Ge barnen plats i framtidens städer!

Nyhet,

Det är dags att börja stadsplanera för ett hållbart samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer. Det skriver Sveriges riksarkitekt Helena Bjarnegård i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Barn och unga utgör en femtedel av vår befolkning och vi behöver ta ansvar för att staden även är en stad för dem.

Under många år har vi bostadsplanerat, infrastrukturplanerat och näringslivsplanerat. Nu behöver vi ta ett helhetsgrepp, sätta människan i centrum och organisera staden för vardagsliv. Staden ska fungera för människor i alla åldrar. Barn och unga utgör en femtedel av vår befolkning och vi behöver ta ansvar för att staden har plats också för dem. En stad som är bra för barn är bra för alla. Men hur ser det ut i dag? Planerar vi för barnen i städerna?

Samhällets förmåga att ge barn och unga möjlighet till fysisk aktivitet i vardagen är avgörande för deras hälsa, integritet och inlärningsförmåga. Bra miljöer i skola och förskola, säkra skolvägar, parker och gröna stråk och bostadsgårdar är viktiga förutsättningar för en god uppväxtmiljö och är självklara delar av en hållbar stadsväv

Studier pekar på en negativ trend

I maj 2018 publicerade Boverket en nationell kartläggning som visar att Sveriges skolgårdar krymper. Detta innebär att möjligheten till fysisk aktivitet för barn och unga under skoltid minskar. Samtidigt visar Folkhälsomyndighetens rapport om skolbarns hälsovanor (2019) att få unga når målet om minst en timmes motion om dagen. Rapporten pekar också på att motion och rörelse i vardagen under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Trafikverket rapporterar att andelen barn som går och cyklar till skolan minskar. Sammantaget pekar undersökningarna mot ett oroväckande framtidsscenario.

Vår hälsa hänger inte bara på vilka val vi som individer gör utan också på vilka förutsättningar samhället ger, exempelvis för fysisk aktivitet. Vi vet idag att vår psykiska och fysiska hälsa grundläggs under barn- och ungdomsåren. Att bygga den hållbara staden innebär att planera för kommande generationers hälsa.

Tusentals skolor och förskolor ska byggas

Sverige var under 1900-talet internationellt känt för god stadsplanering med barnens behov i fokus. När vi idag kompletterar våra städer med mer bebyggelse krymper ytor för barn i förskola och skola. I konkurrensen om marken vägs barns behov av yta mot mer marknadsmässigt lönsamma och kortsiktiga intressen. Under de kommande tio åren kommer antalet barn i förskoleålder till tonår att öka med tio procent, vilket motsvarar 210 000 individer. Samtidigt sker en urbanisering som fyller på med ytterligare barn och unga. Under de närmsta tio åren kommer tusentals skolor och förskolor planeras och byggas i Sverige för att möta behovet.

Skolans, förskolans och bostadens utemiljö är centrala delar av vardagen för de flesta barn. Många barn vistas bara i hemmet, skolan, och kanske i en tillrättalagd fritidsverksamhet. Därför är det viktigt att skolgårdar, förskolegårdar och bostadsgårdar erbjuder miljöer som främjar barns och ungas allsidiga utveckling. Här måste det finnas plats för lek, rörelse och vilda aktiviteter liksom för samtal, enskildhet och sinnliga upplevelser.

Vi står inför ett vägval

De val vi gör idag i planering och utformning av barns livsmiljöer, där skolor, förskolor och bostäder är delar, kommer att påverka kommande generationers fysiska och psykiska hälsa. Vi behöver bygga den nära staden där vi har nära till det vi behöver i vårt vardagsliv. Skolor och förskolor är exempel på funktioner som behöver finnas nära. Om vi väl byggt bort ytor som möjliggör utevistelse för barn så är ytorna borta för alltid. Att köpa tillbaka mark är inte realistiskt. Frågan måste tas på allvar, om inte kommer samhällskostnaderna för dålig hälsa att stå oss dyrt.

Vi står just nu inför ett vägval. Har samhället råd att inte inkludera barns rätt till en god gestaltad livsmiljö? Möjligheten ligger i att ändra kurs mot en sammanhängande och hållbar stadsplanering. Planering måste ske med långsiktiga mål där människan sätts i centrum. Nyckelorden är utrymme och omsorgsfull gestaltning. Låt oss kraftsamla för att göra verklighet av de politiskt antagna målen – att skapa en god gestaltad livsmiljö. Och glöm inte att det som är bra för barn är bra för oss alla.

Helena Bjarnegård, riksarkitekt, Boverket

Källor och länk till debattartikeln hittar du i "Relaterad information".

Den 20 mars 2019 anordnas konferensen "Får barnen plats i framtidens städer?" av ArkDes i samarbete med Boverket, Arwidssonstiftelsen, Folkhälsomyndigheten, Tankesmedjan Movium och Nätverket BUMS. Mer information om konferensen hittar du i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej