Vad är buller

Buller är vanligt förekommande i våra samhällen och kan vara av olika slag. En samlingsbeteckning är omgivningsbuller. Trafikbuller är vanligast. Buller kan också klassificeras som industribuller och annat verksamhetsbuller. Ibland förekommer särreglering av vissa typer av buller, till exempel buller från vindkraftverk eller skjutbanor.

Såsom buller betraktas i lagens mening oönskat ljud på nivåer som kan utgöra en risk för olägenhet för människor. Det är därför viktigt att kunna ange hur höga ljudnivåer och vilket slags ljud som kan anses vara acceptabelt och var gränsen går för skadligt buller. Den ljudalstring som sker vid en lägre ljudnivå kan fortfarande betraktas som buller och som en störning i bemärkelsen oönskat ljud, men den kräver inte några direkta hänsynstaganden eller åtgärder. Samtidigt är det viktigt att planläggningen syftar till bästa möjliga boendemiljö när det gäller omgivningsbuller. Avsikten är att tillförsäkra de boende en acceptabel ljudnivå utomhus i anslutning till bostadsbyggnaden.

Hur regleras buller?

Förebyggande av buller i planläggningen och utformning och placering av bostadsbyggnader förutsätter kännedom om ljud, dess ljudkaraktär och ljudnivå.

Ljudnivåer kan både mätas och beräknas i ett planläggningsskede. De nya lagändringarna och anslutande regler sätter ökat fokus på beräknade värden eftersom dessa i förekommande fall ska ingå i planbeskrivning och bygglov för att gälla gentemot tillsynsmyndigheterna.

I förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader finns bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser. I denna vägledning finns riktvärden för industri- och annat verksamhetsbuller. Se "Relaterad information" för länk.

Ett antal förändringar har införts i de båda lagarna i syfte att samordna plan- och bygglagens krav på hänsynstagande till människors hälsa med den tillsyn av eventuell olägenhet för människors hälsa som följer av miljöbalken och som tillsynsmyndigheten ska utöva. De nya bestämmelserna som samordnar planläggning och tillsyn trädde i kraft i januari 2015. I korthet gäller nu en och samma definition av begreppet olägenhet som kan riskera människors hälsa. Genom att införa miljöbalkens definition på olägenhet i plan- och bygglagen ska den ligga till grund för planläggningen. I motsatt riktning ger plan- och bygglagen förutsättningar och stöd för att begränsa tillsynsmyndigheternas beslutsbefogenheter i vissa fall. Det gäller till exempel vid klagomål över en olägenhet som bullerstörning.

Det nya systemet för hantering av buller utgår från att bullerberäkningar sker i planläggning och vid bygglovsprövning om det inte kan anses vara obehövligt. Beräkningarna ligger till grund för de bullervärden som blir normerande vid bostadsbyggnadens fasad och eventuella uteplats. Den nya regleringen av 26 kap. 9 a § miljöbalken innebär att bullervärdena i detaljplanens planbeskrivning och i bygglovsbeslutet får bindande verkan gentemot tillsynsmyndigheterna. Om bullervärdena däremot överskrids eller har beräknats på ett felaktigt sätt kan tillsynsmyndigheterna ingripa med förelägganden om åtgärder. I de fall som de faktiska ljudnivåerna inte avviker från de fastställda bullervärden som angivits i detaljplan eller bygglovsbeslut, krävs det synnerliga skäl för att tillsynsmyndigheterna ska kunna agera i ett tillsynsärende.

Miljöbalk (1998:808) 26 kap 9 a §

Olägenhet för människors hälsa

Plan- och bygglagen har i januari 2015 fått två nya så kallade legaldefinitioner. Det handlar om en juridisk förklaring av begreppen omgivningsbuller som förklaras i 1 kap. 4 § PBL och olägenhet för människors hälsa i 2 kap. 6 a § PBL. Olägenhetsbegreppet är sedan länge etablerat i miljöbalken och dessförinnan i den föregående hälsoskyddslagstiftning som nu ingår i miljöbalken.

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 a §

Andra hänsynstaganden än buller

Hänsyn till allmänna intressen förutsätter att risken för annan olägenhet än enbart bullerstörningar beaktas vid planläggning och i bygglovshantering. Exempel på andra störningar som kan föranleda olägenhet är lukt, utsläpp, dammbildning, exponering för farliga ämnen, allergener eller vibrationer. För att tillgodose en god boendemiljö bör samtliga risker för olägenhet bedömas. Riskerna bör bedömas var för sig, men det är också nödvändigt att beakta den samlade bilden av flera olika risker för olägenhet. En olägenhet i taget kan förefalla hanterlig, men den samlade påverkansgraden på människor eller miljö kan leda till slutsatsen att lokaliseringen inte är lämplig för boende.

Beräkning av bullervärden vid bostad

I detaljplanläggningen ska planbeskrivningen innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 33 §

Redovisningen ska gälla beräknade värden vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats i anslutning till byggnaden. I de fall som ett bygglov gäller nybyggnad eller tillbyggnad av en bostad utanför detaljplanelagt område, ska bygglovet innehålla beräknade värden för den totala bullerexponeringen. På samma sätt som i detaljplanens planbeskrivning ska bullerberäkningar göras vid fasaden och på en uteplats om en sådan finns.

Propositionen 2013/14:128 Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anger att den exakta beräkningspunkten vid fasaden eller uteplatsen får bestämmas i det enskilda fallet utifrån vad som kan anses lämpligt med hänsyn till förhållandena. Det kan vara fråga om att redovisa beräknade värden från en bullerkälla, men det kan ofta förekomma att en bostad utsätts för buller från flera olika källor samtidigt. Av många skäl, i synnerhet om bullersituationen är komplicerad och det finns flera bullerkällor, bör den totala bullerexponeringen beräknas för bostadsbyggnaden. Det ska betonas att bullerberäkningen görs med hänsyn till omgivningsbuller. Allt omgivningsbuller som följer av plan- och bygglagens definition bör därför beaktas. För länk till propositionen se "Relaterad information".

Vid samtidig exponering för flera olika bullerkällor riskerar störningsupplevelsen att öka, till exempel då buller från både trafik- och industriverksamhet förekommer samtidigt. Det beror på att bullret då kan ha olika karaktär, såsom olika dominerande frekvenser eller både kontinuerligt och momentant ljud. Det saknas accepterade metoder för addering av buller från olika källor.

När det finns flera olika källor föreslås att den ekvivalenta ljudnivån så långt möjligt summeras logaritmiskt samt att varje källa även redovisas för sig. Vid bedömningen bör hänsyn tas till risken för ökad störning och särskilt höga krav på hänsyn och åtgärder bör ställas för att skapa en godtagbar ljudmiljö. För maximala ljudnivåer gäller att det totala antalet händelser summeras och att bedömningen sedan baseras på denna summa.

Vid planering av bostäder i närheten av industriområden eller när flera olika industriverksamheter förekommer, bör dessa verksamheter hanteras som en sammanhållen verksamhet/bullerkälla, men även redovisas var för sig när bullerexponeringen beskrivs.

Beräkning av buller bör ske på såväl den exponerade som den skyddade sidan. Vilken som är den exponerade sidan kan ibland verka självklart, men kan i andra fall kräva beräkningar. Dessutom kan olika slags buller förekomma på olika sidor av byggnaden, vilket då behöver beskrivas. I denna vägledning ingår bullervärden för både den exponerade och den ljuddämpade sidan gentemot industribuller. Om bullerexponeringen överskrider de angivna värdena förutsätter vägledningen att bostadsbyggnaden har tillgång till en ljuddämpad sida som en kompensationsåtgärd. Den sidan ska också tillgodose angivna värden i denna vägledning för att kunna anses vara en ljuddämpad sida.

De värden som redovisas ska beräknas med utgångspunkt från både befintliga bullerförhållanden och en bedömning av den framtida situationen. Det kan därför finnas anledning att göra en framåtblick som sträcker sig längre än detaljplanens genomförandetid.

För industribuller bör därför förändringar i verksamhetsvolymer och produktionssätt samt företagets utvecklingsmöjligheter så långt möjligt tas med i bedömningen. Kravet att redovisa bullervärden gäller endast den del av ett planområde som medger uppförande av bostadsbyggnader och om bostäderna berörs av omgivningsbuller. När ljudnivån varierar över dagen, vilket är mycket vanligt för många verksamheter, behöver även ljudnivån för den mest bullrande timmen anges. Både ekvivalent och maximal ljudnivå bör normalt redovisas.

Vid situationer då ljudet domineras av låga frekventa komponenter behöver en redovisning av lågfrekvent ljud göras.

Befintlig och ny bebyggelse

De ändrade bestämmelserna i plan- och bygglagen tillämpas på planläggnings- och bygglovsärenden som påbörjats efter de nya bestämmelserna trädde i kraft den 2 januari 2015. I praktiken innebär detta att olika bullervärden kan gälla för olika bostadsbyggnader som exponeras för industribuller, om de tillkommit vid olika tidpunkter – innan och efter den nya lagstiftningen. I den planläggning och i de bygglovsärenden som påbörjats efter den nya lagstiftningens ikraftträdande ska dock en prövning ske utifrån det nya olägenhetsbegreppet i plan- och bygglagen.

Den övervägande delen av dagens bebyggelse utgörs av befintlig bebyggelse, det vill säga de byggnader, kvarter och stadsdelar för bostäder och andra ändamål som redan finns i våra samhällen.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej