På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

En välkomnande entré bjuder in till vårdmötet

Granskad:

Vårdmiljöns entréer med reception och väntrum påverkar det första intrycket av vårdbesöket. Med en omsorgsfull utformning av dessa miljöer kan patient, medföljare och personal känna sig inbjudna på ett värdigt, tryggt och inkluderande sätt.

En öppen dörr i en blå cirkel.
Entrén. Illustration: Angelica Åkerman/Boverket
Viktiga medskick vid utformning av vårdmiljöns entréer
  • Utforma entrén så att den är vägledande och välkomnande. Entréns utformning har stor påverkan på förväntan och upplevelsen av vården. Den bidrar till möjligheten att skapa hög vårdkvalitet.
  • Vårdbesöket börjar redan utomhus på väg till den byggda vårdmiljön. Utemiljön och vägen från kollektivtrafiknoder, parkeringar och dylikt till byggnadens entréer behöver därför ingå som en del av vårdmiljöns utformning som helhet.
  • Säkerställ att entrén med reception och väntrum är lätt att orientera sig i och tillgänglig för alla oavsett funktionsnedsättningar eller andra behov av kulturell, fysisk eller mental karaktär. Det är avgörande för att vården ska vara jämlik. 
Vitputsade hus med rundad fasad och orangea markiser.
Byggnadens formspråk med rundade hörn och ljus slätputsad fasad inger ett lugn som välkomnar och bjuder in besökaren på ett omsorgsfullt vis. De gamla träden ger platsen en förankring och tidsperspektiv. De bidrar också till en småskalig entrémiljö. Växjö psykiatri (Liljewall arkitekter) Foto: Kentaroo Tryman

Gestalta en välkomnande entré

Genom sin utformning påverkar entrén till en vårdmiljö besökarens första intryck och skapar förväntningar inför mötet med vården. Utformningen av övergångszonen mellan olika miljöer har en särskild betydelse för vilket intryck besökaren får, oavsett om det är en vårdmiljö, en bostad, ett trädgårdsrum eller en stad. Därför är just entrézonen en viktig byggsten i gestaltningen. En tidig dialog med kommunens planavdelning är viktig för att gemensamt utreda vilka förutsättningar och möjligheter det finns vad gäller entréns placering och utformning.

Det finns en neutral plats i gränslandet mellan vård och samhället utanför, en plats där besökaren ännu inte är patient eller anhörig.

- Ur Konceptprogram för sjukhusentréer inom Stockholms läns landsting, Locum AB.

Utformningen av entré, reception och väntrum i den byggda vårdmiljön är betydelsefull och bidrar till att skapa hög vårdkvalitet. Genom en omsorgsfull gestaltning kan patienten känna sig välkommen, självständig, trygg och inkluderad. Det ger förutsättningar för delaktighet och bra relationer mellan personal och patient, vilket gynnar hälsa och välbefinnande.

Utformningen bör ske på besökarens villkor och inte minst efter förstagångsbesökarens behov av tydlighet, information och tillgänglighet. En inbjudande fysisk miljö kan vara helt avgörande för besökarens inställning till vad som väntar under besöket.

- Ur Västra Götalandsregionens skrift God fysisk vårdmiljö (2016) angående utformningen av offentliga och allmänna delar av vårdlokalerna, som entré och väntrum.

Personal och besökare har ofta olika entréer. Arbetstider varierar och det ska vara tryggt att komma till och gå från arbetet alla tider på dygnet. Personalingången behöver därför placeras och gestaltas med omsorg. En vacker och välkomnande entré förmedlar till personalen att de är en värdefull resurs för verksamheten.

Trapphus med stora stenplattor på golvet och träbänkar med bruna skinndynor.
Den södra entrén till Värnamo sjukhus ger besökare till vårdcentral och sjukhus ett ljust och varmt mottagande. Omsorgsfulla materialval, fönstersättning och ljusmiljö samt variation i takhöjd ger entrén en intim och nästan sakral upplevelse. (White arkitekter) Foto: Annelie Mårtensson/Boverket

Entrén till vårdmiljön börjar utomhus 

Miljön utanför byggnaden utgör en del av entrén. Utemiljön vägleder besökaren när denne närmar sig den byggda vårdmiljön. Därför behöver den vara utformad på ett inbjudande, säkert och tillgängligt vis. En besökare ska redan vid det första vårdbesöket lätt hitta sin väg när denne anländer gåendes eller med exempelvis buss, bil eller cykel. Det bör vara självklart och enkelt att förstå var entrén ligger.

Genom placering av planteringar, sittplatser, hantering av höjdskillnader och andra delar av den anlagda utemiljön kan orienteringen och tillgängligheten underlättas. En transparent entré där besökaren redan utifrån får en inblick i lokalen innanför ökar orienterbarheten och känslan av kontroll. Att kunna bli sedd inifrån ifall något skulle inträffa kan också öka känslan av trygghet.

Utformningen av entrén är viktig för att patienten överhuvudtaget ska vilja komma in.

- citat från Workshop med patientorganisationer 2019

Grönska utgör en viktig del i utemiljön och kan bidra till en entré som upplevs avstressande och välkomnande. Växter ger årstidsvariation och sinnesintryck som bidrar till återhämtning. Träd och annan grönska skapar även ett jämnare mikroklimat, bland annat genom att erbjuda viktig skugga och sänka temperaturen med flera grader under varma sommardagar. Detta kan vara särskilt viktigt för äldre eller sköra besökare. Det är dock viktigt att vid vårdentréer undvika särskilt allergialstrande växter.

Foton på en blommande rabatt samt en entré med planteringar och sittplatser utanför.
Vid Värnamo sjukhus är utemiljön en välutvecklad och integrerad del av verksamheten och vårdmiljön för såväl patienter, besökare och personal som bidrar till ett välkomnande vid entréerna och i den angränsande miljön. (White arkitekter) Foto: Annelie Mårtensson/Boverket

Läs mer på sidan ”Natur och grönska,” som du hittar i menyn.

Skapa en inkluderande och lättorienterad entré

Vårdmiljöer behöver vara tillgängliga för alla. Utformningen måste därför ha ett helhetsperspektiv och inkludera olika behov för bästa tillgänglighet.  

För att besökarna ska kunna orientera sig i entrén behövs överblickbarhet och vägledande stöd. Det kan exempelvis göras genom utblickar och ljusinsläpp, men också genom en tydlighet i vilka zoner som besökare kan röra sig fritt i. Det är viktigt att planera för hög användarvänlighet i form av exempelvis skyltning, dörrar, kontrasterande förklaringar, färg och belysning. Genom skyltning med exempelvis punktskrift och taktila stråk ökar orienterbarheten för personer med nedsatt synförmåga.

Läs mer på sidan ”Orienterbarhet” som du hittar i menyn.

En vägledande reception ger trygghet

Överblick och en tydligt placerad reception sedd direkt från entrén ger en snabb översikt av entrérummet och de målpunkter besökaren behöver vid sitt vårdbesök. Att mötas av ett mänskligt ansikte skapar trygghet och bidrar till en välkomnande atmosfär. 

Utformningen av receptionen behöver värna sekretess och integritet. Det kan handla om hur avskärmningar görs intill receptionsdisken, att höjden på receptionsdisken inte utesluter någon besökare och att det finns hörslinga. Rummets form och materialval påverkar akustiken och därmed också möjligheten till integritet.

I receptionen finns ofta tillgång till självservice via digitala och tekniska hjälpmedel. Genom utformningen av entrérummet kan självservicen stöttas av en rumslig vägledning, som tydligt visar hur besökaren ska agera. 

Att erbjuda ett professionellt och värdigt bemötande inom vården är av betydelse för såväl patienter, anhöriga som personal. Denna professionalitet och värdighet framgår i första hand av personalens bemötande och agerande, men också av hur den fysiska miljön faktiskt ser ut och möter patienten.

- (Stefan Lundin, ur Vårdmiljöns betydelse 2014)

Skapa vackra platser att vänta på

En del av vårdbesöket innebär en väntan och de fysiska miljöer som erbjuds under väntetiden påverkar patientens sinnesstämning. Lugna, komfortabla och attraktiva platser att vänta på ger bättre förutsättningar vid efterföljande undersökning och behandling. Flera forskningsstudier ger tydlig evidens för att det är viktigare att erbjuda ett attraktivt väntrum än kort väntetid för att ge patienterna en upplevelse av god vårdkvalitet. Attraktiva väntrum och patientrum ökar patientens nöjdhet med mötet med läkare, sjuksköterskor och annan personal. Att utforma platserna för väntan till attraktiva och komfortabla platser bör därför få hög prioritet (Wijk 2014).

Att distraheras och stimuleras under väntetiden

En omsorgsfull utformning av väntrum och andra platser där patienten inväntar sitt besök innehåller positiv stimulans och distraktion. Det kan handla om att integrera konst och växter i miljön, men också om material, design, färgsättning och belysning. Dagsljusinsläpp och utblickar mot omgivande stadsmiljö är andra kvaliteter som bidrar till väntrummets attraktivitet.

En del väntrum kan behöva utformas särskilt för att erbjuda barn olika former av upplevelser och distraktion. En miljö som barnet kan interagera med ger stimulans och upplevelser, som kan minska oro eller tristess under väntetiden. För äldre barn kan positiv distraktion handla om mer tekniska tillbehör som ett bra och stabilt trådlöst nätverk för att exempelvis ha kontakt med vänner och andra personer som kan erbjuda stöd digitalt.

Att erbjuda möjlighet att tillbringa väntetiden utomhus i en park eller trädgård, eller att kunna promenera en stund kan också vara värdefullt för att patienten ska uppleva väntetiden mindre påfrestande och stressande. Tekniska hjälpmedel som nummertavla utomhus eller en mobillösning kan minska patientens oro för att missa sitt möte.

Att kunna välja utifrån behov av avskildhet eller samvaro

Patienten behöver ha kontroll över situationen för att känna sig trygg och bekväm inför besöket. Att kunna välja mellan att sitta med andra eller att dra sig undan är därför viktigt. Det måste också finnas tillräckligt med plats för de personer som patienten vill ha med sig till besöket.  

Läs mer i ”Evidensbas för vårdens arkitektur 1.0 – Forskning som stöd för utformning av den fysiska vårdmiljön och i God fysisk miljö” på Chalmers webbplats.

En trygg och säker entré 

Vid planering och utformning av vårdmiljöer behöver hänsyn tas till säkerhet och risker. Det kan finnas behov av flera entréer, smittsäkra slussar och flöden för att förhindra smittspridning. Vikten av att planera för att minimera smittspridningsrisker har blivit extra tydligt under coronapandemin, då många institutioner har fått hitta tillfälliga lösningar på problemet.

Vid utformning av entréer behöver även andra risker hanteras, som sårbarhet vid sabotage och effekter av klimatförändringar med exempelvis översvämningar som följd. Det är viktigt att såväl personal som besökare kan gå in i vårdlokalen utan att uppleva obehag eller hot. Receptionen inne i vårdlokalen behöver gestaltas för att ge personalen en säker arbetsmiljö, till exempel med hjälp av skyddsglas mellan besökare och receptionspersonal. Utmaningen ligger i att minska riskerna och samtidigt ge ett välkomnande och mänskligt bemötande.

Läs mer i ”Den robusta sjukhusbyggnaden - 2021: en vägledning för driftsäkra sjukhusbyggnader" på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats. 

Exempel på frågeställningar - Entrén

Här kan du ta del av frågeställningar som kan vara ett stöd vid utformning av den byggda vårdmiljön. Frågorna syftar till att lyfta olika perspektiv som gestaltningen kan behöva stödja?

  • Var placeras entréerna? Hur samspelar entréer med omgivande byggnader och miljö?
  • Hur kopplas entréerna till kollektivtrafik, gång- och cykelvägar och parkering? Är de funktionella och attraktiva för besökare och personal?
    Kan det behövas fler entréer och smittsäkra slussar in i verksamheten?
  • Hur kan utformningen av entréer till vårdverksamheten förhålla sig till andra verksamheter som kan finnas i byggnaden?
  • Hur kan entrén utformas för att minska stress hos besökaren? Kan grönska bidra till en mer välkomnande och stimulerande entré?
  • Hur ser personalens entré ut och var är den placerad? Bidrar entrémiljön till en känsla av att känna sig stolt och värdefull? Känns det tryggt för personalen att komma till och lämna sin arbetsplats?
  • Hur kan entrén utformas för att ta tillvara det naturliga dagsljuset på bästa sätt och hur kommer entrén att upplevas mörkare delar av dygnet och året? 
  • Hur utformas entrén för att stödja upplevelse och tillgänglighet vid exempelvis nedsatt syn-, hörsel- och rörelseförmåga eller vid neuropsykologiska nedsättningar?
  • Hur upplever en tonåring eller ett barn sin väg till entrén och mötet med vårdmiljön inför ett besök? Finns det något spännande att upptäcka i miljön eller sysselsätta sig med i väntan på vårdmötet?
  • Hur stödjer gestaltningen av entré, reception och väntrum den besökare som är rädd och orolig? Är receptionen synlig från entrén och finns det personal som ser besökaren när denne anländer?
  • Hur utformas entrézonen för att ta hand om personalens säkerhet och andra riskfrågor, samtidigt som den gestaltas på ett inbjudande och välkomnande vis?
  • Hur utformas entrézonen för att omhänderta de behov av sekretess och integritet som kan finnas kopplat till patienters vårdbesök?
  • Hur kan gestaltning av material, färger, konst och inredning bidra till att väntrum och entrézoner upplevs välkomnande, attraktiva och professionella?
  • Hur kan utformningen erbjuda besökaren olika sätt att tillbringa sin väntetid på? Kan patienter vänta både inomhus och utomhus? På vilket sätt kan rörelse främjas genom gestaltningen?
  • Finns det bekväma och trygga sittplatser att vänta på, ensam eller tillsammans med andra? Går det att dra sig undan vid behov?
Referenser

Bengtsson, A m.fl. (2018). Evidensbaserad design av utemiljö i vårdsammanhang på Sveriges lantbruksuniversitets webbplats

From, L och Lundin, S (red) (2009) Arkitektur som medicin: arkitekturens betydelse för behandlingsresultatet inom psykiatrin. Stiftelsen för arkitekturforskning.

Lundin, S (2014) En läkande och säker miljö för psykiatrin. I: Wijk, H (red) Vårdmiljöns betydelse)

MSB. (2021) Den robusta sjukhusbyggnaden - 2021: en vägledning för driftsäkra sjukhusbyggnader. MSB1693 på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats

Ottoson, J, m.fl. (2011) Naturupplevelse och hälsa forskningen visar vägen

Ring, L, (red) (2016) God fysisk vårdmiljö. Riktlinjer för hur vårdlokaler ska utformas.Centrum för vårdens arkitektur (CVA) på Chalmers webbplats

Ulrich, R. (2012), Evidensbas för vårdens arkitektur 1.0. Forskning som stöd för utformning av den fysiska vårdmiljön. Centrum för vårdens arkitektur, Publikation 1/2012 på Chalmers webbplats

Wijk, H. (2014) Personcentrerad utformning av vårdmiljön. I: Wijk, H (red) Vårdmiljöns betydelse

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen