En väl planerad, gestaltad och förvaltad skola lyfter hela samhället

Barn och unga tillbringar en stor del av sin uppväxt i förskolans och skolans inom- och utomhusmiljöer. Väl planerade, gestaltade och förvaltade kan dessa miljöer göra stor skillnad för barns och ungas lärande, hälsa och välbefinnande.  Boverket har därför fått i uppdrag att ta fram en vägledning för kvalitativ, tillgänglig och hållbar gestaltning av skolors och förskolors fysiska miljö.

Barn och unga behöver tillförsäkras god tillgång till byggda miljöer av hög kvalitet, natur och välplanerade utemiljöer för lek, aktiviteter och utveckling. Arkitektur, form och design är verktyg för att kunna hantera dessa utmaningar och ge barn och unga över hela landet hållbara gestaltade livsmiljöer att växa upp i. (Politik för gestaltad livsmiljö, prop. 2017/18:110, s. 55-56)

Barn och unga under 15 år utgör ungefär en femtedel av Sveriges befolkning (Statistiska centralbyrån, 2019). Förskolan och skolan är en viktig del av deras uppväxtmiljö. I arbetet med att skapa god kvalitet i samhällets olika miljöer är förskolor och skolor därför prioriterade områden där det offentliga ska agera föredömligt. (Politik för gestaltad, prop. 2017/18:110) Deras fysiska miljöer behöver ständigt utvecklas och förbättras för att främja lärande, hälsa och välbefinnande, och Boverkets kommande vägledning är tänkt att fungera som stöd i det arbetet.

Barn och ungas behov står i centrum

Barn och unga tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolans och skolans inom- och utomhusmiljöer, och dessa miljöer bör därför vara ändamålsenliga för dem i första hand. Barn är inte små vuxna, utan deras sätt att röra sig, deras behov och deras preferenser är annorlunda. De är känsligare för exempelvis buller, föroreningar och stress. De första 15 åren i en människas liv innebär en ständig utveckling, och behoven är individuella och varierande. Det som är lagom högt eller svårt den ena dagen kan vara för lågt eller för lätt nästa dag.

Sett till hur många personer som vistas i förskolans och skolans miljöer varje dag handlar det dessutom om landets största arbetsplats. Barn är beroende av vuxna för sin trygghet och utveckling, och förskolans och skolans fysiska miljöer behöver därför vara bra arbetsmiljöer även för pedagoger och övrig personal.

Vad säger skollagen?

Enligt skollagen ska alla, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning. (1 kap. 8 § skollagen (2010:800)) Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. Skolan ska främja alla barns och elevers utveckling, lärande och livslånga lust att lära. (1 kap. 4 och 9 §§ skollagen (2010:800)) Hänsyn ska tas till barns och elevers olika behov, och de ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. (1 kap. 4 § skollagen (2010:800))

Satsningar på kvalitet i den fysiska miljön bidrar till att skolans mål nås

En god inomhusmiljö, utomhusmiljö, och en bra verksamhet hänger ihop. Den fysiska miljön i skolor och förskolor behöver stödja det pedagogiska arbetet och skapa förutsättningar för inlärning och välmående – oavsett kommunens eller ortens storlek och geografiska placering. Stimulans och plats för fysisk aktivitet och rörelse är därför ledord för gestaltningen, liksom möjlighet till avskildhet, koncentration och vila. Flexibilitet och valmöjlighet främjar såväl inlärning som trivsel och trygghet, och möjliggör anpassning till både individuella och framtida behov.

Barn och unga behöver rum som är gestaltade för deras kroppar och förmågor. Stora skolor och förskolor med plats för många barn kräver särskilt omsorgsfull gestaltning för att främja inlärning och välmående.

Skolan är en viktig del av samhällsbyggandet – som mötesplats och som destination

Skolan har också en nyckelfunktion inom samhällsbyggandet. Rätt lokaliserad, planerad, gestaltad och förvaltad har den stor potential att främja integration och jämlikhet och på så sätt bidra till att utjämna sociala skillnader. Den är en naturlig mötesplats för elever, personal, föräldrar och föreningsliv – för personer med olika ålder, kön, religion, etnisk tillhörighet, funktionsvariationer, sexuell läggning och socioekonomisk bakgrund. Genom att vissa delar av skolan – exempelvis bibliotek, matsal och gymnastiksal - öppnas upp och samnyttjas efter skoltid för att möta behovet av idrottsytor, lokaler och mötesplatser, kan skolan utgöra ett viktigt nav i lokalsamhället.

De allt större enheternas rumsliga konsekvenser

Reformer inom skolsektorn har gett hushållen ett fritt skolval och ett växande utbud av friskolor. För kommunerna som skolhuvudmän har reformerna medfört svårigheter att förutsäga behovet av skolplatser, vilket försvårar planeringen av skolor. En kommunal huvudstrategi är numera att organisera skolan i betydligt större enheter än tidigare, för att effektivisera och minska sårbarheten i verksamheten. Detta kan få en rad rumsliga konsekvenser, med följder för klimat, hälsa och välmående: Skolvägarna blir generellt längre och möjligheten att gå och cykla till skolan minskar. Detta gör att bilresorna ökar och barnens möjlighet att förflytta sig självständigt minskar. Det får även effekten att många barn rör sig mindre. Stora skolor med många elever kräver stora friytor för lek och rörelse, vilket är utmanande att hitta i en tät bebyggelse..

Processens betydelse för den byggda miljöns kvalitet

Hela processen att planera, gestalta, bygga och förvalta, liksom vem som involveras i de olika skedena, är avgörande för den fysiska miljöns kvalitet. Många olika kompetenser behövs längs vägen – politiker, beställare, planerare, arkitekter, byggföretag och driftspersonal, men även barn och unga, och deras pedagoger.

FN:s konvention om barnets rättigheter – Barnkonventionen – är idag svensk lag. Barnkonventionen är utgångspunkt för diskussioner om barns bästa, även vad gäller den fysiska miljön och gestaltningsfrågor. Vid bedömning av barnets bästa i ärenden som rör barn är det väsentligt att barn kan komma till tals och att deras åsikter tillmäts betydelse i förhållande till ålder och mognad. (Artikel 3 och 12, Barnkonventionen)

För att uppfylla barnkonventionens krav behöver barn och unga ges goda förutsättningar att medverka i processen att utveckla och förvalta sin uppväxtmiljö, där förskola och skola, liksom färdvägarna dit, är viktiga beståndsdelar. Det är viktigt att barnens bästa inte nedprioriteras i dessa miljöer till förmån för driftstekniska, logistiska och kortsiktiga, ekonomiska vinster.

Om vägledningen

Att utveckla skolors och förskolors fysiska miljöer är komplext, och innebär att söka svar på frågor som: Hur kan vi arbeta för att göra hållbara och långsiktiga investeringar? Hur balanseras behov av generella och flexibla lokaler mot mer specialiserade? Hur hanterar vi brist på lämplig mark i storstadsregionerna på bästa sätt? Hur kan kunskap om hur vår hälsa påverkas av den fysiska miljön få genomslag i planering och utformning?

Kunskapen behöver öka hos olika aktörer om hur nya förskole- och skolmiljöer bör utformas och hur befintliga miljöer kan utvecklas och moderniseras. Den kommande vägledningen riktar sig till såväl kommunala som privata aktörer som arbetar med planering, gestaltning, byggande och förvaltning av skolor och förskolor, liksom till förskolans och grundskolans huvudmän och beslutsfattare på lokal- och regionalpolitisk nivå.

Vägledningen omfattar den fysiska skol- och förskolemiljön både inomhus och utomhus, liksom i den större kontexten – skolan i sitt sammanhang, som en del av samhällsbyggandet. Processen för att planera, gestalta och förvalta skolor och förskolor beskrivs, liksom nyckelaktörernas olika roller. Barnkonsekvensanalyser och andra metoder för att öka barn och ungas delaktighet presenteras, liksom de lagar och regler som berör skol- och förskolemiljön.

Metod

Vägledningen tas fram av Boverkets medarbetare. Metoden omfattar dialog och workshops med kommuner, arkitekter och myndigheter, intervjuer med nyckelpersoner, inläsning av aktuell litteratur och forskning, studiebesök, med mera. Boverket använder sig också av en extern referensgrupp för kvalitetsgranskning av materialet. Referensgruppen består av representanter från Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, Lärarförbundet, Representanter från kommunen i Falun, Göteborg, Malmö, Stockholm och Umeå, Riksantikvarieämbetet, Skolhusgruppen, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes), Statens konstråd, Sverige Kommuner och Regioner (SKR), Trafikverket och Tankesmedjan Movium vid SLU

Erfarenheter från dem som dagligen vistas i skolans och förskolans miljöer är en viktig kunskapskälla. Som en del av vägledningen har därför en exempelsamling med lärande exempel från olika delar av landet tagits fram, baserad på studiebesök och intervjuer på plats.

Aktörer - Vem gör vad?

Boverket

Boverket arbetar med att ta fram vägledning om skolors och förskolors fysiska miljöer, såväl inomhus som utomhus. Boverket har 2015 tagit fram allmänna råd och vägledning kring friytor vid skolor och förskolor.

Kommunen

Kommunen har enligt skollagen (2010:800) ansvar för att varje barn och elev ska ha plats i en förskola eller skola. Kommunen är också huvudman för de kommunala skolorna. 

Skolverket

Skolverket tar fram läroplaner, vägledning och allmänna råd för utbildning.  Allmänna råd för förskolan respektive fritidshemmet lyfter båda vikten av de fysiska miljöerna.

SKR

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, tar fram vägledningsmaterial och underlag för ramavtal och funktionsprogram till kommuner.

SPSM

Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för att tillgängliggöra alla skolmiljöer och utbildning.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej