På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Bergsjön vårdcentral

Bergsjön vårdcentral är spektakulär, både med sin färgglada glasfasad som skiftar färg efter väderlek, sin upplyfta byggnadsvolym och de stora ljusgårdar med exotiska växter som omsluter väntrummet. Planlösningen bygger på medicinska erfarenheter från personal som arbetar på vårdcentralen och stödjer ett patientorienterat arbetssätt. 

Foto visar Bergsjöns vårdcentral, fasad i orange som övergår i rött.
Bergsjön vårdcentral är en 3D-fastighet placerad över parkeringshus och markparkering. Foto: Helene Bogren/Boverket
Fakta om projektet
Illustration visar den byggda miljön,  hälso- och vårdcentral i fokus.
Illustrationen visar en typologi över vårdens byggda miljöer. Ring visar vilken typ av vårdmiljö detta exempel är. Klicka på illustrationen för att se den i ett större format. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Process och drivkraft

Illustration med ett hus och ett hjärta.
Behov och vision. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Behov och vision

Patientcentrerad utformning och ett bidrag till stadsutvecklingen

Bergsjön Vårdcentral & BVC är en medarbetarägd verksamhet som har funnits centralt i Bergsjön sedan 2009. Eftersom verksamheten var populär kände man efter ett antal år att lokalerna inte räckte till. Verksamheten började då leta efter lösningar för att kunna expandera.

Beställarens vision var att bygga en vårdcentral som var utformad i nära samarbete med den allmänmedicinska professionen och som var utformad utifrån patienternas behov. Vårdcentralen skulle kunna ta emot fler patienter än den gamla och ligga centralt placerad i Bergsjön. Det fanns även en önskan om att byggnaden skulle bidra till den lokala stadsutvecklingen. Byggnaden skulle vara ett landmärke i Bergsjön och någonting som invånarna skulle tycka var fint. Beställaren ville att byggnaden skulle vara som en färgklick och ett utropstecken, vilket resulterade i en fasadbeklädnad som har en ”levande yta” där ytan skiftar färg – både i sig och med ljuset.

Vi är inte bara här för vinstmaximering, utan vi vill visa tydligt att vi vill vara här över lång tid, för all evig tid framöver. Och då gör man en sådan här investering. Christer Andersson, verksamhetschef

Planeringsskede

Illustration på papper och penna.
Planeringsskede. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Svårt att hitta en central plats för vårdcentralen

Verksamheten började med att leta efter en lämplig lokal att hyra och när det inte fanns sökte de efter en tomt att bygga på. Verksamheten och kommunen var överens om att det skulle vara en centralt belägen plats. För kommunen var det viktigt att vårdcentralen placerades nära andra servicefunktioner som till exempel apotek och livsmedelsaffär. De letade efter en befintlig byggrätt, men när de undersökte gällande detaljplan hittade de ingen lämplig tomt att bygga på som inte skulle innebära att detaljplanen behövde ändras, vilket man bedömde skulle ta för lång tid.

Tredimensionell fastighetsbildning

Efter att ha lyssnat på ett radioprogram fick verksamhetschefen en idé om att söka efter en ”tomt” i luften att bygga på i form av en 3D-fastighetsbildning. Kommunen fann en utökad byggrätt på en parkering intill centrum, nära busstorget och det planerade kulturhuset som kunde användas på detta sätt.

Parkeringsplatsen, med ett parkeringshus under mark, ägs av Göteborgslokaler som är ett kommunalt fastighetsbolag. Eftersom de inte var intresserade av att bygga på tomten kunde de sälja luftrummet. Det fanns dock ett visst motstånd från säljarens sida och det krävdes förhandlingar för att få det till stånd. För att kunna bygga behövde konstruktionen av parkeringshuset ses över byggnadstekniskt och det behövde upprättas servitut för de platser där pelarna går ner i marken.

Fotot visar Bergsjöns vårdcentral i en vy från Rymdtorget.
Vy från Rymdtorget mot Bergsjön vårdcentral. Här syns infarten till parkeringshuset under mark, parkeringsytan på markplan samt den ”svävande” byggnaden. Foto: André Pihl

När man fick se den modellen så blev man snabbt övertygad om byggnadens placering och hur den upplevdes från både Rymdtorget och platserna runt omkring. Det såg väldigt spännande ut, och var en nytänkande idé. Så vi blev ju jätteintresserade av detta. Martin Steen, bygglovshandläggare på Stadsbyggnadskontoret

En kreativ process mellan kommun, arkitekt och beställare

Beställaren hade en vision om att gifta ihop det medicinska yrkeskunnandet med den fysiska strukturen och behövde en arkitekt som kunde lyssna in detta. Beställaren kontaktade Wingårdhs och de hade ett inledande möte där de berättade om verksamheten, sina erfarenheter av att bedriva verksamhet i Bergsjön och sin filosofi kring hur de önskade bedriva verksamheten. På nästa möte återkom arkitekten med en idé om hur detta skulle kunna lösas arkitektoniskt, och visade en trämodell av den föreslagna byggnaden. Den idén kom sedan att hålla sig genom hela projektet.

Det är roligt att ha en prestigearkitekt som ritar detta i förorten. Det visar att vi menar allvar. Det vänder upp och ner på världen lite grand. Christer Andersson, verksamhetschef och beställare

Samarbetet mellan beställaren, arkitekten och kommunen fungerade mycket bra och processen beskrivs av de inblandade som både lekfull och kreativ. Kommunen hade ett stort förtroende för beställaren och arkitekten.

Processen underlättades även av att verksamhetschefen, som var den som hade kontakt med arkitekten och kommunen, både hade ekonomiskt mandat, erfarenheter från verksamheten och var en av dem som skulle arbeta i miljön. Verksamhetschefen var också den som argumenterade inåt mot bolagets styrelse för att få igenom vissa saker. I vissa delar krävdes diskussioner för att få igenom lösningar som kostade mer, men som skulle vara ett lyft för byggnaden och stödja visionen för vårdcentralen.

Lång tids inlyssnande ledde till en skräddarsydd vårdcentral

Det fördes inga formella dialoger med patientrepresentanter i processen, men under de år då man hade bedrivit verksamhet i de gamla lokalerna hade man lyssnat in mycket och samlat på sig grundläggande kunskap om patienternas behov. Läkarna samtalade med patienterna kring deras liv, arbete, barn, var de kom ifrån och hur de lever. Verksamhetschefen lyfte också olika delar med enstaka patienter under tiden som processen fortgick. Denna kunskap resulterade bland annat i en organisering av rummen som stödjer ett patientfokuserat arbetssätt, långa öppettider, drop-in och möjlighet att boka tid med en fast personkontakt.

Det fördes inte heller formella dialoger med personalrepresentanter kring den övergripande planeringen. Personalen kom in i ett senare skede i processen och fick då vara med och bestämma över detaljer i hur de rum som de skulle arbeta i skulle utformas.

Byggskede

Illustrationen visare en lyftkran, detta symboliserar processteget för byggande i vårdens byggda miljöer.
Byggskede. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Litet projekt med hög komplexitet

För byggskedet valdes en totalentreprenad. Projektets vision och målbild kommunicerades till byggteamet på startmötet. Verksamhetschef och arkitekt deltog sedan kontinuerligt under arbetets gång. Då det fanns ett program från verksamheten med en tydlig gemensam målbild underlättade detta i arbetet.

3D-fastighet över befintligt parkeringshus

Den största utmaningen under byggskedet var ekonomin. Projektet var förhållandevis litet men med en hög komplexitet. En påbyggnad på befintlig byggnad och en 3D-fastighetsbildning med komplext innehåll. Byggskedet krävde därför noggranna bedömningar om vad den befintliga parkerings-byggnaden under mark skulle tåla. Efter detta kunde byggnationen genomföras utan större komplikationer. Betongkonstruktion med pelardäck utan bärande fasad gjorde den nya glasfasaden genomförbar.

Förvaltningsskede

Illustrationen visar tre figurer/människor i ett hus, detta symboliserar processteget för förvaltning i vårdens byggda miljöer.
Förvaltningsskede. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Medvetna val vad gäller byggnadens hållbarhet på lång sikt

Efter några års användning av den nya byggnaden är det tydligt att den medvetna satsningen på byggnadens placering och dess iögonfallande arkitektur- och fasadgestaltning långsiktigt stärker både verksamheten och platsens identitet.

Ett medvetet kostnadsbesparande val var att i byggskedet välja enklare inre ytskikt, vilka är enkla att ersätta i förvaltningsskedet. Därmed kunde budgeten i byggskedet riktas mot mer hållbara, men kostsamma material, för de mer svårbytbara delarna av byggnaden, såsom exempelvis fasadmaterial.

En viktig del av vårdcentralens förvaltningskostnad är drift och underhåll av de fyra ljusgårdarna med växtlighet i anslutning till väntrummet. Denna kostnad budgeterades in redan i processen. Underhållet sker regelbundet med hjälp av extern växtkonsult, och de gröna kvalitéerna i byggnaden blir ännu starkare med tiden.

Tydlig verksamhetsidé ger trygghet för både patient och personal

Antalet patienter som är knutna till vårdcentralen har ökat från 6000 personer till 18 500 personer under nio års tid, vilket ger en stark signal om att både vården och vårdbyggnaden fungerar väl och uppfattas som attraktiv. Arbetsgivaren har lätt att rekrytera personal vilket kan indikera att även personalen uppfattar byggnaden och arbetssättet, där mycket tid läggs på patientmöten, som attraktivt.

Verksamheten vill expandera genom att ge ytterligare ett arkitektoniskt tillskott till stadsdelen

Eftersom verksamheten har vuxit kraftigt finns det åter ett behov av att expandera. Det planerar man att göra genom att bygga en ny byggnad på annan plats i stadsdelen. Det är ett medvetet val för att både kunna finnas nära patienterna och att återigen kunna ge ett arkitektoniskt tillskott till stadsdelen.

Foto på Bergsjön vårdcentral med entré.
Bergsjön Vårdcentral är en 3D-fastighetsbildning byggd på pelare. Till vänster skymtar huvudentrén. Foto: Helene Bogren/Boverket

I och med att byggnaden står på pelare så svävar den ut en bit österut över infarten till garaget och det ger en förstärkt effekt av att byggnaden är tyngdlös. Martin Steen, bygglovshandläggare

Utformning och estetik kopplat till välmående och hälsa

Illustration som visar hela processen för att gestalta den byggda miljön.
De kvaliteter vi lyfter i våra lärande exempel är byggnadskaraktär, entré, material, detalj, dagsljus, utblick, grön miljö, orienterbarhet, rumskvalité, social densitet samt konst och design. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Byggnadskaraktär, entré, material och detalj

En svävande färgglad byggnad över en parkering

Illustration med handtag, tegelstenar och en port.
Byggnadskaraktär, entré, material och detalj. Jenny Lilja/Boverket

Bergsjöns Vårdcentral inryms i en kvadratiskt utformad enplansbyggnad som står upplyft på betongpelare över en asfalterad parkeringsyta i centrala Bergsjön. Byggnaden har en så kallad pelardäckkonstruktion med fribärande glasfasad. Byggnadskroppen har ett låglutande tak. På en mindre del av takytan finns en takterrass för personalen.

Glasfasad i olika röda färger.
Detalj av fasadens screentryckta glaspartier. Foto: Helene Bogren/Boverket

Byggnadens fasad bildar en ”levande yta” då den består av flera lager av mönstrade glaspartier i olika kulörer. Glaspartiernas mönsterbildningar är förskjutna i förhållande till varandra vilket förstärker den optiska effekten. Fasadens glaspartier är till viss del täta och till viss del genomsiktliga fönsterpartier, ordnade i en rytmisk ordning som följer den inre rumsstrukturen.

En medvetet tydlig entréutformning

Byggnaden upplevs vara svävande, då den lyfts av trettio smäckra pelare och endast landar på marken med två trapphusvolymer. Huvudentrén till vårdcentralen är helt uppglasad och är placerad mitt emot det invändiga centrumstråket i Bergsjöns butikscentrum. Den är väl skyltad med tydlig grafik och kontrastverkan, vit färg mot mörk bakgrund. Patienternas väg in i byggnaden är tydlig. Innanför huvudentrén finns en trappa som är placerad så att den är väl synlig, samt en hiss. Med dessa kommer patienten rakt in i receptionen, vilket skapar en tydlighet.

Det ska vara lyxhotellkänsla i receptionen. Vad kan jag hjälpa dig med? Vänligt bemötande hela vägen. Inte på något fjäskigt sätt, men trevligt och respektfullt. Christer Andersson, verksamhetschef

Beskrivning finns i bildtexten.
Ritningen visar markplan med parkeringsplatser under 3D-bygganden. ”Svarta” ytor är trapphus. Svarta ”prickar” är de trettio pelare som bär byggnaden. Röd streckprickad linje illustrerar byggnadens ovanliggande fasadlinje. Illustration: Jenny Lilja/Boverket
Ritning i svartvitt.
Ritningen visar byggnadens första våning där verksamheten är placerad. Trappan och hissen mynnar i receptionen där det enda väntrummet direkt är synligt för patienten. Illustration: Wingårdhs
Sektion A-A (snitt visas i tidigare visad plan). Sektionen visar byggnaden från öster. Här syns parkeringshuset under mark, parkeringsplatsen på markplan med byggnadens pelare, entretrapphusets trappor, första våningen med de växtfyllda ljusgårdarna samt andra våningens takterrass för personal på taket. Illustration: Wingårdhs
Foto som visar palmer och gröna växter i ett väntrum.
Väntrummet omges av ljus och exotisk grönska. Foto: Jakob Schubert

Dagsljus, utblickar och grön kvalitet

Illustration som visar en sol, ett fönster och ett träd.
Dagsljus, utblickar och grön kvalitet. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Ljuskvaliteter

Byggnadens inre rumsstruktur är symmetriskt ordnad kring ett centralt placerat samlande väntrum som på alla fyra sidor är omslutet med avlånga ljusgårdar fyllda med gröna växter av olika sort och höjd. I olika riktningar ansluter korridorer kantade av rum på var sida, dagsljusbelysta kontorsrum mot fasad och indirekt belysta mottagningsrum mot ljusgårdarna. I fonden på korridorerna finns utblickar mot omgivningen.

Ljusgårdarna bidrar också till en trevligare arbetsmiljö för personalen. Att i så många rum som möjligt kunna ta del av dagsljus, ljusets växlingar över dygnet, och att kunna läsa av vädret har i forskning visat sig mycket värdefullt för välmåendet.

Innovativa gröna inre kvaliteter i Bergsjöns vårdcentral

Bergsjöns vårdcentrals gröna miljöer finns framförallt inne i byggnaden genom de fyra ljusgårdarna. Den 3-dimensionella fastighetsbildningen innebar att utrymmet för att arbeta med den yttre grönskan inte fanns i detta projekt, och därför fanns inte heller några mer utvecklade tankar om utemiljön från projektets sida.

Nedan beskrivs de gröna miljöerna utifrån de fyra zoner där forskaren Anna Bengtsson vid SLU Alnarp sett att utemiljön på olika sätt tycks ha betydelse för vårdtagarna.

Illustration som visar utemiljöns fyra zoner.
Principmodell för utemiljöns fyra zoner med olika kontakt med utemiljön. De fyra zonerna har efter hand kompletterats med ytterligare en zon, zon 0. Principmodellen är framtagen av Anna Bengtsson, SLU Alnarp. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Avstressande gröna ljusgårdar för patienter och personal  (zon 1 och 2)

De fyra ljusgårdarna som omsluter väntrummet ger byggnadens inre en mycket tydlig karaktär och identitet. Arkitekten beskriver dem som ett slags ”paradispanoramor som sveper in patienterna”. De har formgetts som frodiga oaser bakom glasväggar, med stort dagsljusinsläpp från glasade taklanterniner. Temat för de gröna miljöerna har varit exotiska naturmiljöer, växter som många av patienterna kan känna igen från sina tidigare hemländer.

Foto som visar ett väntrum med grönska.
Avstressande grön miljö i väntrummet. Foto: Jakob Schubert

Man ska inte bli sjukare av att besöka platsen, utan man ska ju känna att det piggar upp lite grand när man kommer dit. Och det kan jag uppleva med vårdcentralen, när man sitter där och tittar på palmerna och grönskan och ljuset som kommer in. Att det är nästan en lite andlig plats. Martin Steen, Bygglovshandläggare, Stadsbyggnadskontoret

De gröna ljusgårdarna utgör en central del av karaktären inomhus och påverkar patientens möte med vården. Den frodiga växtligheten hjälper till att sänka pulsen, att samla sig, den utgör en positiv distraktion, ger en känsla av skydd och minskar känslan av utsatthet. De smyckar väntrummet och bidrar med en lugn distraktion till miljön både för patienter och personal.

Foto på undersökningsrum med stort ljusinsläpp utan insyn.
Väntrummets avstressande gröna miljö och dagsljusinsläpp kan anas även från en del av undersökningsrummen. Foto: Helene Bogren/Boverket

De inre undersökningsrummen får kontakt med grönska och dagsljus genom frostade glaspartier som vetter in mot ljusgårdarna. Glaset är frostat så högt upp att den personliga integriteten blir tillfredsställd men upptill är glaset klart och genomsiktligt så att vissa höga växter kan anas över kanten och bidra till en behaglig känsla i ett rum som annars inte skulle kunna ha fönster eller växter. En fin inredningsdetalj är att även draperiet följer samma princip så att överljuset kan sprida sig så långt in i rummet som möjligt.

Byggnaden utstrålar en omsorg om personalen som förutom inslagen av gröna växter i arbetsmiljön har en stor takterrass med utsikt över natur att tillgå där de kan få frisk luft och återhämtning under fikaraster i bra väder.

Foto visar en takterrass med stora friytor.
Takterrass med utsikt över grön miljö där personalen kan koppla av när de har rast. Foto: Helene Bogren/Boverket

Fastighet utan utrymme att arbeta med yttre gröna kvaliteter (zon 3 och 4)

Den 3-dimensionella fastighetsbildningen medförde att det från projektets sida inte funnits utrymme att arbeta med den yttre grönskan. Avsaknaden av en medvetet utformad grön miljö i anslutning till vårdcentralen, innebär troligen att byggnadens inre gröna miljö blir än mer betydelsefull. Hade de gröna oaserna inte funnits inne i byggnaden, hade miljön som helhet upplevts mycket hårdare och sterilare.

I direkt anslutning till vårdcentralen finns Rymdtorget, ett torg med en del äldre träd och gräsytor. Det är en plats nära kollektivtrafik och centrumbyggnad där folk gärna slår sig ner och möter andra. Denna plats har betydelse genom att vårdfunktionen är kopplad till en vardaglig och avkopplande miljö. De få gröna inslagen i stadsmiljön får stor betydelse. Däremot kanske inte platsen fungerar så väl för den som behöver dra sig undan efter ett jobbigt besked hos vårdgivaren.

Orienterbarhet, rumskvalité och social densitet

Illustration av skyltar, hjärta och personer.
Orienterbarhet, rumskvalité och social densitet. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

En byggnad som är lätt att förstå och att använda

Vårdcentralens färgstarka byggnad är väl synlig i sin omgivning. Det är också lätt för patienterna att förstå hur de ska röra sig i byggnaden. Lokalerna är utformade för att skapa maximal trygghet för patienterna genom att det är enkelt att förstå hur de ska göra och vart de ska gå. Entrén är tydlig genom att det är den bäst annonserade delen av byggnaden som går ner i markplan. Den är även tydligt skyltad på utsidan. I entrén finns både trappa och hiss som går direkt upp i receptionen. Automaten för kölappar finns rakt fram när man kommer upp för trappan, och det är tydligt utmärkt var man ska registrera sig. Även tolkarna finns intill receptionen. Man ser direkt det väntrum där alla ska vänta. Det finns bara ett väntrum och där blir patienterna hämtade av personal när det är ens tur så att de inte behöver hitta i korridorerna. För att förstärka tydligheten har alla listade patienter en fast läkarkontakt och alla läkare har ett fast mottagningsrum. Det gör att patienten kan känna igen var läkaren sitter.

Planlösningen med ett centralt och synligt väntrum i mitten skapar också flöden som stödjer personalens arbetssätt. Det gör att det både är lätt för personalen att hitta patienterna och för patienterna att hitta väntrummet. Strukturen är överblickbar, väntrummet kan nås från alla håll, och det ger en arbetsmiljö med korta avstånd. Planlösningen skapar också en åtskillnad mellan den mer offentliga delen av vårdcentralen där man sitter och väntar och den mer privata delen med läkarmottagningar och undersökningsrum.

Ett centralt väntrum så att ingen behöver oroa sig för att ha kommit i ett bakvatten. Anders Olausson, arkitekt

Enkelt läsbar miljö stödjer jämlikt användande

En grundläggande tanke för att skapa en jämlik miljö som är bra för alla har varit att miljön ska vara tydlig, läsbar och självförklarande. Arkitekten talar om att byggnaden är ”intuitivt tydlig”.  En rumslig organisation och enkelt vägfinnande är särskilt viktigt i en stadsdel där många inte har svenska som första språk och kan ha svårt att förstå skyltar samt vara ovana vid att läsa kartor.

Ha en maximal tydlighet. Försöka eliminera så mycket som möjligt av den onödiga osäkerheten som kan lägga sig som ett filter mellan patienten och vårdupplevelsen. Anders Olausson, arkitekt

Om man blir bemött på ett snäsigt och tråkigt sätt i kassan och en läkare som inte riktigt orkar då är hela upplevelsen ganska negativ. Då kan det i stället spä på en känsla av utanförskap. Christer Andersson, verksamhetschef

Väntrummet är en magnetisk plats

Väntrummet är en plats som är omsorgsfullt planerad, har rumsliga kvaliteter och hjälper patienten att känna sig omhändertagen och trygg. Här blir väntrummet ett naturligt nav med fin ljusföring och växter, ett ställe man dras till, en magnetisk plats, som är behaglig att rikta sin uppmärksamhet till och att vara i.

Social densitet

Ett nytt kvalitetsbegrepp från forskningen är social densitet. Det kan exempelvis innebära att när det finns en möjlighet att välja efter personliga behov så är det en kvalitet som förbättrar min upplevelse. Möjligheten att kunna välja mellan ett aktivt rörelsestråk eller ett lugnt hörn. Valet att sitta själv eller med andra. Väntrummet i Bergsjöns vårdcentral är stort och erbjuder några av dessa möjligheter.

Lokalerna har utrymme även för medföljande familjer, tolkar etcetera

Bland vårdcentralens patienter är det många som kommer tillsammans med familj, ledsagare eller använder tolk. Läkarexpeditionerna och undersökningsrummen är därför tillräckligt stora för att rymma flera personer. Byggnaden rymmer läkarexpeditioner i olika storlekar, men även de minsta rummen rymmer 3-4 personer.

Konst och design

Illustration av målarpalett.
Konst och design. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Tre karaktärsbärare

Det estetiska uttrycket i Bergsjön vårdcentral består av tre tydliga karaktärsbärare – byggnadskonsten genom den kvadratiska upplyfta byggnadsvolymen med sin unika glasfasad, den inre grönskan i ljusgårdarna och tavelkonsten i korridorerna.

Glasfasaden i olika kulörer, där arkitekten inspirerats av konstnären Mark Rothko, ger ett påtagligt och unikt intryck med sina starka kulörer i blå, röda och gula nyanser och den upplevs som en aktiv utsmyckning genom att glaset skiftar i färg, både i sig självt och beroende på ljusförhållanden. Vid solsken är byggnaden nästan självlysande och när det är molnigt smälter den samman med himlen och omgivande träd som speglar sig i den.

Foto på en glasfasad.
Glasfasaden har ett starkt eget uttryck. Foto: André Phil

Väntrummets starka karaktär, rik på naturintryck, upplevs som en berikande utsmyckning, en slags konstnärlig installation. Konceptet med en samlande grön ”paradisisk” oas är samtidigt ett starkt inredningskoncept som, trots förvaltningskostnader, minskar lokalernas behov av övrigt ”pynt”.

Foto på väntrum med växter.
Vårdcentralens väntrum omgivet av stressänkande växlighet. Foto: Helene Bogren/Boverket

Som kontrast till fasadens färgrikedom och grönskan i väntrummet så är korridorerna avskalat vita. På väggarna hänger konst av Göteborgskonstnären Kristian Dahl som är grafiska i sitt uttryck och går i dova och svala färger som grått och ljusa pasteller.

Foto på vårdcentralens vita korridor med tavlor.
Korridor med träparkett på golv och lös konst på vita väggar. Foto: Helene Bogren/Boverket

Konsten har valts och bekostats av beställaren. Privata vårdaktörer har inget krav på sig att ha konst i lokalerna, men verksamhetschefen tycker att det är viktigt att ha riktig konst på väggarna. Konsten blir, tillsammans med den bearbetade fasaden och växtligheten i ljusgårdarna ett sätt att visa att verksamheten satsar på både patienter och personal.

Någon har ansträngt sig. Bara det är en slags uppvärdering som jag tror betyder någonting. Anders Olausson, arkitekt

Illustration som visar sjukhusbyggnaden mitt i samhället.
Byggnadens roll i samhället. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Byggnadens roll i samhälle och sammanhang

Placering i samhälle/stad

Vårdens plats i samhället

Stadsdelen Bergsjön är beläget ca 8 km nordost om Göteborgs centrum och består av fyra grannskapsområden vilka planerades under 1960–1970-talet. Liksom andra stadsdelar som byggdes under denna tid, är Bergsjön uppbyggd med en kringled med matargator till de olika delarna, med olika nät för bil samt gång- och cykeltrafik. Bilismens framkomlighet var prioriterad vilket har skapat barriärer i stadsdelen. Stadsdelens kuperade landskap förstärker barriären mellan de fyra olika grannskapsområdena. Stadsdelens struktur och utformning gör det svårt att orientera sig i och mellan grannskapsområdena.

Flygbild över Bergsjön med vårdcentralen markerad.
Flygbild över Bergsjön centrum. Röd ruta visar Bergsjön Vårdcentral och röd pil visar huvudentréns placering. Foto: Lantmäteriet

Vårdcentralen ligger i den östra delen av Bergsjön, vid stadsdelens huvudcentrum, Rymdtorget. Platsen utgör en viktig del i vardagslivet för de boende.

Kartbild med mycket grönt.
Kartan visar Bergsjön med dess fyra grannskapsområden. Den röda pricken visar placeringen av Bergsjön Vårdcentral. Ur "Program för Bergsjön”. Illustration: Göteborgs stad

Fysisk och upplevd tillgänglighet

Upplevd tillgänglighet

Tillsammans med grundläggande mobilitet erbjuder Bergsjöns Vårdcentral en mycket god mental tillgänglighet på grund av sin gestaltning, eftersom byggnaden är lätt att se och hitta till. Den mentala tillgängligheten och att vården upplevs vara nåbar, är också ett resultat av att verksamheten anpassar sina öppettider till användarnas behov.

Den fysiska miljön spelar roll i det avseendet att man är värd någonting när man kommer hit. [...] Vi värderar våra patienter så högt att vi har satsat på den här miljön. Jag tror att den känslan kan överföras. Christer Andersson, verksamhetschef 

Tillgänglighet med gång och cykel

Tillgången på gång- och cykelvägar inom området är god, men topografin medför att många gång- och cykelvägar har besvärande lutning för vissa grupper. Det ger svårigheter för flera att ta sig till service, andra målpunkter samt mellan områdena.  Gång- och cykelvägar samt hållplatser upplevs även ofta som otrygga.

Tillgänglighet med kollektivtrafik

Den närmsta spårvagnsstationen ligger ca 300 meter väster om vårdcentralen. Stråket från spårvagnshållplatsen mot vårdcentralen är otydligt då Bergsjöskolan ligger mitt i siktlinjen och behöver rundas på sin norra eller södra sida för att komma till gatan för vårdcentralens entré. Busshållplatsen Rymdtorget Buss ligger ca 100 meter från vårdcentralen. Förutom de två busslinjer som trafikerar Bergsjön finns också en servicelinje inom Bergsjön som går via bostadsområdena till knutpunkterna för dem som har svårt att ta sig fram i det kuperade landskapet.

Tillgänglighet med bil

För den som tar sig till vårdcentralen med bil finns idag två parkeringsytor som kan nyttjas av besökare. Det är parkeringen under och bredvid vårdcentralen, och parkeringen vid hållplatsen Rymdtorget Buss. Vid den senare planeras ett kulturhus byggas vilket kommer att förändra parkeringssituationen.

Utveckling och sammanhang

Byggnadskultur och identitet

Hustyperna i området är karaktäristiska för det tidiga miljonprogrammet med fristående huslängor i 3-8 våningar med fasader i tegel eller betongelement. I Bergsjön finns byggnader som benämns i kulturhistoriska sammanhang. Runt Rymdtorget, där vårdcentralen är placerad, finns vackra punkthus med karaktäristiska balkonger i 60-tals anda som ofta används som symbol eller bild för Bergsjön.

Foto visar två sidor av ett flerbostadshus.
Byggnadskaraktären i Bergsjöns centrala delar med fristående ljusa lamellhus byggda under 1960-talet med ”keps” och ”prickiga balkonger”. Foto: Sonia Andersson/Boverket

Byggnaden ger ett nytt unikt bidrag till stadsdelen

Trots att Bergsjön är en relativt stor stadsdel saknas differentiering i byggnadstyper, tidslager och identiteter. Bergsjön Vårdcentral uppfyller ett angeläget behov. Att etablera en ny vårdcentral i Bergsjön var även ett led i arbetet med att stärka identiteten i Bergsjön. Vårdbyggnaden har blivit en tydlig signal om framtidstro och omsorg om invånarna. Den estetiska fasadbearbetningen gör skillnad. Genom att den har gjorts noggrant och med omsorg skapar den positiva värden för invånarna och samhället.

Ett ytterligare led i arbetet med att stärka stadsdelen samt att få fler människor från övriga Göteborg att besöka Bergsjön har varit beslutet att etablera ett kulturhus i stadsdelen. Kulturhuset, som ska stå vid Rymdtorget beräknas vara klar år 2021. Tillsammans med vårdcentralens placering kommer Rymdtorget som offentligt rum att stärkas ytterligare och bli ett naturligt nav för befolkningen i stadsdelen.

Kartbild.
Situationsplan som visar Rymdtorget, Bergsjön. Röd prick visar Vårdcentral. Blå prick visar planerat läge för Kulturhus. Illustration: Göteborgs Stad
Entré och närmiljö kring Bergsjön vårdcentral.
Vy mot Bergsjön vårdcentral från Rymdtorget. Foto: Sonia Andersson/Boverket

Lärande erfarenheter

De erfarenheter vi kan lära oss av i detta exempel tar till stor del utgångspunkt i målet för gestaltad livsmiljö och dess sex preciseringar.

Målet för gestaltad livsmiljö

Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Detta ska uppnås genom att:

  • hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden
  • kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids
  • det offentliga agerar förebildligt
  • estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas
  • miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla
  • samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.
Lärdomar

Kreativ process från planering till förvaltning
Processen med att ta fram Bergsjön vårdcentral präglades av konsekvens, förtroende och kreativitet. Den vision som togs fram i ett tidigt skede följdes från början till slut och den fortsätter att leva vidare i användandet av vårdcentralen. Processen förenklades av att det var samma person som hade ekonomiskt ansvar, som visste vad verksamheten behöver och som sedan skulle vara med och arbeta i lokalerna. Kommunen, arkitekten och beställaren hade stor tillit till varandra under processen vilket främjade kreativiteten.

Medveten och nytänkande arkitektur
Den nya vårdbyggnaden har fått en unik identitet och är ett positivt bidrag till stadsdelen. Ett av byggnadens starka arkitektoniska utryck är att den är stolt och tar plats i stadsrummet. Byggnaden utrycker inte mycket av det som traditionella vårdinstitutioner gör, utan annonserar tvärtom ett nytt och ”friskt” ansikte i området. Byggnadens färgglada uttryck gör det lätt för patienterna att hitta dit och signalerar att de är välkomna.

Utformad specifikt för vårdcentralens verksamhet
Utformningen av lokalerna bygger på erfarenheter från vårdcentralens tidigare verksamhet i området. Den är specifikt utformad efter denna verksamhetens behov och vision. Det gör att lokalerna är lättarbetade för personalen samtidigt som de sätter patienten i fokus.

Gröna miljöer och dagsljus är ett stöd både för patient och personal
Byggnadens väntrum är omgivet av fyra ljusgårdar där dagsljuset strömmar in och det finns frodig, exotisk växtlighet. Det ger en lugn och harmonisk miljö. Det påverkar patientens upplevelse av vårdmötet och skapar en attraktiv arbetsplats.

Tydlig miljö skapar trygghet
Lokalerna är utformade för att skapa maximal trygghet för patienterna genom att det är enkelt att förstå hur man ska göra och vart man ska gå. Det finns endast en ingång till byggnaden och den finns på det enda ställe där bygganden tar mark. Därifrån går en trappa och en hiss som kommer upp i receptionen. Från receptionen ser man det väntrum där alla patienter ska vänta. Därifrån blir man sedan hämtad av personal. Patienterna har en läkare som har sitt eget rum, vilket bidrar till igenkänning.

Vårdcentralens gestaltning signalerar att invånarna är betydelsefulla
Bergsjön Vårdcentral är en spektakulär byggnad som tillför någonting nytt till Bergsjön som till största delen består av byggnation från miljonprogramstiden. Arkitekturen och den överväldigande grönskan i väntrummet gör att man som boende i Bergsjön kan känna sig sedd och satsad på. Vårdcentralen har utvecklat platsens identitet och passade väl in i Göteborgs stads utvecklingsplaner för stadsdelen.

Värdet av hälsoaspekter kopplade till arkitektur
Byggnadens utformning är både exteriört och interiört en nytolkning av hur en vårdbyggnad kan se ut.  Bergsjön vårdcentral visar på värdet av att utgå från verksamhetens och patienternas behov och sedan låta byggnadens uttryck och utformning stödja visionen.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej