På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Lokalisering av vårdmiljö som skapar kvaliteter

Granskad:

Den byggda vårdmiljön är en del av samhället och bidrar till vår livsmiljö. När vårdmiljön lokaliseras och utformas med hänsyn till sitt sammanhang tillför den nya kvaliteter till både verksamheten i sig och samhället.

Kartbild som illustrerar lokalisering.
Lokalisering. Illustration: Angelica Åkerman/Boverket
Viktiga medskick vid lokalisering av en vårdmiljö
  • Lokalisera vårdmiljön medvetet i förhållande till omgivningen, exempelvis gröna miljöer och mötesplatser. Genom väl genomtänkt lokalisering och omsorgsfull utformning kan kvaliteter skapas både för vårdverksamheten och anslutande platser, stadsdelen, bygden och samhället i stort.
  • Lokalisera vårdmiljön för att stödja samverkan. Vid planering av den byggda vårdmiljön behöver effekterna av samlokalisering med andra funktioner i samhället analyseras. Medveten lokalisering av en vårdmiljö kan också ge kvaliteter som stöttar samverkan med närliggande och kompletterande vårdmiljöer.
  • Lokalisera vårdmiljön för att ge förutsättningar för en jämlik och god tillgänglighet till vården. Närhet till kollektivtrafik är av stor vikt såväl som bra gång- och cykelförbindelser. Fysisk och upplevd tillgänglighet utgör en grundläggande förutsättning för byggd vårdmiljö.
Byggnad med stora fönster som ligger bakom en damm med upplysta konstverk och fontän.
Råsvägens vård- och omsorgsboende ligger i ett småskaligt bostadsområde där lokalisering och gestaltning på ett omsorgsfullt vis berikar livsmiljön i området och knyter an till befintliga kvaliteter. Nyréns arkitektkontor. Foto: Max Plunger

Den byggda vårdmiljön är en del av vår gestaltade livsmiljö

Vårdmiljöer ingår alltid i ett större sammanhang i sin stad, ort eller by och utgör en del av vår livsmiljö. Politiken för gestaltad livsmiljö sätter fokus på allas rätt till miljöer som är inkluderande, väl gestaltade och långsiktigt hållbara. En vårdcentral som utformas med hänsyn för sitt sammanhang tillför nya kvaliteter till stadsdelen och bidrar till att närmiljön blir attraktiv att vistas i. En vårdcentral kan gestaltas så att den är lätt att känna igen och hitta till, samtidigt som den blir till ett landmärke i stadsdelen. Genom en väl planerad och förvaltad utemiljö kring vårdmiljön visas omtanke, inte bara gentemot besökaren till vårdmiljön utan även mot andra som passerar miljön.  

Att vårdmiljöer utformas med omsorg om vår gemensamma livsmiljö är en viktig utgångspunkt för all planering, byggande och förvaltning. Det är viktigt med en tidig dialog med den kommunala förvaltning som har hand om översikts- och detaljplanering. Detta för att se vilka möjligheter kommunen ser med vårdmiljöns lokalisering och hur detaljplanen kan utformas för att skapa bra förutsättningar för vårdverksamhetens utveckling.

Läs mer i ”politiken för gestaltad livsmiljö”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Vårdmiljön ingår alltid i ett sammanhang och utgör en del av samhället. Att satsa på en omsorgsfull gestaltning av vårdmiljön skapar därför inte bara värden för verksamheten i sig, utan påverkar också hur livsmiljön som helhet uppfattas. Alla skalor behöver beaktas – från de små detaljerna till det större sammanhanget – för att på bästa sätt bidra till en omsorgsfullt gestaltad livsmiljö. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Lokaliseringen skapar förutsättningar

Lokalisering och utformning av vårdens miljöer är ett viktigt verktyg för att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa och omsorg. En vårdmiljö som är svår att nå med kollektivtrafik, men enkelt tillgänglig med bil, skapar ojämlika förutsättningar för såväl besökare som personal. Genom sin placering kan vårdmiljön visa de värden verksamheten står för. Ambitionen om att vara nära, öppen och tillgänglig för de boende i området ställer krav på verksamhetens lokalisering. Lokalisering och utformning är viktiga medel för att besökarna ska kunna förstå och känna tilltro till vårdmiljön. En omsorgsfull gestaltning av vårdmiljön kan bidra med en känsla av att du som patient eller personal är viktig.

Boverket lyfter följande tre aspekter på lokalisering och gestaltning av vårdmiljön som en del av ett övergripande sammanhang:

  • hur den relaterar till platsen
  • hur den relaterar till andra verksamheter
  • hur tillgänglig den är.

Relatera till platsen och dess kvaliteter

Det är viktigt att nyttja platsens och den omgivande miljöns kvaliteter när en vårdmiljö byggs, byggs till eller om. Platsen kan bidra med kvaliteter både till gestaltning och vårdverksamhet. Vårdverksamhetens utformning kan i sin tur bidra med nya kvaliteter till platsen.

Det kan handla om möjligheten att i vårdmiljön skapa utblickar mot en grön miljö, en avstressande utemiljö för personalen, eller att kunna erbjuda rehabiliteringsaktiviteter utomhus för patienten. En vårdmiljö som utformats för att bidra till sin omgivning kan leda till att de som besöker vårdmiljön, men också medborgarna i stort, känner en stolthet över vårdmiljön. Genom att inom vårdens fastighet exempelvis anlägga en hälsoslinga, som är öppen för alla invånare, inkluderas alla i miljön. Vårdmiljön blir en sömlös del i samhället, samtidigt som den stimulerar till hälsa genom fysisk aktivitet.

En terrass med bord och stolar med utsikt över ett grönområde.
I Hälsostaden Ängelholm nyttjas närheten till å-rummet med utblickar mot grönskan från personalens uteplats i anslutning till lunchrummet. Å-rummet är också direkt tillgänglig för promenader för såväl besökare som vårdpersonal. Detta är en del i Hälsostadens stressreducerande kvaliteter. White arkitekter. Foto: Henrik Rosenqvist

Läs mer om hur en byggnad kan bidra till det större sammanhanget i ”Byggnader och publika rum”. Länk finns i  ”Relaterad information”.

Relatera till andra verksamheter

Genom att lokalisera vårdmiljön intill andra vardagliga målpunkter kan vårdbesöket underlättas för både besökare och personal. Vårdmiljön kan också utgöra en del i ett kluster av olika verksamheter som främjar hälsa. Det kan handla om samlokalisering med exempelvis gym, hälsocoach, apotek, platser för egenvård, vaccinationscentral och tandvård.

Vårdmiljön kan genom sin lokalisering och gestaltning bli en katalysator för fortsatt utveckling i området, till exempel genom att förläggas i en del av staden som har brist på servicefunktioner. Den kan också stärka befintliga eller skapa nya mötesplatser, till exempel genom att i bottenvåningen möjliggöra för mer publika verksamheter som apotek eller café.

Vårdmiljön är nära och tillgänglig

Tillgängligheten till den byggda vårdmiljön är en viktig del av gestaltningen. Vårdmiljön är både en arbetsplats och ett besöksmål för personer som behöver omsorg och vård. Alla behöver kunna ta sig till vårdmiljön på ett enkelt sätt. Det innebär att alla olika trafikslag – gång, cykel, kollektivtrafik och bil – behöver planeras på ett funktionellt och attraktivt sätt.

Läs mer om tillgänglighet genom olika trafikslag i ”Kollektivtrafik” och ”Prioritera gång- och cykeltrafiken på PBL kunskapsbanken”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer om tillgänglighet för den byggda miljön på sidan ”tillgänglighet - Boverket”. Länk finns i ”Relaterad information”

Läs mer på sidan ”orienterbarhet” i menyn.

Tillgänglighet i vården handlar också om närhet, vilket kan handla om en geografisk närhet. Men det kan också handla om närhet i relationen mellan patient och profession. Bemötandet, men också hur vårdmiljön är utformad, påverkar patientens trygghetskänsla. Genom en omsorgsfull gestaltning kan patienten därför få bättre förutsättningar till att vara medskapare i sin vårdsituation.

Patientens historia eller anamnes är utgångspunkten för den kliniska bedömningen. På så sätt blir språket och i förlängningen det goda samtalet ett av medicinens viktigaste verktyg.

Valdemar Erling, ur Kultur och hälsa i praktiken 2016.

En tredje aspekt om närhet handlar om digitaliseringens möjlighet att skapa en ökad närhet till vården. Genom att erbjuda platser för digital vård i exempelvis glesbygd kan återkommande provtagningar och återkoppling med läkare ske digitalt, medan långväga resor till mer avancerad vård kan göras mer sällan. Det är viktigt att dessa platser utformas så att patienten känner sig välkomnad och trygg med hur besöket ska gå till. Miljön behöver uppfattas som professionell och det är viktigt att patienten kan känna att integritetsaspekter är väl omhändertagna. 

Läs mer om ”Rum för vård på distans”. Länk finns i ”Relaterad information”.

En cykelparkering med stenlagda ytor och nyplanterade träd.
Akutvårdcentralen i Malmö har genom sin lokalisering och utformning av den yttre miljön en god tillgänglighet. Entrén är vänd mot en av stadens kollektivtrafiknoder, Södervärns busstation. Cykelparkeringen är väl tilltagen och servar dem som anländer via de cykelstråk som leder förbi sjukhusområdet. Tengbom. Foto: Nille Leander

Exempel på frågeställningar – Lokalisering

Här kan du ta del av frågeställningar som kan vara ett stöd vid utformning av den byggda vårdmiljön. Frågorna syftar till att lyfta olika perspektiv som gestaltningen kan behöva stödja.

  • Hur kan vårdmiljön lokaliseras så att den bidrar till invånarna och bygden?
  • Kan den nya vårdmiljön ge bättre förutsättningar för en social mötesplats i stadsdelen eller den lilla orten? Kan den exempelvis placeras i anslutning till livsmedelsbutik eller annan servicefunktion?
  • Finns det ett mervärde i att samlokalisera vårdmiljön med andra verksamheter inom vård och hälsa och därmed ge miljön som helhet ett ökat fokus på kunskapshöjande och förebyggande hälsoarbete?
  • Hur kan vårdmiljön placeras för att vara tillgänglig för alla, oavsett funktionsförmåga eller ålder?
  • Hur kan fysisk aktivitet främjas? Hur görs exempelvis gång- och cykelvägar, anslutningar och cykelparkeringar attraktiva och trygga? Kan någon del av utemiljön utformas för att ge utrymme för lek?
  • Hur kan vårdmiljön placeras för att dra nytta av kvaliteter i dess omgivning? Hur kan exempelvis befintliga parker och andra platser med rikliga inslag av natur i närområdet tillgängliggöras för att ge personal och patienter tillgång till avstressande miljöer i vårdmiljön?
  • Hur kan vårdmiljön genom sin utformning erbjuda utblickar mot närliggande grönområden, konstverk, landmärken eller andra kvaliteter?
  • Kan vårdmiljön lokaliseras så att det finns möjlighet att erbjuda delar av vården utomhus, som aktiviteter för rehabilitering, väntan eller provtagning? 
  • Hur kan utformningen stödja andra sätt att förbättra tillgängligheten till vården för olika grupper och olika behov? Kan exempelvis E- tjänster och digitala lösningar ge flexibla öppettider, minska språkliga hinder och utgöra komplement till fysiska besök?
Referenser

Alrutz, K, Magnusson Boman, C (2017) Rapport: Rum för vård på distans på Chalmers webbplats

Erling, V (2016) om konsten att ronda I: Sigurdson, O & Sjölander, A (red) Kultur och hälsa i praktiken

Wijk, H (2014) Personcentrerad utformning av vårdmiljön I: Wijk, H (red) Vårdmiljöns betydelse

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen