Frågor och svar

Här har vi samlat alla våra frågor och svar. Sök eller använd filtreringsalternativen för att hitta det du söker. Specifika frågor och svar finns också på aktuella webbsidor.

Ställ fråga till Boverket

Fält markerade med * måste fyllas i.

Boverkets policy

Vi svarar vanligen på en fråga inom fem arbetsdagar. Om en fråga är av komplicerad karaktär kan den ta längre tid att besvara. Din fråga kan bli publicerad bland våra frågor och svar.

Din sökning resulterade i 30 frågor och svar
  • Hur ser kopplingarna ut mellan Boverkets byggregler och lagen om skydd mot olyckor, LSO, och skäligt brandskydd?

    Plan- och bygglagen, PBL (till vilken Boverket byggregler, BBR, är tillämpningsföreskrifter) och lagen om skydd mot olyckor, LSO, har olika syften och gäller vid olika tillfällen om man ser till en byggnads livstid.

    PBL gäller lite förenklat när man uppför eller ändrar en byggnad eller annan anläggning. I det ingår att byggnader ska byggas på ett sådant sätt att t.ex. kravet på säkerhet i händelse av brand uppfylls. När byggnaden är klar och övergår i förvaltningsskedet ställer PBL krav på att byggnaden ska underhållas så att t.ex. kraven på brandskydd bevaras.

    LSO ställer krav på att byggnader ska ha ett skäligt brandskydd främst under brukstiden. Det innebär i korthet att räddningstjänsten vid tillsyn kan göra en bedömning i det enskilda fallet om byggnaden har ett skäligt brandskydd eller inte. Till skillnad från PBL så gäller LSO:s krav på brandskydd såväl byggnadens utformning, som krav på lös utrustning och organisation samt utbildning och övning av personal. Har verksamheten eller byggnaden inte ett skäligt brandskydd så kan räddningstjänsten ställa krav på olika åtgärder. Bedömningen brukar utgå från byggreglernas krav, vad avser det byggnadstekniska brandskyddet vid uppförandet av byggnaden. Räddningstjänsten kan dock ställa krav på andra åtgärder eller ställa krav på ytterligare åtgärder trots att byggnaden uppfyller de krav som ställdes på byggnaden när den byggdes eller senast ändrades. Ett sådant exempel är brandvarnare i bostäder. Brandvarnare kom som ett krav i byggreglerna först 1999 men Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har skrivit ett allmänt råd till LSO som i praktiken innebär krav på att det ska finns brandvarnare i alla bostäder.

  • Vad är en brandcell och när krävs inledning i brandceller?

    I Boverkets byggregler, BBR, definieras vad en brandcell är:

    "Med brandcell avses en avskild del av en byggnad inom vilken en brand under hela eller delar av ett brandförlopp kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden eller andra byggnader. Brandcellen ska vara avskild från byggnaden i övrigt med omslutande väggar och bjälklag eller motsvarande, så att utrymning av byggnaden tryggas och så att personer i intilliggande brandceller eller byggnader skyddas under hela eller delar av ett brandförlopp."

    I BBR anges även att:
    "Byggnader ska delas in i brandceller i sådan omfattning att det medför tillräcklig tid för utrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas."

    Det innebär t.ex. att lägenheter och hotellrum alltid ska utgöra egna brandceller. Även utrymmen inom samma byggnad men som tillhör olika verksamhetsklasser bör vara egna brandceller. Andra exempel på utrymmen som bör vara egna brandceller kan vara avskilda pannrum, avfallsutrymmen och storkök. Dessutom ska utrymningsvägar normalt alltid vara egna brandceller.

  • Tillfälliga anläggningsboenden är inte att betrakta som bostäder, hur kan då verksamhetsklass 3 vara aktuell?

    Tillfälliga anläggningsboenden ingår normalt i verksamhetsklass 4.

    Eftersom man får göra anpassningar och avsteg kan det bli aktuellt att tillämpa brandskydd motsvarande verksamhetsklass 3.

    Brandskydd som motsvarar verksamhetsklass 3B kan många gånger vara aktuellt. Det har att göra med hur befintlig byggnad ser ut och vad man har för långsiktig plan för byggnaden. Möjligheterna att använda brandskydd motsvarande verksamhetsklass 3B beskrivs därför i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillfälliga anläggningsboenden, ATA.

    Brandskydd motsvarande verksamhetsklass 3A är framförallt aktuellt om det befintliga lägenhetsbeståndet används för enskilda familjer eller enstaka personer som får egna lägenheter.

  • Kablar: brandteknisk klass och CE-märkning, vad gäller?

    Boverkets byggregler, BBR, ställer krav på de kablar som stadigvarande ingår i en byggnad, dvs. signalkablar för tele- och datatrafik samt elkablar (ej lösa sladdar så som laddsladden till mobiltelefonen eller lampsladden och motsvarande). Dessa kablar är byggprodukter enligt byggproduktförordningen. Det innebär att kablarna måste ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta.

    Nationella val

    I Sverige har vi valt vilka brandtekniska klasser kablar bör ha när de används i byggnader i Sverige. Beroende på var kablarna placeras och hur mycket kablar som finns i samma utrymme varierar kraven, se tabellen nedan för en sammanfattning av reglerna i BBR avsnitt 5:527.

    Kravet på kablar i BBR avsnitt 5:527:

    Kablar och upphängningsanordningar ska utformas och installeras så att de inte bidrar till en snabb brandspridning eller producerar stora mängder värme och brandgaser.

     
    Exponerad yta < 5% av takytan > 5% av takytan
    Grundkrav Dca-s2,d2 Dca-s2,d2
    Br3-byggnader Eca Eca
    Byggnad med sprinkler Eca Eca
    Utrymningsväg utan sprinkler Dca-s2,d2 Cca-s1,d1
    Utrymningsväg med sprinkler Eca Dca-s2,d2

    När ska jag CE-märka

    För tillverkare av kablar gäller sedan 2017 att kablar ska provas och klassas enligt detta system. Det är en förutsättning för att ta fram en prestandadeklaration och CE-märkta produkter som sätts på marknaden (säljs inom EU). Mer om provningsförfarande för att få produkter CE-märkta finns på www.boverket.se/ce.

  • Är det möjligt att förlänga gångavstånd från 15 till 40 meter i verksamhetsklass 2C med sprinkler?

    Inom ramen för så kallad förenklad dimensionering, får två specificerade tekniska byten göras om sprinkler installeras (se BBR avsnitt 5:111). Att förlänga gångavstånden inom verksamhetsklass 2C från 15 till 40 meter är då möjligt inom ramen för förenklad dimensionering.

    I det fallet används de båda tekniska byten som är möjliga vid förenklad dimensionering. Det första bytet innebär att gångavstånden kan vara detsamma som för verksamhetsklass 2B, dvs. 30 meter. Det andra bytet innebär att gångavståndet därefter även förlängs med en tredjedel och gångavståndet blir därmed 40 meter. Se BBR avsnitt 5:331.

  • Om min verksamhet inte finns uppräknade i de allmänna råden till verksamhetsklasserna, vad gäller då?

    Det finns som tidigare gråzoner för vissa verksamheter där det kan vara svårt att klassificera vilken verksamhetsklass som verksamheten tillhör. I de fallen får du som byggherre göra bedömningar och motivera i det enskilda fallet varför du gör bedömer att en verksamhet tillhör den ena eller andra verksamhetsklassen. I Boverkets byggregler, BBR, finns i föreskrift förutsättningarna beskrivna för de olika verksamhetsklasserna. Avgörande är

    • personers kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter,
    • om de kan utrymma på egen hand eller inte och
    • om de är vakna eller inte.

    Exempelvis så gäller för verksamhetsklass 3 (bostäder) att det vistas personer i bostaden som kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som inte kan förväntas vara vakna. Du kan läsa mer i BBR avsnitt 5:21.

  • Vilket avstånd ska jag ha mellan spisen och köksfläkten?

    Avståndet mellan hushållsspis och fläkt bör vara minst 50 centimeter. För gasspisar bör du också beakta avståndet till och temperaturen på brännbart material beroende på gasplattornas effekt och placering. Tillverkare och återförsäljare av gasspisar bör ha information om hur deras spisar ska installeras och placeras. Normal brukar avståndet till fläkten från gasplattorna vara minst 65 centimeter, se BBR 5:43.

  • Hur bygger jag en vägg i brandklass EI 30 respektive EI 60?

    EI 30 respektive EI 60 står för att konstruktionen ska motstå brand i 30 minuter respektive en timme. Boverkets uppgift är att ställa krav på brandskydd och de funktioner som den färdiga byggnaden ska ha. Detta innebär att byggnaden måste uppfylla vissa funktioner och utifrån dessa krav kan material och konstruktioner väljas fritt. Hur du i detalj utformar en vägg eller ett bjälklag för att uppfylla kraven är därmed upp till dig som byggherre.

    Till din hjälp, med förslag på lösningar hur man kan bygga en vägg i EI 30 eller 60, finns olika brandskyddshandböcker, till exempel från Svensk byggtjänst eller Brandskyddsföreningen. Byggmaterialtillverkarna har också information om hur deras produkter ska kombineras för att uppnå en viss brandmotståndsklass.

    Om du är osäker bör du vända dig till en yrkesman.

  • Finns det gemensamma Europeiska brandskyddsregler?

    En stor mängd standarder utarbetas på uppdrag av EU-kommissionen. De ska leda fram till att egenskaper deklareras på ett gemensamt sätt så att byggprodukter ska kunna cirkulera fritt mellan medlemsländerna. Det som harmoniseras är därför provningsmetoder och klassningssystem. Säkerhetsnivån bestäms däremot av varje enskilt medlemsland genom nationella byggregler, i Sverige finner du dessa i Boverkets byggregler (BBR).

  • Vad avses med trapphus Tr1 och Tr2?

    Trapphus i klass Tr1 och Tr2 är trapphus med särskilt skydd mot brand- och brandgasspridning som används i höga byggnader eller i de fall utrymning med räddningstjänstens stegutrustning inte är möjlig.

    Trapphus i klass Tr1 och Tr2 skiljer sig mot ett vanligt trapphus genom att inga utrymmen, exempelvis lägenheter får ha dörrar direkt mot trapphuset. Istället ska det finas en slussfunktion innan man kommer in i trapphuset. Särskilda regler finns också om trapphusets utformning i markplan, så att utrymning kan ske säkert och för att en brand i källaren inte ska kunna påverka trapphuset.

    Trapphus i klass Tr1 har de högsta kraven. De kräver bland annat brandslussar och likande skyddsanordningar och kan därmed användas i mycket höga byggnader. Trapphus i klass Tr2 har något enklare utformning och kan därför inte användas i samma utsträckning som trapphus i klass Tr1.

    Länk till Boverkets vägledningstext där du kan läsa mer om när Tr1 och Tr2 krävs och hur dessa ska utformas.

Sidansvarig: Webbredaktionen