Skolgårdarna krymper – stora skillnader i landet

Nyhet,

Barn i grundskolor får allt mindre skolgårdar att leka på och det är stora skillnader mellan olika delar av landet. Det visar den första nationella kartläggningen av barnens dagliga utemiljö. – Det är oroväckande eftersom lek och fysisk aktivitet är viktig för barnens utveckling och hälsa, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt på Boverket.

Drygt en miljon barn går i grundskolan i Sverige varje dag och det här är första gången deras dagliga utemiljö kartläggs. Skolgården är en av de utemiljöer där barnen tillbringar en stor del av sin vakna tid. Studier visar att fysisk aktivitet utomhus och att vara i naturen är positivt för barnens lärande och hälsa.

– Barn behöver grönska och stora ytor att röra sig på. Men vi har sett att ytorna per elev minskar. Det beror bland annat på att eleverna blivit fler men också att utrymmena blivit mindre, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt på Boverket.

Så ser skolgårdarna ut – minskat under kartläggningen

När man ska bedöma om ytan är tillräcklig ska man titta på den totala storleken på friytan, det vill säga den yta där barnen på egen hand kan vara utomhus och leka. Men man ska också titta på storleken på ytan per barn.

Ett rimligt mått på friytan bedöms vara 30 kvadratmeter per barn i grundskolan. Forskning visar dock att den totala storleken på friytan bör vara minst 3 000 kvadratmeter. På mindre skolgårdar kan barnen, oavsett antalet barn, få svårt att utveckla den lek och det sociala samspel som de behöver.

  • Drygt fyra av tio barn har tillgång till en yta som är mindre än 30 kvadratmeter per barn.
  • Genomsnittsytan för hela landet är knappt 45 kvadratmeter, vilket motsvarar ungefär tre parkeringsplatser.
  • Under de senaste tre åren har ytan i snitt blivit knappt fyra kvadratmeter mindre per elev.
  • I Sverige finns det cirka 63 000 barn som har ytor som är mindre än 3 000 kvadratmeter.

Stora skillnader mellan kommuner och skolor med olika huvudmän

– Det är stora skillnader runt om i landet, särskilt på kommunnivå. Eleverna i Storumans kommun har till exempel tio gånger så mycket yta som eleverna i Stockholm, skillnaden är drygt 148 kvadratmeter mot knappt 15.

Kartläggningen visar också att den genomsnittliga storleken på friytan skiljer sig mellan skolor med enskild och kommunal huvudman. Elever på skolor med enskild huvudman hade läsåret 2016-2017 drygt 18 kvadratmeter mindre per elev, jämfört med snittet för skolor med kommunal huvudman. Det beror på att deras lokaler oftast inte är byggda för skolverksamhet från början, utan kan till exempel vara före detta industrilokaler.

Närheten till naturen och grönskan skiftar

I landets större tätorter består 39 procent av den genomsnittliga friytan av hårdgjord mark. Varannan skolelev har friytor som är klädda med grönska till mindre än hälften. Tillgången till grönområden i närheten skiftar också.

– Skolgårdar minskar i storlek till följd av förtätning. Befintliga skolor byggs ut med tillfälliga eller permanenta tillbyggnader på skolgården, vilket gör att det blir mindre yta som ska räcka till fler barn. Även grönområden och parker i närheten av skolor tas i anspråk för bebyggelse. Nyare skolor och fristående skolor har ibland mycket liten skolgård eller ingen alls. Man måste göra plats för barn och unga, säger Ulrika Åkerlund.

Så ser det ut i din region

I rapporten kan du se kartor och sammanställningar över hur det ser ut i kommuner, län och tätorter.

Ladda ner och läs rapporten i "Relaterad information". Där hittar du också en länk till en interaktiv karta som beskriver läget  i respektive kommun.

Om kartläggningen

Statistiska Centralbyrån har, på Boverkets uppdrag, studerat skolornas friytor, det vill säga den yta där barnen på egen hand kan vara utomhus och leka. I rapporten studeras regionala variationer, hur friytorna är utformade och hur skolgårdens storlek förändrats under de tre läsåren som undersökningen gjorts. Studien har gjorts i samarbete med Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Skolverket, Tankesmedjan Movium och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Vägledning för barn och ungas utemiljö

Boverket har tillsammans med Movium vid Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en vägledning för planering, utformning och förvaltning av barns och ungas utemiljö med särskilt fokus på skolgårdar och förskolegårdar: Gör plats för barn och unga!

Läs mer om vägledningen samt om barn och ungas utemiljö i "Relaterad information".

Kontakt

Media är välkommen att kontakta Boverkets presservice, 0455-35 31 70

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej