Hyresvärdars krav på blivande hyresgäster

Utgivningsår:

2017

Antal sidor:

56

ISBN (tryck):

978-91-7563-510-1

ISBN (PDF):

978-91-7563-511-8

Rapport:

2017:30

Ladda ner gratis PDF 980 kB

Boverket har haft i uppdrag av regeringen att kartlägga vilka krav och villkor som hyresvärdar ställer på blivande hyresgäster. Kartläggningen ska även visa på hur stor del av hyresbeståndet dessa krav omfattar och om de skiljer sig åt mellan olika kommungrupper. Boverket ska vidare analysera eventuella skillnader i påverkan på män och kvinnor. Vid behov ska Boverket lämna förslag på åtgärder som underlättar inträdet på bostadsmarknaden. Dessa åtgärder ska tillvarata fastighetsägarnas intressen.

Denna rapport utgör Boverkets redovisning av detta uppdrag.

Rapporten bygger på en undersökning om hyresvärdars uthyrningsvillkor som tidningen Hem & hyra genomförde år 2016 och på en förnyad kartläggning som Boverket gav i uppdrag åt undersökningsföretaget Markör att utföra, och som Boverket sammanställt och analyserat under hösten 2017.

Alla bostadsbolag prövar blivande hyresgäster på något sätt. Det vanligaste är genom att ta en kreditupplysning, men det är också vanligt att begära till exempel arbetsgivarintyg eller referenser från tidigare hyresvärdar.

Bland privata fastighetsägare förekommer också att man vill träffa den blivande hyresgästen inför kontraktskrivningen. Vissa förmedlar lediga bostäder helt eller delvis utifrån personliga kontakter. På mindre orter där "alla känner alla" kan personlig kännedom spela roll för om man får ett hyreskontrakt eller inte.

Stora skillnader mellan bostadsbolagens krav

Kartläggningen visar att de förändringar i uthyrningsvillkoren som kunde märka i Hem & hyras undersökning har fortsatt också under det gångna året, med lättnader främst vad gäller hyresvärdarnas inkomstkrav. Dessa varierar kraftigt mellan olika hyresvärdar och olika kommungrupper: det finns bostadsbolag som har höga inkomstkrav och andra som inte har några inkomstkrav alls. I dag har ungefär var femte bostadsbolag ett inkomstkrav om tre gånger årshyran. Betydligt fler utgår från att hushållet ska ha en viss summa kvar efter att hyran är betald, inom allmännyttan ofta Kronofogdens förbehållsbelopp.

Något som tidigare utestängt bland annat unga från att få en bostad var kravet på fast anställning. Det kravet verkar vara i stort sett, förmodligen eftersom det blivit så vanligt med olika typer av projekt- och tidsbegränsade anställningar.

Relativt många hyresvärdar gör en individuell bedömning av blivande hyresgäster. I stället för schablonartade inkomstkriterier har  bostadsbolagen angett att de tittar på hushållets förutsättningar att klara hyran eller att inkomsten ska stå i relation till hyran. Det är dock svårt att bedöma vad sådana skrivningar innebär i praktiken i form av inkomstkrav, för de bostadssökandes möjligheter att få en bostad och om detta öppnar upp för ett godtycke i bedömningarna av blivande hyresgäster. Individuella bedömningar kan emellertid också vara till fördel för den bostadssökande.

Det finns stora variationer också när det kommer till vad hyresvärdarna räknar som inkomst. En majoritet av fastighetsägarna godkänner sökande med osäkra inkomster, som tillfällig anställning eller timanställning, a-kassa, sjukpenning och sjukersättning. Många godkänner också sökande med försörjningsstöd eller etableringsersättning och räknar även barnbidrag som inkomst. Privata hyresvärdar är generellt sett mer restriktiva till sökande med osäkra inkomster och bidrag, men det är ändå inte fler än 15 procent av de allmännyttiga och 30 procent av de privata bolagen som inte räknar försörjningsstöd som inkomst.

Många bostadsbolag nekar hushåll med hyresskulder och betalningsanmärkningar, men det behöver inte vara ett hinder för att få ett hyreskontrakt. Beroende på orsakerna till skulderna, hur stora de är och vad de avser kan man ändå bli godkänd som hyresgäst.