lappar på.
Ett flertal dialogmöten har genomförts med olika aktörer som har erfarenhet av byggda vårdmiljöer. Foto: Frida Lilja/Boverket

Hur de lärande exemplen har valts ut

Viktigt kriterium för urvalet av exempel är att de ska bidra med något som du som arbetar med vårdens byggda miljöer kan lära dig av. Det kan vara att de skapar kvaliteteter på ett enkelt eller innovativt sätt, eller där det finns svårigheter och utmaningar att lyfta. De lärande exemplen ska också representera såväl nybyggnadsprojekt, som om- och tillbyggnader. Det ska finnas en spridning av exempel geografiskt i landet, olika huvudmän och varierande storlek på vårdfunktion. De lärande exemplen ska också visa på olika processer, som medverkan från personal och/eller patienter samt medborgardialog, och vilka kompetensområden som haft särskilt stort inflytande i arbetet, som exempelvis en genomgående konstnärliga medverkan. I sammanhanget bör understrykas att de valda lärande exemplen inte granskats utifrån bygglagstiftningens krav på byggnader och tomter, arbetsmiljölagstiftningen krav på arbetsplatsers utformning, eller andra kravställningar på vårdmiljöer.

Illustration med olika hus i olika färger.
De lärande exempel som presenteras utgör alla exempel på byggda miljöer för nära vård. Det kan vara till exempel vårdcentral och närsjukhus. Men de kan också ha ytterligare någon vårdfunktion som specialistvård. Med denna schematiska illustration beskrivs vid respektive exempel deras avsedda vårdfunktion. Klicka på illustrationen för att se den i större format. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Analys utifrån fokusområden och kvalitetsaspekter 

Boverket har genom den inledande omvärldsanalysen identifierat viktiga fokusområden och kvalitetsaspekter som fått utgöra ett stöd för analysen av lärande exemplen. Målet för gestaltad livsmiljö och dess sex preciseringarna har också utgjort en viktig grund för bedömningen av de lärande exemplens kvalitetsaspekter. Exempel på detta är att kvaliteter som grundar sig på evidensbaserad design och betydelsen av hållbarhet och kvalitet i utformningen lyfts. Syftet med analysen är att utifrån de lärande exemplen skapa ett lärande kring utformningen av vårdens miljöer.

Politik för gestaltad livsmiljö - nationellt mål

Processen att skapa långsiktigt hållbara vårdmiljöer

Illustration med papper och penna, lyftkran och tre personer i ett hus.
Hela processen är viktig – från planering och gestaltning, till byggande och förvaltning. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Processen innehåller allt från planering och gestaltning, till byggande och förvaltning. Här lyfts vikten av att utveckla en tydlig vision i första skedet både med hänsyn till funktion och till upplevelse och gestaltning, och att ha en arbetsmetod och kompetens som stödjer visionsarbetet. Här lyfts också vikten av att visionen levandehålls under hela processen och blir en kontinuitet genom byggskedet fram till färdig byggnad. Här lyfts även hur visionen fungerar i användarskedet, om styrkor och brister som kan tas med som lärdomar, och om värdet av en kontinuitet i hela livscykeln för en byggd miljö.

Illustration med 12 ikoner för gestaltning av den byggda miljön. Ett hjärta med ett hus i mitten.
I de lärande exemplen sätts fokus på ett antal kvaliteter i den byggda vårdmiljön. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Utformning och estetik – välmående och hälsa

Detta fokusområde handlar om hur du genom gestaltning och estetik kan skapa fysiska miljöer som stödjer hälsan och tillfrisknandet och som utstrålar omsorg om patient och personal. Beskrivningen sker utifrån fyra kvalitetsaspekter.

Den första gruppen av kvalitetsaspekter handlar om det byggdas material och detaljer, hur karaktären och personligheten hos en byggnad följer eller inte följer med hela vägen från det stora uttrycket i siluett och volymer till hur material upplevs när man är nära dem och hur detaljerna i byggnaden känns att använda och ta i, i det vardagliga livet i en byggd miljö. Här finns ny forskning som visar på betydelsen av materialvalet i en byggd miljö, vissa material har en mera stödjande effekt genom att de associerar till miljöer vi mår bra i. Det finns också ny forskning som visar på betydelsen av detaljerna i det byggda, om de är väl utformade för sin funktion och dessutom har skönhetsvärden stödjer de upplevelsen av att användaren är respekterad och omhändertagen.

Den andra gruppen av kvalitetsaspekter handlar om kvalitén i rummen som bildas i den byggda miljön, och hur de hänger samman på bra eller mindre bra sätt, och vilken kvalitet som rummen har i sig själva, både innanför och utanför fasader och klimatskydd. Här finns aktuell forskning som visar på vikten av hur rörelsemönster i en byggd miljö är utformade, för att stödja välmående och minska stress. Här finns också forskning som visar att rum med vissa kvalitéer kan ge unika stöd för användaren, där begreppet social densitet spelar stor roll, och där skönhetsupplevelser i rum är nödvändiga för användarens välmående.

Den tredje gruppen av kvalitetsaspekter handlar om hur det byggda är kopplat till sin nära omgivning, hur samband tas till vara och hur dagsljus och ljud tas om hand på bra sätt. Den handlar även om möjligheterna som finns att röra sig mellan inre till yttre rum och vad som möter direkt utanför byggnaden kopplat till gröna kvalitéer. Det finns aktuell forskning som visar på vikten av dagsljus in i en byggnad, för att stödja hälsa och välmående. Det finns också forskning som visar på vikten av utblickar, där dagsljusinsläppen fungerar bäst när de är kombinerade med utsikt som stödjer hälsa och välmående. Det finns också forskning som visar på betydelsen av att kunna ta sig från inre rum ut till nära miljöer, där direkt tillgång till gröna miljöer visar på ett starkt stöd för välmående och hälsa.

Den fjärde gruppen av kvalitetsaspekter visar på vikten av konsten som en del av den upplevda byggda miljön. Kan konst och design bli en del av vardagens miljöer med stödjande funktion både som rikare upplevelser och som vägvisare eller stimulans ger det en dimension i den byggda miljön som på lång sikt hjälper och stödjer både användaren och höjer värden av miljön på ett hållbarare sätt.

Den forskning vi relaterar till beskrivs kortfattat under sidan Begrepp, länk finns i menyn. Beskrivningen kommer fördjupas i vägledningsarbetet.

Vårdmiljön som en del av samhällsbyggandet

Illustration över träd, hus, cykel, bil och gående samt vatten, i centrum en sjukhusbyggnad med rött kors.
Vårdmiljön som en del av samhällsbyggandet. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Det handlar om vårdmiljöns viktiga roll i samhället för patienter och personal, för invånarna i stadsdelen och för samhället i stort. Här lyfter vi betydelsen av vårdfunktionens placering i sitt sammanhang, både för att stödja den fysiska och den upplevda tillgängligheten till vård, och för att ge bättre kvalitéer till byggnadernas inre miljöer. Vi ser också att flera av de lärande exemplen har fått betydelse ur stadsbyggnadssynpunkt. Vårdcentralen som mötesplats, närsjukhuset som motor för stadsutveckling med hälsofokus, eller utveckling av arkitektoniska kvalitéer i ett större sammanhang ger insikt om att vårdens byggda miljöer spelar en stor roll för hållbar samhällsutveckling. Att innehållet i det byggda är av stor vikt för hälsa, välmående och trygghet ger en extra tyngd för betydelsen av vårdens byggda miljöer.

Lärande erfarenheter kring betydelsen av medveten gestaltning

Här lyfter vi de lärdomar vi dragit kring hela processen från planering, byggande till förvaltning av vårdmiljöer. Vilka tillvägagångssätt verkar framgångsrika, och vilka utmaningar har aktörerna stött på i de olika lärande exemplen? Vi reflekterar också kring hur vårdmiljöerna fungerar i praktiken, på vilket sätt gestaltningen kan bidra till en hållbar utveckling och inte minst vilken betydelse som gestaltningen från helhet till detaljer fått för upplevelsen av vårdmiljön. 

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej