På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Angered Närsjukhus

Närsjukhuset i Angered är resultatet av en medveten satsning på vård i en yttre stadsdel. Målet är att utjämna de stora hälsoskillnader som finns i staden. Gestaltning och detaljbearbetning stödjer vården på ett omsorgsfullt sätt och genom medborgardialog har de boende också fått påverka byggnadens utformning. Sjukhusets konstnärliga utsmyckningar har förankrats både i platsens historia och i patientens behov av stöd och stimulans i svåra situationer. 

Tre vita stolar som böjer sig självmant ut från en vägg.
Konst i vårdmiljö är viktig för både personal, patienter och anhöriga. I Angereds Närsjukhus möts en varierande skara människor av ett varierande konstutbud. Bilden visar lekfulla konstverket ”Lean Back” av Fredrik Norén. Foto: Sonia Andersson, Boverket
Fakta om projektet
Illustration som visar olika verksamheter inom vården, hälso-vårdcentral, närsjukhus, rum på distans och mobilvård är markerad.
Illustrationen visar en typologi över vårdens byggda miljöer. Ring visar vilken typ av vårdmiljö detta exempel är. Klicka på illustrationen för att se den i ett större format. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Process och drivkraft

Angereds närsjukhus har tre våningar.
Angereds Närsjukhus, Fasad mot öster. Foto: Bert Leandersson

Behov och vision

Illustration med ett hus och ett hjärta.
Behov och vision. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Stort behov av jämlik vård

I Västra Götalandsregionen har skillnaden mellan olika områden successivt ökat vad gäller folkhälsa och livslängd. Därför finns ett stort behov av att förbättra folkhälsan och ge förutsättningar för en mera jämlik livslängd. En strategi på regionens initiativ för att åtgärda detta sattes igång i början av 2000-talet och resultatet blev en satsning genom nybyggnation av ett flertal närsjukhus och ett folkhälsoarbete med helhetsmetodik.

Flerkärnigt närsjukvårdssystem

Grundtanken för närsjukvårdssystemet var att de mindre sjukhusen skulle komplettera det stora sjukhuset (Sahlgrenska Universitetssjukhuset), och avlasta detta i vissa delar av akutsjukvård och specialistsjukvård. De mindre sjukhusen skulle också genom sin placering bli mycket mera tillgängliga och lätta att använda, vilket skulle stödja preventiv vård och bygga upp en bättre trygghet och tillit. Vården kunde också utformas mera individuellt i sitt innehåll så att den kopplades till just de behov som var störst i de olika stadsdelarna.

Närsjukvård är inget enhetligt begrepp men har inom regionens ”Förstudie Specialistsjukhus” definierats som omhändertagande och vård av sjukdomar/ohälsa som är:

  • Vanligt förekommande hos befolkningen.
  • Ofta förekommande för individen.
  • Samhällsekonomiskt gynnsamt att genomföra lokalt.
  • Kompetensmässigt möjligt att genomföra lokalt.
Illustration som visar tillgång till närsjukvård.
Schematisk bild framtagen för Västra Götalandsregionen. Vårdenheterna inom streckad ring redovisar de planerade närsjukhusen i regionen, varav Angered blev det första. Källa”Förstudie Specialistsjukhus Högsbo och Frihamnen”, Västra Götalandsregionen 2016. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Västfastigheter

Patienten i centrum

Visionen bakom Angereds Närsjukhus var att skapa en fungerande vård som uppfyller befolkningens behov och förväntningar där patienten sätts i centrum. Redan i visionsbeskrivningen blev det tydligt formulerat att planeringsprocessen skulle involvera de boende för att ytterligare stärka tillit och bygga in ny kunskap i vården och dess miljö.

Angereds Närsjukhus ska:

  • Vara ett vackert och välkomnande sjukhus.
  • Göra hälso- och sjukvårdssystemet begripligt.
  • Ha känslan av ”Mitt sjukhus”, vara tillgängligt och visa goda resultat.
  • Bygga och sprida ny kunskap.
  • Samverka utifrån individens behov.
  • Vara en lustfylld och dynamisk arbetsmiljö.
  • Arbeta med nytänkande som förverkligas.

Planeringsskede

Illustration på papper och penna.
Planeringsskede. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Förstudie, behovsanalys och utvecklingsprogram

Det har tagit lång tid från det att hälso-och sjukvårdsnämnden i nordöstra Göteborg 2005 beslutade att ta fram en förstudie för ett närsjukhus i Angered tills det första spadtaget togs i januari 2013 och invigning september 2015.

Regionfullmäktige beslutade i mars 2007 att etablera Angereds Närsjukhus samt gav regionstyrelsen i uppdrag att fatta de beslut som fordras för planering, projektering samt iordningställande av sjukhuset. Våren 2007 genomfördes en behovsanalys ur ett befolkningsperspektiv som sedan kompletterats 2008 och 2010 och har legat till grund för den successiva uppbyggnaden av sjukhuset, inledningsvis i tillfälliga lokaler. En process startades upp där ett utvecklingsprogram för de centrala delarna av Angered togs fram, genom vilket regionen kunde ta beslut om placeringen av sjukhuset. En programhandling för ny byggnad togs fram sommaren 2010.

Detaljplan för centralt vårdkvarter

Den slutliga placeringen för Närsjukhuset blev mitt i Angereds centrum i direkt närhet till Angereds spårvagnsstation. Ett högt vårdkvarter skulle byggas, väl synligt och med maximal tillgänglighet. Parkering skulle lösas under mark. På grund av att regionen inte själva ägde marken fick detaljplaneprocessen ta hänsyn till två lokaliserings-alternativ, ägda av två olika fastighetsägare. Detaljplanen vann laga kraft maj 2012.

Illustration över ett kvarter i Angered där närsjukhus är beläget.
Del av Illustrationsplan A. Kvarteret i mitten av bilden redovisar Angereds Närsjukhus beläget i direkt närhet till kollektivtrafik och centrumområde. Illustration: Angereds kommun; Detaljplan 1480K-II-5121

Medborgargrupp i tidigt skede

Redan i ett tidigt skede formade sjukhuset en medborgargrupp med god kunskap om de lokala behoven och förutsättningarna. Gruppen blev rådgivande både vad gäller styrande teser och utformning genom planerings- och genomförandeprocessen. En person anställdes för att leda arbetet med medborgardialoger, vilket lade grunden för ett stort engagemang i bostadsområdet där cirka sextio personer deltog i medborgargruppen.

Styrande teser för utformning och miljö i tidigt skede

I styrdokumentet ”Angereds Närsjukhus – Lokaler för visioner” redovisades ett antal ledord som blev styrande för sjukhusets utformning och miljö. En sammanfattning av dessa ryms i orden:

  • Välkomnande.
  • Samverkan.
  • Mångkulturellt.
  • Tillgänglighet.
  • Flexibelt.
  • Nytänkande.
  • Lustfyllt.

Med dessa ledord vidareutvecklades projektet från programhandlingarna och genom hela processen, på ett sätt som säkrade en gemensam och robust målbild. Ledorden blev även ett viktigt stöd i prioriteringsarbetet under en omfattande kostnadsbesparingsprocess som uppstod under projektets gång.

Foto på ett gestaltningsprogram som visar processen från idé till färdigt hus.
Gestaltningsprogrammet är en viktig handling för att kommunicera gestaltningens mål och medel för alla inblandade parter. Särskilt värdefull kunskapsbärare genom projektets eventuella förändringar är motiven till valen; när det förklaras varför en specifik stämning, kulör eller material är viktigt. Utdrag ur Gestaltningsprogram Angereds Närsjukhus. Klicka på bilden för att se den i ett större format. Källa: Sweco Architects

Byggskede

Illustration som visar byggskedet med en lyftkran.
Byggskede. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Viktigt att alla i produktionen vet och förstår varför sjukhuset byggs

Visionen och målbilden för projektet genomsyrade hela projektet, från starten i förstudien, genom hela projekteringen och även under byggskedet. Entreprenören var tydlig med att kommunicera för byggteamet att det övergripande målet för Angereds Närsjukhus var att de byggde ett sjukhus för att förbättra hälsan i Nordöstra Göteborg och att öka medellivslängden.

Ett nära samarbete mellan verksamhet, entreprenör och arkitekt är viktigt för ett bra slutresultat, det vill säga att det blir det sjukhus som efterfrågas inom de ramar som är givna. För att lyckas är det viktigt att vi alla har samma målbild. Pernilla Nordén, arkitekt

Arkitekt med genom hela processen

Arkitekten och verksamheten hade en kontinuerlig dialog med byggteamet under hela processen. Innehållet för sjukhuset var inte helt klart när bygget drog igång och de projekterade parallellt under den första delen av byggtiden. Det ställde stora krav på ett nära och bra samarbete; arkitekt, verksamhet och byggteam. En bra dialog kunde säkerställa att den byggda lösningen följde visionen.

Medborgarrepresentant med genom hela processen

Även den slutliga utformningen i byggprocessen fortsatte att knytas till resultaten av dialogprocess genom en representant för den lokala medborgargruppen. Kontinuerlig kontakt säkerställde att medborgarnas behov beaktades såväl genom material, detaljer, rumsutformning som konstnärlig gestaltning.

Förvaltningsskede

Illustration med tre personer som står i ett hus.
Förvaltningsskede. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Kompetens och hög ambition ger hållbar vårdmiljö

Förvaltningen av byggnadens inre miljöer ser ut att fungera väl och stödjer den vision som byggts upp i inledande skeden med robusta lösningar och materialval. En viktig del i projektet var att minimera byggnadens energianvändning. Energi till uppvärmning och nedkylning lagras under huset och solceller placerades på taket för att producera egen el.

Att vi har valt robusta, hållbara material märks när man nu efter att byggnaden använts i några år kommer tillbaka och ser att ytskikten och materialen fortfarande håller och ser fräscha ut. Pernilla Nordén, arkitekt

Ljusgårdarnas funktion har ändrats

Insyns- och störningsproblematik på ett par av ljusgårdarna har på senare år gjort att möjligheten att använda gårdsytan har begränsats. Gårdsytorna kommer numera mest till nytta som blickfång men inte i direkt kontakt med brukare, vilket kan upplevas begränsande för såväl patienter som personal. Därmed blir gårdar och konstverk något som främst betraktas.

Krävande skötsel av de fyra ljusgårdarna

Skötseln av de fyra ljusgårdarna har visat sig vara mer krävande än planerat. Detta beror till stor del på att gårdarna är relativt små och utformade för regelbunden skötsel. Utrustningen som krävs för skötseln behöver förflyttas genom korridorerna, där även annan personal och patienter rör sig. Lösningen är vanlig men inte optimal för verksamheten.

Parkeringsytan under byggnaden kunde inte användas som planerat

Det var ett krav att lösa parkering för personal och besökare i byggnadens källarplan. Förändrade säkerhetsrekommendationer beträffande parkering under sjukhuset ledde vid tiden runt invigningen till ändrade förutsättningar för ytans användning. Parkeringsplatserna under huset får numera bara användas av personal och verksamhet. Detta har lett till att viss del av parkeringsgaraget står tomt, och besökare hänvisas till att använda markparkeringarna på torget.

Utformning och estetik kopplat till välmående och hälsa

Illustration som visar hela processen för den byggda miljön.
De kvaliteter vi lyfter i våra lärande exempel är byggnadskaraktär, entré, material, detalj, dagsljus, utblick, grön miljö, orienterbarhet, rumskvalité, social densitet samt konst och design. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Byggnadskaraktär, entré, material och detalj

Illustrationen visar fyra processteg för vårdens miljöer.
Byggnadskaraktär, entré, material och detalj. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Ett vård- och hälsokvarter

Angered Närsjukhus är ett vård- och hälsokvarter placerat i centrala Angered, intill Angereds resecentrum och nära Angereds Torg. Byggnaden som huvudsakligen är i tre plan fyller nästan hela kvartersytan och är på tre sidor kantad av bilvägar. I byggnadens norra fasad finns huvudentré nära kollektivtrafik och besöksparkering.

Varierat fasaduttryck med arkitektoniskt enkla medel

Fasader i ljus betong med inslag av mörkare partier och partier klädda med trälaminatskivor, ger ett stilrent och återhållsamt nordiskt intryck, helt i linje med medborgargruppens uttryckta önskemål.

Trälaminatskivorna återkommer som ett fasadtema för att skapa avbrott och variation mellan de ljusa putsytorna som klär huvudvolymen. Trälaminatskivorna finns mellan fönster men också på sidofasader när huvudvolymen i vissa partier är indragen, liksom för att ge en glimt av det starka trätema som sedan återkommer på byggnadens insida. Det återkommande trätemat har medvetet valts för att skapa en varm karaktär såväl ute som inne.

Närsjukhusets fasad.
Fasad mot norr, med huvudentré. Ur Gestaltningsprogram, Sweco. Illustration: Sweco
Bilden visar sjukhusbyggnad sedd från sidan.
Fasad mot norr, med huvudentre och parkeringsyta. Foto: Bert Leandersson

Extra omsorg runt huvudentrén både på avstånd och nära intill

Vid huvudentrén har en vertikal del av fasaden dragits in från marknivå till taknivå, vilket bidrar till att förtydliga entréns placering. Den vertikala indragningen berättar också om husets inre huvudkommunikation, den mittaxel som leder från fasad till fasad genom hela sjukhuskvarteret i form av en glasgång.  

Delar av entréfasadens bottenvåning är klädd med blonda trälaminatskivor. Den är också kilformat indragen i förhållande till de övre delarna av fasaden för att förstärka entréns placering och skapa ett rum i en mänsklig skala. Bottenvåningens sneda fasad leder blicken in mot huvudentrén, och ger tillsammans med trämaterialet i varm gul-röd kulör ett beskyddande och välkomnande intryck när man rör sig nära intill byggnaden.

Bilden visar fasad och glastak Angereds Närsjukhus.
Del av fasad vid huvudentré. I entréns skärmtak finns Lärjedalsmönstret, ett signum för byggnaden. Foto: Vänster: Helene Bogren. Höger: Ola Sundberg

Huvudentrén framhävs av ett stort skärmtak buret av fyra paraplyliknande pelare. Skärmtaket har en väderskyddande funktion men dess huvudfunktion är att vara ett resligt entrémotiv som besökaren ser redan på avstånd. I skärmtakets glasytor ses Lärjedalsmönstret, det grafiska mönster som återkommer i hela sjukhusbyggnaden och ger byggnad och plats en egen identitet. Glasmönstret ger vackra skuggor på marken. Markbeläggningen av grå betongsten byter storlek under skärmtaket och förstärker med enkla medel en entréplats vilket ökar en känsla av omsorg i gestaltningen.

Träytor uppfattas av patienter som ett välkomnande material

Ytor där besökare kan komma att stanna en stund, vid hissarna och väntytor intill glasgången, förtydligas som ”rum i rummet” med hjälp av träribbor monterade under taket. Att träytor ofta uppfattas som varmt välkomnande har framkommit i dialoger med patient- och anhöriggrupper. En bidragande orsak kan vara att ljuset reflekteras i träets gulröda färg. Ljuset får därigenom en varm nyans som ger mjukare kontraster.

Inbjudande soffor i textil.
Väntrumsyta. Tack vare träribborna i taket skapas här en mindre och mer ombonad rumsdel intill glasgången. Trämaterialet på väggarna binder samman rummet visuellt med ljusgårdens trälaminatfasader och ”lånar rymd” av ljusgården. Foto: Bert Leandersson

Ny forskning menar att trämaterial påminner om naturen utanför och ger en positiv associativ effekt, vilket betyder att det väcker ett positivt minne kring materialet som lugnar och stödjer välmående.

En glasgång, två flexibla byggnadsvolymer

Sjukhusbyggnaden är uppbyggd av två husvolymer som binds samman av en glasgång längs mittkärnan med huvudentrén i norr. Samtliga patientmottagningar kan nås från mittgången, och dess centrala läge i huset bidrar till god orienterbarhet. På var sida om glasgången finns två ljusgårdar och de omkringliggande E-formade byggnaderna är därför rikligt försedda med dagsljus.

Illustration som visar överglasade gårdar.
Huvudentrén i norrfasad blir tydligt annonserad av att delar av byggnadens bottenvåning och fasad har dragits in på ett vägledande sätt. Illustration: Sweco

Att avdelningarnas korridorsystem är sammanbyggda längs med byggnadens yttre fasader underlättar samarbete mellan verksamheterna och ger större möjlighet till samnyttjande av lokaler. Flexibiliteten ökar när avdelningarna kan öka och minska där personalen naturligt rör sig och de administrativa platserna finns.

Beskrivning finns i bildtext.
Tre planskisser som visar arkitektens planidé. Skiss 1 visar att patienten når vården via glasgången i mitten av byggnaden. Skiss 2 och 3 visar att vårdens avdelningar flexibelt kan använda de E-formade huskropparna på var sida om glasgången. Illustration: Sweco

De verksamheter som har stort patientflöde, som exempelvis vårdcentralen och BUSC, Barn & Unga specialistcentrum, är placerade på entréplanet.

Illustration över närsjukhusets entréplan.
Entréplan (vy från norr) Illustration: Sweco

En trappa upp finns främst mottagningar för vuxna patienter. Här är även Sjukhusledningen, Administration och omklädningen placerad.

Tredimensionell ritning.
Plan 1 (vy från norr) Illustration: Sweco

Två trappor upp finns operationsplanet. Här finns dagkirurgi, dagvård och de mottagningar som har störst samband med operationsverksamheten.

Illustration över närsjukhusets olika funktioner.
Plan 2 (vy från norr) Illustration: Sweco

Tre operationssalar för dagkirurgi

Operationsverksamheten på Angereds Närsjukhus bedriver planerad operationssjukvård inom kirurgi, ortopedi, urologi och gynekologi. Vårdtagare kan vara både barn och vuxna. Dagkirurgi innebär att patienten opereras, vårdas och återvänder hem samma dag.

Kirurger som exempelvis arbetar med titthålsoperationer ägnar mycket tid åt att titta på en monitor vilket kan vara väldigt tröttsamt. Operationssalarna är därför utrustade med en kombination av rött och grönt ljus, fördelat på olika zoner i rummet. Det gröna ljuset förbättrar kontraster på skärmen, medan rött ljus minimerar reflexer, reducerar blänk och framhäver gråtoner. Rätt ergonomiskt ljus ger piggare personal.

Operationssal på sjukhus med grönt och rött ljus.
Operationssal. Foto: Bert Leandersson

Dagsljus, utblickar och grön kvalitet

Illustration med tre cirklar. Sol, fönster och träd.
Dagsljus, utblickar och grön kvalitet. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Fyra ljusgårdar med olika karaktärer

Byggnaden innehåller fyra ljusgårdar med olika karaktär och funktion. För att spegla mångfalden utgick gestaltningen från de fyra elementen; jord, luft, eld och vatten. Det är element som alla kan känna igen sig i oavsett var i världen man kommer ifrån eller vem man är. Med hjälp av ljusgårdarnas olikheter kan man orientera sig lätt genom byggnaden.

Två bilder, en visar ljusdagrar och den andra en glasövertäckt gård.
Vänster: I ljusgården med tema Vatten hänger konstverket ”Ljusdagrar” av David Svensson som en skulptural ljuskrona med daggdroppar. Höger: Överglasad ljusgård med tema Eld där anna Berglund med sitt konstverk ”Aurum”med ett ständigt skiftande ljussken vill påminna om allas behov av en varm och trygg plats i tillvaron. Foto: Bert Leandersson
Foto på ljusgård sett från glasad gång.
Ljusgård med tema Luft. Foto: Bert Leandersson

Dagsljus och ljusföring

Inne i byggnaden är det gott om dagsljus i rum intill fasader och ljusgårdar, både till väntplatser, behandlingsrum, personalrum och till och med operationsrum. Tack vare hög rumshöjd och återkommande glaspartier ovanför dörrar, så kallade överljus, når dagsljuset längre in till husens kärna och bidrar till ljusare takytor och upplevelsen av rymligare korridorer. Karmar av trä förmedlar ett mjukt varmt ljus. Idén med överljuset är en äldre och beprövad metod att minska användningen av belysningsenergi genom att länka in ljus till mörka delar av byggnaden. Detta minskar, tillsammans med en aktiv ljusstyrning, energibehovet utan att sänka ljuskvaliteten i byggnaden.

Foto på en korridor med överljus. från fönster.
Överljus i korridorernas övre väggparti. Foto: Bert Leandersson

När man fick tajta till kvadratmetrarna fick man skapa kvaliteter på annat sätt, som att skapa en stor rymd genom tilltagen takhöjd. Genom att lägga till överljusen underlättas också orienteringen – man förstår om det är dag eller natt eller var någonstans man är. Pernilla Nordén, arkitekt

Sparsamt med gröna kvaliteter

De gröna kvaliteterna i Angereds Närsjukhus består främst av de utblickar som erbjuds mot omgivande landskap i väster samt ljusgårdar som bidrar med dagsljusflöde och visuell kontakt med grönska. I princip hela fastighetsytan har använts för sjukhusbyggnaden.

Nedan beskrivs de gröna miljöerna utifrån de fyra zoner där forskaren Anna Bengtsson vid SLU Alnarp sett att utemiljön på olika sätt tycks ha betydelse för vårdtagarna.

Illustration som visar utemiljöns fyra zoner.
Principmodell för utemiljöns fyra zoner med olika kontakt med utemiljön. De fyra zonerna har efter hand kompletterats med ytterligare en zon, zon 0. Principmodellen är framtagen av Anna Bengtsson, SLU Alnarp. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Utblickar ger kontakt med utemiljön inifrån (zon 1)

Korridorernas avslut mot ytterfasaden utgörs av stora fönsterpartier. Utblickarna som erbjuds här är centrala för gestaltningen av sjukhuset. Glaspartierna bidrar till orienteringen – både i förhållande till staden utanför och till vilken tid på dygnet det är. I väster finns en vitsippebacke, vilken var särskilt viktig att skapa utblickar mot.

Två foto, den första är en sjukhuskorridor med stor fönsteryta, den andra en innegård med sittplatser.
Glasgången avslutas med stora fönsterpartier. Höger: I ljusgården vid huvudentré, med utformningstema ”Luft” finns Eva Marklunds blåskiftande svävande konstverk ”Messenger”. På de blå pallarna kan man lägga sig och betrakta formen som ändras likt ett moln. Foto: Helene Bogren, (vänster) Boverket och Ola Sundberg (höger)

Kvaliteter som stora glaspartier prutas ofta bort, men är helt centrala för att erbjuda en direkt koppling till landskapet utanför och för att få till den lugnande atmosfär som finns i Angereds sjukhus.  

Många är väldigt nyfikna på korridorsavslutningen i glasgången. Man vill gärna gå fram och titta där. Sen har vi inte väntrumsplatser där, men det finns en spänning, en dragning till att stå där. Antingen om det är solen man står och är i, eller i norr där man får den här utblicken. Pernilla Nordén, arkitekt

Ljusgårdarna har gestaltats för att bidra med en visuell upplevelse för patienter och personal. Generösa föns¬terband släpper in rikligt och vackert dagsljus. Två av gårdarna är överbyggda och i viss mån tempererade, medan i de två andra kan årstidernas skiftningar följas. En av de övertäckta gårdarna, ”Luftgården”, utgör en del av entrérummet innanför huvudentrén. Här finns gröna spaljéer som ramar in kafédelens sittplatser och begränsar insynen till mottagningsrummen. Den minsta och övertäckta gården, ”Eldgården”, ligger i anslutning till röntgenavdelningen medan ”Vattengården” är tillgänglig för personalen. Slutligen finns ”Jordgården” vilken ligger i anslutning till barnpsykologiska avdelningen. Denna gård är avsedd för barnlek. Gårdarnas gröna kvaliteter hade kunnat stärkas och ta tydligare utgångspunkt från den evidens som finns om det grönas betydelse. De saknar den mångfald som eftersträvades tidigare i ”Gestaltningsprogram för utemiljö”. En anledning till detta kan vara att ingen särskild budget avsatts för förvaltning. Ljusgårdarna har dock fortfarande ett stort värde som blickfång från korridorer och vårdrum.

Ritning över utemiljön.
Gestaltning av utemiljön för Angereds Närsjukhus enligt förfrågningsunderlag för utemiljön. Norrfasad med huvudentré i bildens ovankant. Illustration: Sweco

Ljusgårdar och utblickar mot skogsbacken (zon 2 och 3)

I anslutning till personalrummen finns balkonger som personalen kan nyttja för att få utomhusluft och en stunds avkoppling med utblickar mot centrum i öster samt skogsområdet i väster. Forskning har visat på gröna miljöers goda hälsofrämjande förmåga. Det finns dock begränsad yta för gröna miljöer i direkt anslutning till denna sjukhusbyggnad, då byggnaden tar upp i princip hela fastigheten. Det har därför saknats förutsättningar till att kunna utforma en grön närmiljö som kan stödja såväl patienter och personal. I samband med planeringen av sjukhuset planerades även anläggandet av en grön torgmiljö, angöringstorget, i direkt anslutning till sjukhusbyggnaden. Denna hade kunnat utgöra en viktig miljö för såväl patienter och personal som behöver dra sig undan för att reflektera eller stressa av en stund.

Foto på närsjukhusets fasad.
Fasad mot öster. Foto: Bert Leandersson

Stadspark i öster och skogsområde i väster (zon 4)

Sjukhuset har i sin närhet två större grönområden. Dels stadsparken och Lärjeåns dalgång i öster samt det skogsbevuxna berget i väster. Naturområdet i väster är i Detaljplan 1480K-II-5121 avsett att bevaras för närrekreation som en pendang till stadsparken i öster. Detta område ligger så pass nära sjukhusområdet att det kan anses utgöra en tillgång för de patienter och personal som har förmågan och en stund över att ta en längre promenad för återhämtning och fysisk aktivitet.  

På foto ses närsjukhusets utemiljö.
Från personalrummets balkong kan man se ut till naturområdet (zon 4) och mot den mörka bakgrunden avtecknar sig sjukhusets ”signatur”, Lärjedalsmönstret. Mönstret lämnar i sin tur sinnliga skuggor på balkonggolvet vilket blir ett konstverk i sig. Foto: Bert Leandersson

Orienterbarhet, rumskvalité och social densitet

Illustration, tre processteg; Orienterbarhet, rumskvalité och social densitet.
Orienterbarhet, rumskvalité och social densitet. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Byggnadens utsida är stilren och ganska lågmäld men insidan bjuder på fler och mer innehållsrika upplevelser. Tydlig entré med omsorgsfull detaljutformning, generös ljusgård med cafe och reception direkt innanför entrén, hälsotrappa i entréns förlängning, och i anslutning till denna en tydlig huvudaxel som gör att förstagångsbesökaren lätt hittar i byggnaden. Här finns en rumsutformning som får stöd av både materialval och konstnärlig gestaltning, men också genom goda utblickar, överblickbarhet, trygga hörn och genomtänkt möblering.

Fotot visar hall i glasgång.
När man kommer upp till glasgångens övre plan längs den dagsljusbelysta ”hälsotrappan” så ser man en väntyta som rumsligt avtecknar sig som ett ”rum i rummet” med träribbor monterade under taket. Materialbytet delar upp ytan och rummet i en aktiv zon och en passiv zon. Det gör lokalerna lättare att förstå, och orientera sig i, vilket i sin tur kan öka upplevd trygghet och känslan av trygghet. Foto: Anna-Karin Joelsson/Boverket
Illustration med skissbilder på olika idéer för gestaltning.
Arkitektens skisser visar gestaltningsidéer för väntytor. Illustration från Gestaltningsprogram: Sweco

God orienterbarhet genom byggnadens arkitektur

Att byggnaden skulle ha en god orienterbarhet har varit viktigt och arkitekten har använt sig av arkitekturen som medel för att uppnå detta. Husets entré är tydlig utifrån och när besökare kommer in i byggnaden blir receptionen direkt synlig. Tydligheten förstärks genom att den ligger placerad i en av ljusgårdarna vilket gör att den träffas av dagsljus. Receptionen är samma för både närsjukhuset och vårdcentralen, vilket ger en gemensam och tydlig väg in till vården. Även det bidrar till att förenkla patientens väg in byggnaden. Receptionsdisken är bemannad under besökstid och det finns även värdar i entrén som hjälper besökarna att hitta rätt.

Foto visar större väntrum på närsjukhuset.
Väntrum. Foto: Bert Leandersson

Från den centrala glasgången når man ett gemensamt väntrum dit alla patienter börjar med att gå. Därifrån blir patienten sedan hämtad av personal till respektive avdelning. Alla avdelningar har en dörr ut mot den genomgående glasgången. Denna struktur gör, tillsammans med de utblickar som skapas genom glasytorna i korridorernas ändar, att det är lätt att läsa av och förstå byggnaden. Detta kan vara särskilt viktigt för patienter som är ovana vid att läsa kartor eller tycker att det är svårt att förstå texten på skyltarna.

Det ska vara enkelt att förstå vart man ska. Pernilla Nordén, arkitekt

Även kulörsättningen och konsten bidrar till orienterbarheten. Färgsättningen visar vilken del av bygganden besökaren befinner sig i och konsten är i många fall så framträdande att den skapar igenkänning. Delar av konsten följer också husets färgkodning.

Hela familjen får plats

I medborgardialogerna framkom betydelsen av att hela familjen ska få plats, känna sig välkommen och inte känna sig i vägen. Ett exempel på hur det är löst i sjukhuset är att undersökningsrummen är stora så att ledsagare, tolk eller medföljande familjemedlemmar får plats.

Även väntrummen är anpassade för detta. Möblerna i väntrummen är valda så att det finns olika sittmöjligheter beroende på om besökare vill sitta ensam eller vill sitta tillsammans med andra. Välvda soffor ger en möjlighet för en familj att sitta tillsammans på ett mer naturligt sätt än vad sitsar på rad gör. Det finns även mer avskilda sittmöjligheter för den som önskar det. Inredningen är även vald för att barn ska kunna röra sig där medan de väntar. Väntytan i den gemensamma glasgången övergår i en transportyta så att man även kan gå och vänta om man känner sig orolig.

Hela familjen ska känna sig välkommen, det har varit viktigt. Pernilla Nordén, arkitekt

Två foton, foto ett visar ett väntrum, foto två ett undersökningsrum.
Vänster: Välvd soffa där en familj kan sitta tillsammans. Foto: Pernilla Nordén Höger: Samtalsrum där läkare, patient och medföljande kan samtala på mer lika villkor kring ett runt bord istället för sittande vid läkarens skrivbord. Foto: Bert Leandersson och Helene Bogren (Boverket)

Undersökningsrummens utformning bidrar till att jämna ut maktskillnader

Mottagningsrummen är inredda för att minska den maktobalans som kan finnas mellan patient och läkare och som kan förstärkas om patienten kommer från en annan kultur, eller har språkliga svårigheter. Rummen är inte personliga vilket gör att alla kan komma in dit på lika villkor. Möbleringen är vald så att alla sitter på samma nivå runt ett runt bord. Det ger en mer jämbördig situation än om läkaren sitter vid sitt skrivbord och patienten i en besöksstol vid sidan av. Det ger även bättre plats för medföljande.

Man ska ha en värdig vård och ett möte där man känner sig på samma nivå, så att man känner sig trygg när man kommer. Pernilla Nordén, arkitekt

Utformning som är bra för barnen

Barnen har varit i fokus vid utformningen av sjukhuset. Det har bland annat resulterat i att barnavdelningen har lagts intill entrén i bottenvåningen. På så sätt behöver de inte gå långt upp i byggnaden. Intill barnavdelningen ligger även en lekyta i en av byggnadens ljusgårdar. Där kan barnen leka spontant och de kan även observeras i sin lek av sjukhusets personal.

Undersökningsrummen på barnavdelningen består av två rum. Besöket startar i ett samtalsrum med plats för familjen. I anslutning till det finns även ett separat undersökningsrum. Det ger en möjlighet att undersöka barnet utan att hela familjen är med, med dörren lite på glänt. Det ger bättre möjlighet att möta barnet och ta del av hens berättelse, så att det inte bara blir föräldrarna som talar för barnet. Två samtalsrum delar på ett undersökningsrum som ligger placerat mellan dem.

Foto på en glasgång där man kan se innetorget.
Barnavdelningen har en egen gårdsmiljö ”Jordgården” med klätterbara konstverket ”Berget” av Beatrice Hansson. Foto: Ola Sundberg

En miljö som är anpassad för barn är också en bra miljö att vistas i för vuxna, en miljö för alla. Exempel på barnvänlighet är dubbla handledare i trappor och att miljön är intressant med små detaljer, små krypin, händelser och inspirerande oväntade inslag som gör att besöket kan bli lustfyllt.

Ett religionsneutralt stilla rum

I sjukhuset finns ett stilla rum, eller bönerum. Det är inte vanligt på sjukhus av den här storleken utan brukar bara finnas på större sjukhus. Bönerummet är utformat så att det i grunden är religionsneutralt, men det finns olika tillbehör i ett skåp som besökaren kan ta fram. Dessa ska sedan ställas tillbaka så att rummet är neutralt igen när nästa person kommer. Sjukhuset har inte bara patienter, utan även personal, från olika delar av världen och både patienter och personal använder rummet flitigt.

Två foton, det första visar en ljusinstallation på en vägg och det andra korridor med arbetsytor.
Vänster: Religionsneutralt stilla rum med väggskulpturen”Metamorphosis”av Katarina Löfström. Höger: Arbetsrum för administrativt arbete grupperade kring en gemensam entréyta. Foto: Helene Bogren/Boverket (vänster bild) och Anna-Karin Joelsson/Boverket (höger bild)

Administrativa arbetsplatser samlade i en fyrklöver

De administrativa arbetsplatsernas funktion, yta och samband var föremål för många diskussioner där personal och arkitekter studerade alternativen öppna landskap eller enskilda rum. Slutligen valde projektgruppen att organisera dem som en fyrklöver av små enskilda rum i en grupp vilket har visat sig fungera bra. Att rummen är grupperade kring en gemensam entreyta gör att personalen har nära till sina kollegor. Tack vare hög rumshöjd, höga glaspartier och fönster som även är placerade ovanför dörrarna, så kallade överljus, upplevs rummen ljusa och luftiga.

Personalrum utnyttjas även för möten och utbildningar

Personalrummets pentrydel har planerats som ett separat rum med dörr både till korridor och personalrum, vilket minskar störningar när personalrummet används för möte eller utbildning. Flera personalrum har utgång till en balkong.

Konst och design

Illustration med en palett och pensel som symboliserar konstens betydelse.
Konsten har en viktig funktion. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Konsten har en funktion i vårdmiljöer

Västra Götalandsregionen beskriver i skriften Konsten i Angered Närsjukhus att konsten inom sjukhus och vårdmiljöer är viktig både för personal, patienter och anhöriga. Konsten representerar för många en nödvändig del av den omsorg som människor behöver och bidrar till att ge oss fler perspektiv på oss själva och omvärlden. Konst och kultur berör oss ofta på ett existentiellt plan oavsett vilka vi är och vilken bakgrund vi har. 

Med olika konstnärliga uttryck i Angereds Närsjukhus har förhoppningen varit att bidra till ökad hälsa, både för den enskilde individen och i ett större samhällsperspektiv. En varierande grupp av människor skall mötas av ett varierande konstutbud. Sjukhuset ordnar även konstutställningar efter stängningstid för att göra det lättare för nya patientgrupper att besöka och lära känna verksamheten.

När den konstnärliga utsmyckningen diskuterades i medborgargruppen kom det fram att det inte fick vara konst som kunde upplevas som stötande och att den skulle stötta verksamheten. Den skulle vara till hjälp och stöd som vägvisare för att patienten skulle hitta lättare i byggnaden, detta har sedan fullföljts och fungerar väl. Den skulle också fungera som distraktion och berikande upplevelse. Goda exempel på detta finns både i väntrum och i mottagningsrum, där konstupplevelserna på barn- och ungdomsmottagningen utmärker sig särskilt som stödjande och unika upplevelser som kan hjälpa patienten i jobbiga situationer.

Tidig planering ger fint resultat

Inför uppdraget hade Västfastigheters konstenhet tagit fram ett konstprogram för nybyggnaden med förslag till hur och var konsten skulle ta plats, hur den skulle bidra till upplevelser och eftertanke samt ge ett helhetsperspektiv. Synpunkter från medborgargruppen och den arkitektoniska gestaltningsidén utgjorde sedan förutsättningar och underlag för de konstnärliga uppdragsbeskrivningarna liksom verksamheternas styrdokument Angereds Närsjukhus – Lokaler för visioner med ett antal begrepp för sjukhusets utformning och miljö: Välkomnande, Samverkan, Mångkulturellt, Tillgänglighet, Flexibelt, Nytänkande och Lustfyllt.

Resultatet är ett unikt samspel mellan arkitektur, inredning och unika konstverk. Konstnärliga blickfång, konst i tak, konst över hörn och fingervänlig konst i barnhöjd. Stödjande färgsättning och konst för god orienterbarhet samt både inne och ute ett återkommande konsttema med anknytning till platsens historia.

Lärjedalsmönstret som återkommande konsttema

Det grafiska mönster som återkommer i hela sjukhusbyggnaden är formgivet av Mirjam Korn, med utgångspunkt från området kring Angereds Närsjukhus. Inspirationen kommer från platsens byggnader, natur och människor. Fyrkanterna symboliserar bebyggelsen, och är en förenkling av hus och platser som de ser ut från ovan. Den krokiga linjen är ett modifierat parti av Lärjeån. Löven är en symbol dels för den mycket påtagliga och tillgängliga naturen i området, men de symboliserar också befolkningen med dess mångfald och likheter. Mönstret kan tolkas lika mycket som en hyllning till det som förenar människor som en hyllning till platsen. Tack vare att mönstret återkommer på olika platser inne i och utanpå byggnader och i olika skala kan nya bilder och tolkningar upptäckas.

Foto på hiss och två skrivbord.
Lärjedalsmönstret av Mirjam Korn är ett återkommande konsttema med en intresseväckande detaljeringsnivå som fångar blicken och förenar genom sin lokala berättelse. Foto: Fr. vänster övre: Bert Leandersson, Anna-Karin Joelsson/Boverket, Ola Sundberg

Konst för barnen

Sammanlagt finns mer än 100 olika målningar och figurer av olika konstnärer utspridda för att skapa igenkänning, rytm och lustfylldhet i sjukhusets korridorer. Många av verken är lågt placerade i barns ögonhöjd och flera av dem utmanar stora och små betraktare och uppmuntrar till interaktion.

Foto med tre olika typer av konst i tak och på vägg som bidrar till den byggda miljön.
Vänster: ”Silver guld fickan full” säger konstnären Anna Sjons Nilsson som hoppas att barnen ska titta upp i taket och låta associationerna flöda när de ser hennes fantasifulla figurer och glimrande former i verket ”Pockets full of miracles”. Det textila verket på mittenbilden: Min lek med dansen av Diana Noriega. Bilden till höger: Berättelser av Marie Palmgren. Foto: Anna-Karin Joelsson/Boverket

Byggnadens roll i samhälle och sammanhang

Illustration som visar byggnadens roll i samhället.
Byggnadens roll i samhället. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Placering i samhälle/stad

Angered ligger i ett landskap med skogsklädda höjder och öppen jordbruksmark i dalgångarna. Centrum domineras av kvartersbebyggelse i 2–5 våningar. Direkt väster om de täta centrumkvarteren ligger Angereds Närsjukhus. Den centrala placeringen och omsorgen av sjukhusets utformning ger Angered en tydligare identitet och ökad trygghet, där förutsättningar att få stöd med vård och hälsa finns nära tillgänglig.

Närsjukhuset har ett stort omland med ca 100 000 invånare. Tillkomsten av Angereds Närsjukhus ger en valmöjlighet och närhet till stöd för vård och hälsa som inte funnits tidigare. Sjukhuset berättar också genom sin utformning och sitt innehåll att invånarna är lyssnade på och tilltrodda att påverka sin fysiska miljö och sin möjlighet till hälsa och sitt behov av vård.

Flygfoto med röd markering över var Angereds närsjukhus finns.
Flygbild över Angered Centrum. Röd ruta visar Angered Närsjukhus. Röd pil visar Huvudentré. Foto: Lantmäteriet

Fysisk och upplevd tillgänglighet

Hållplatsen Angereds Centrum är en av de stora knutpunkterna för kollektivtrafiken i kommunen, med ändhållplats för tre spårvagnslinjer och ett tiotal anslutande bussar till omkringliggande bostadsdelar. På den östra sidan av spårområdet ligger Angereds resecentrum, köpcentrum och annan service vid Angereds torg. Närsjukhuset ligger vid spårets västra sida, med livsmedelsbutik och tillhörande parkeringsytor direkt söder därom.

Sjukhusets huvudentré ligger på byggnadens norra sida. Där finns angöringszon för taxi samt sittplatser. Entréplatsen angränsar till ett planerat torg, Angöringstorget, vilken kommer att ligga i direkt anslutning till kollektivtrafikområdet.

Flygbild.
Angereds Närsjukhus ligger i direkt anslutning till köpcentrum och resecentrum. Foto: Skärmklipp Bing text Annelie Mårtensson/Boverket

Upplevd tillgänglighet

Närsjukhusets placering mitt i samhället i direkt koppling till station och annan service gör att det upplevs väldigt närvarande och lättillgängligt. Byggnadens utformning bidrar med en ny karaktär till centrum. Den syns långt och berättar en ny historia om stadsdelen. Byggnadens uttryck och volym är en trygg och sedan länge känd förändring i ett befintligt stadsdelscentrum, en byggnad med ett viktigt innehåll som spelar stor roll i det dagliga livet i stadsdelen. Genom att vara transparent genom hela planerings- och byggprocessen och lyssna av medborgarnas tankar i en medborgardialog förankras tillblivelsen och innehållet, och närsjukhuset har idag blivit en stolthet för många Angeredsbor.

Tillgänglighet med gång och cykel

Både som personal och besökare är det lätt att ta sig till närsjukhuset. Sjukhuset ligger i stadsdelens centrum i direkt anslutning till allmänna gång- och cykelbanor, spårvagnsstation, busshållplats och det nya resecentret.

Det finns cykelparkeringar både vid sjukhusets huvudentré på norra sidan och vid personalingången på södra sidan. Cykelparkeringarna vid personalingången har tak, så cykeln står mera skyddat. Det finns även flera cykelparkeringar längs med lokalgatan öster om byggnaden.

Tillgänglighet med kollektivtrafik

Eftersom stationen och sjukhuset ligger på olika sidor om spårvagnspåret och det inte finns en gångväg över spårområdet behöver besökare till sjukhuset gå runt spåret i norr. Här har verksamheten haft önskemål om en mer direkt koppling över spårområdet, för att göra tillgängligheten till sjukhuset bättre. I skrivande stund okänt om önskemålet tillgodosetts i samband med planering för nytt resecenter.  

Tillgänglighet med bil

Tillgängligheten för besökare som kommer med bil är god. Som besökare till sjukhuset finns flera olika parkeringsplatser att välja på i närheten. Personalen kan parkera i garaget under sjukhuset.

Små detaljer i gestaltning ger stora bidrag till omgivningen

Byggnadens mörka sockelvåningar definierar en mänsklig trivsam skala som är behaglig att röra sig nära. Sockelvåningens sätt att plocka ner skalan blir tillsammans med effekter som materialbyte (trälaminatskivor) och glasets mönsterverkan (Lärjedalsmönster) en vänlig gest till omgivningen. Att byggnadens fasader inte bara är omsorgsfullt utformade nära huvudentrén utan runtom hela kvarteret stärker byggnadens välkomnande effekt och bidrar till områdets trivsel. Första intrycket och upplevelsen av att byggnadens fasader är vänliga och välkomnande kan även påverka upplevelsen av och tilliten till verksamheten i byggnaden, en ökad inkludering och en av metoderna att nå visionens breda samhällsekonomiska nytta.

Foto på fasad närsjukhus Angered.
Genom att göra indragningar i husets fasad, i det så kallade ”fasadlivet”, och byta fasadmaterial på delar av fasaden, så upplevs inte byggnaden lika stor som den hade gjort om alla fasader varit likadana. Att på olika avstånd från byggnaden – både långt ifrån och nära - se en ny detaljeringsnivå skapar variation och ett intresse för byggnaden som även kan påverka hur man ser på byggnadens innehåll och i vilken mån verksamheten har ansträngt sig för att nå dig som medborgare. Foto: Ola Sundberg

Utveckling och sammanhang

Närsjukhuset en viktig del i centrumutvecklingen 

Närsjukhuset med dess byggnadsvolym har blivit en ny pusselbit som bidrar till utvecklingen av området kring Angereds torg. Det blev en start på en förändring av ett miljonprogramcentrum som stått stilla i många år. Att använda vårdarkitektur på detta sätt, som en viktig motor för samhällsutveckling är en stor styrka i detta projekt.

Trånga kvartersmått utmanar utvecklingsmöjligheter.

Att lösa en vårdbyggnads komplexa flöden inom en begränsad kvartersyta med begränsade utfartsmöjligheter är en stor utmaning som kan leda till svagheter. Många flöden in och ut som huvudentré, kvällsentré, personalentré, utrymningsvägar, räddningstjänst, garagenerfart, färdtjänst, ambulanshämtning, sophantering, lastkaj för leveranser till verksamhet och cafe har alla sina respektive behov av ytor och samband.  Förutsättningarna kan dock vara stumma i tät kvarterstad och försvårar då sena programändringar och minskar flexibilitet i driftskede.

Angereds resecentrum och kommande kulturhus

I direkt anslutning till sjukhuset har även ett nytt resecentrum byggts, vilket invigdes hösten 2019. Resecentret har fått Trafikverkets arkitekturpris. Det finns även planer på ett kulturhus, som ska att ligga mitt emot närsjukhuset på andra sidan av det planerade Angöringstorget.

Lärande erfarenheter

De erfarenheter vi kan lära oss av i detta exempel tar till stor del utgångspunkt i målet för gestaltad livsmiljö och dess sex preciseringar.

Målet för gestaltad livsmiljö

Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Detta ska uppnås genom att:

  • hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden
  • kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids
  • det offentliga agerar förebildligt
  • estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas
  • miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla
  • samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.

Läs mer på sidan Politik för gestaltad livsmiljö (prop. 2017/18:110), länk finns i "Relaterad information".

Lärande erfarenheter - Angereds Närsjukhus

Ta ansvar för och göra något åt ojämlik hälsa

En stor styrka i satsningen på Angereds Närsjukhus är att den i alla delar har genomsyrats av en jämställdhetstanke, där det övergripande målet har varit att sjukhuset ska hjälpa till att minska den klyfta som finns i medellivslängd mellan den nordöstra delen av Göteborg, och de centrala delarna av Göteborg. Att vården kommit närmre invånarna har också bidragit till en positiv förändring som stödjer jämställd vård. Ett sjukhus med värme som bjuder in besökare, patienter och personal från hela nordöstra Göteborg. Detta tar sig uttryck både genom sjukhusets placering intill stationen, byggnadens välkomnande entré med reception, café och hälsotrappa, omsorgsfulla detaljer och upplevelserik konst, och dessutom genom sjukhusets innehåll där vårdfunktionerna är direkt kopplade till behoven som finns i stadsdelen.

Tydligt helhetsgrepp med fokus på samverkan mellan flera aktörer

Det goda samarbetet mellan region och kommun under hela processen från planering till byggande har gett ett unikt och stödjande resultat och en vårdkvalité som stödjer både livskvalitet, hälsa och stadsutveckling i en utsatt stadsdel. Tidiga ledord, som exempelvis välkomnande och lustfyllt, har säkrats genom samsyn och samverkan mellan inblandade aktörer.

Arkitekt och verksamhetsrepresentant följer med kontinuerligt genom hela byggprocessen

Medveten och omsorgsfull gestaltning bidrar till en god utveckling för samhällen och ökad livskvalitet för människor. För att de långsiktiga värden som arkitektur, konst och design verkligen ska bli förverkligade är det viktigt med kompetens som ser och förstår kvalitéernas egenvärde och ser vilka detaljer eller lösningar som behövs för att värdet och kvalitén inte ska gå förlorad. Arkitekt och verksamhetsrepresentant har kontinuerligt följt hela processen från planering till färdig byggnad. Arkitekten har haft ett helhetsansvar för utformningen och gjort kreativa övervägningar genom faser av ekonomiska besparingar och andra förändringar. Tillsammans med tydligt formulerade och förankrade långsiktiga mål har detta säkrat att långsiktiga kvalitéer inte gått förlorade.

Viktigt att kunskap om förvaltning finns med tidigt i planering och gestaltning

I Angered ingick fyra ljusgårdar tidigt i gestaltningskonceptet. Under arbetets gång krymptes gårdarna och det påverkar både användningsmöjligheter och kostnad för förvaltning. Genom att tidigt i processen involvera kompetens från förvaltningsorganisationen och att det avsätts en budget för förvaltningen av de gröna miljöerna kan denna typ av miljöer i större utsträckning bidra till en läkande miljö.

Medborgardialog som redskap i utformning och innehåll

Under hela processen, från planering till byggande och konstupphandling, har projektgruppen involverat invånarna i Angered och lyssnat av vad de har för önskemål och behov. Den omfattande medborgardialog som har hållits har gett tydliga avtryck i byggnadens innehåll och utformning. Det har gett ett sjukhus som passar verksamheten bättre samtidigt som det lyfter invånarnas status genom att de har blivit hörsammade. Att regionen bygger en ny modern vårdbyggnad samt att de planerande och beslutande dessutom så tydligt har satsat på stödjande arkitektur och konst i byggnaden gör att patienter, och andra boende i stadsdelen, känner sig sedda och satsade på.

Gestaltning och funktion utvecklas genom medborgardialog

  • En tydlig och välkomnande entré - en väg in i vården.
  • En vårdmiljö där hela familjen får plats.
  • Neutrala rum - byggnaden bidrar till att utjämna maktskillnader.
  • Religionsneutralt stilla rum där personal och besökare kan finna lugn.
  • Konst som naturlig del i vårdarkitektur.
  • Ljusa fasader och mycket trä både på insida och utsida.

Vikten av detaljering, materialitet och sinnlighet i gestaltning

Byggnadens arkitektur, material och detaljer påverkar oss som lever och verkar i den byggda miljön, både på ett medvetet och ett omedvetet plan. Detaljeringsnivån som finns i Angered i såväl konst som byggnadsdetaljer stödjer både patient och personal.  Detaljerna bidrar till den omhändertagande atmosfär som är så betydelsefull för att vårdmiljön som helhet ska fungera på ett bra sätt.  

God orienterbarhet med hjälp av byggnadens arkitektur, färgkodning och konst

Byggnaden är lätt att förstå, vilket ger en god orienterbarhet. Den är även färgkodad vilket underlättar för patienten att veta var hen är och vart hen ska. Konsten följer delvis färgkodningen och flera av konstverken är också lätta att känna igen. Det gör att de kan användas som hjälp att navigera.

Vårdkvarterets begränsade yta minskar möjligheterna till kvalitet

Trånga kvartersmått försvårar komplexa flöden. Några av gårdarna blev för små för att kunna användas och skötas optimalt. Parkeringsytan under byggnaden kunde slutligen inte användas som planerat.  Vårdverksamhet bör därför planeras med framförhållning och med omsorg. 

 

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej