Frågor och svar

Här har vi samlat alla våra frågor och svar. Sök eller använd filtreringsalternativen för att hitta det du söker. Specifika frågor och svar finns också på aktuella webbsidor.

Ställ fråga till Boverket

Fält markerade med * måste fyllas i.

Boverkets policy

Vi svarar vanligen på en fråga inom fem arbetsdagar. Om en fråga är av komplicerad karaktär kan den ta längre tid att besvara. Din fråga kan bli publicerad bland våra frågor och svar.

Din sökning resulterade i 23 frågor och svar
  • Finns det särskilda anvisningar i hanteringen av bygglovsansökan vad gäller anläggningsboenden?

    Det finns inga särskilda anvisningar i hanteringen för bygglov för anläggningsboenden. Boverket har tagit fram en allmän vägledning om hanteringen av bygglovsansökningar, läs mer om Handläggning av lov här.

  • Tillfälliga anläggningsboenden är inte att betrakta som bostäder, hur kan då verksamhetsklass 3 vara aktuell?

    Tillfälliga anläggningsboenden ingår normalt i verksamhetsklass 4.

    Eftersom man får göra anpassningar och avsteg kan det bli aktuellt att tillämpa brandskydd motsvarande verksamhetsklass 3.

    Brandskydd som motsvarar verksamhetsklass 3B kan många gånger vara aktuellt. Det har att göra med hur befintlig byggnad ser ut och vad man har för långsiktig plan för byggnaden. Möjligheterna att använda brandskydd motsvarande verksamhetsklass 3B beskrivs därför i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillfälliga anläggningsboenden, ATA.

    Brandskydd motsvarande verksamhetsklass 3A är framförallt aktuellt om det befintliga lägenhetsbeståndet används för enskilda familjer eller enstaka personer som får egna lägenheter.

  • Vad är ett automatiskt aktiverat utrymningslarm och behöver det vidarekopplas till räddningstjänsten eller annan bemannad plats?

    Utrymningslarmet är den delen av det som till vardags kallas för brandlarmet som låter. Till ett automatiskt aktiverat utrymningslarm finns ett brandlarm med detektorer som reagerar på t.ex. rök. När detektorerna reagerar på rök skickar de en signal automatiskt till utrymningslarmet som då ljuder. Oftast används larmklockor eller sirener som utrymningslarm, och i stora samlingslokaler kombineras dessa ofta med ett talat utrymningslarm.

    Byggreglerna ställer generellt inte krav på att automatiskt brandlarm ska vidarekopplas till räddningstjänsten utan är främst till för att säkerställa utrymningen på plats. Inte heller för tillfälliga anläggningsboenden finns det krav på vidarekoppling till räddningstjänsten. Däremot ska byggherren även tillämpa MSB:s allmänna råd och kommentarer om brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande anläggningar (SRVFS 2008:3) enligt lagen om skydd mot olyckor.

  • Vad innebär shelter och kök för personligt bruk för tillfälliga anläggningsboenden?

    Shelter

    En shelter är en enklare byggnad med tältliknande uppbyggnad. Ofta används shelters vid humanitära katastrofer runt om i världen. Normalt är det bara ett rum med sängar och eventuellt skåp för förvaring av personliga tillhörigheter. I ATA (Boverkets föreskrifter och allmänna råd för tillfälliga anläggningsboenden) kan shelter jämställas med tält och husvagnar när det gäller undantag från krav på ytskikt och utrymningsvägar, se konsekvensutredningen för ATA.

    Kök för personligt bruk

    Ett kök för personligt bruk är ett kök där asylsökande har möjlighet att laga mat själva. Om det finns möjlighet för flera personer på det tillfälliga anläggningsboende att laga mat tillsammans så är det fortfarande ett kök för personligt bruk. Ett kök som enbart personal har tillgång till är inte att betrakta som ett kök för personligt bruk utan ett storkök.

  • Krävs det planändring för tillfälliga byggnader som t ex baracker på allmän platsmark?

    Det krävs planändring om det inte går att meddela tidsbegränsat lov och åtgärderna är i strid mot planen samt om det inte går att meddela bygglov för liten avvikelse. Kravet på detaljplan följer av det allmänna detaljplanekravet. Frågan om allmän plats kan användas för denna typ av verksamhet har inte varit föremål för prövning så vitt vi känner till. Det finns motstridiga regler.

    Tidsbegränsade bygglov får ges i strid mot detaljplan samtidigt som allmän plats inte får upplåtas för enskilt nyttjande. En lämplighetsprövning och vägning av de allmänna och enskilda intressena som skyddas av PBL och annan lagstiftning ska ju alltid även ske vid tidsbegränsade lov. Utrycket "får ges" innebär att de beslutsfattande myndigheterna har ett betydande handlingsutrymme.

  • Finns det straffrättsliga bestämmelser, alltså att byggherrar eller en ägare av en byggnad, kan dömas till fängelse eller böter i PBL?

    Det är byggherrens ansvar enligt PBL att de tekniska egenskapskraven och byggreglerna uppfylls. I en byggprocess ska byggherren visa för kommunen hur kraven kommer att uppfyllas.
    Om det efter att byggnaden har tagits i bruk inträffar en olycka till följd av att kraven inte uppfyllts kan straffsättsliga bestämmelser till exempel böter eller fängelse bli aktuella. Brister i uppfyllandet av byggreglerna kan nämligen ha betydelse för bedömningen av vårdslöshet i straffrättslig mening. Detta hände i följande rättsfall:

    Efter en olycka i Kista dömdes en konstruktör för arbetsmiljöbrott eftersom en balk var feldimensionerad, dvs. inte följde Boverkets konstruktionsregler.
    När Norrlandsoperans golv rasade och flera människor skadades under en konsert dömdes i tingsrätten en arrangör för att inte ha förstärkt golvet så att det hade tillräcklig bärförmåga för den avsedda användningen. Hovrätten friade dock sedermera arrangören.
    När en byggnad på fastigheten "Potatisåkern" i Malmö brann åtalades flera personer för att man inte hade uppfyllt brandkraven vid installation av en eldstad i den lägenhet där branden startade. Hovrätten friade personerna eftersom det inte kunde visas att de varit vårdslösa.

  • Kan hotell, idrottshallar och andra lokaler användas som anläggningsboenden enligt gällande detaljplaner?

    Svaret är både ja och nej. Att hotell, vandrarhem, pensionat, campingar e.d. tas i anspråk som anläggningsboenden kan normalt ske utan att verksamheten därigenom blir planstridig.

    Om idrottshallar och andra större utrymmen tas i anspråk som anläggningsboenden är det sannolikt planstridigt och kräver därför planändring eller tidsbegränsat bygglov om det kan anses vara möjligt.

    En annan sak är att det, även om detaljplanen tillåter en viss ändrad användning av en byggnad, kan krävas bygglov eller anmälan beroende på vilka anpassningsåtgärder som är nödvändiga. Bygglov krävs bland annat om en byggnad tas i anspråk för ett väsentligen annat ändamål än det som det senast har använts för. Mark- och miljödomstolen har dock i två domar den 15 december 2015 (mål P 5105-15 och P 1565-15) bedömt att ändrad verksamhet från hotell, bed & breakfast och vandrarhem till asylboende inte innebär att byggnaden tas i anspråk för ett väsentligen annat ändamål och att den ändrade verksamheten därmed inte är bygglovpliktig.

  • Vad gäller för de bygglovsåtgärder där kommunen måste höra grannarna med tanke på Migrationsverkets sekretess om att inte röja uppgifter om var asylboendena ligger? Ska kommunerna strunta i att höra grannarna?

    Kommunen är enligt PBL skyldig att höra grannar under de förutsättningar som anges i 9 kap. 25 § PBL. Bestämmelsen får endast frångås om det är uppenbart att lov inte kan ges. Om byggnadsnämnden får in en ansökan om bygglov från Migrationsverket och Migrationsverket sekretessbelagt dessa uppgifter, får sekretessen brytas enligt 10 kap. 2 § OSL för att byggnadsnämnden ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt PBL.

  • Vem/vilka ansvarar om man använder en byggnad för annat ändamål än vad bygglovet anger?

    Exempelvis om Migrationsverket hyr en industrilokal för att använda som (tillfälligt) asylboende kan de ta hela ansvaret för det eller hur träffas fastighetsägaren av ansvaret? Vilka konsekvenser kan det få för fastighetsägaren?

    Om bygglov söks har byggherren ett ansvar i byggprocessen att kraven uppfylls. Om bygglov inte söks och användningen kräver bygglov kan det bli aktuellt med tillsynsingripande från kommunens sida. Utifrån plan- och bygglagens krav är det då fastighetsägaren eller byggnadens ägare som kan bli ansvarig. Förelägganden, förbud och sanktionsavgifter riktas som huvudregel alltid mot denne. Andra former av ansvar för själva verksamheten är en civilrättslig fråga. Det kan också finnas ansvar enligt miljöbalken, t.ex.

  • Vilket brandskydd krävs i Vk3B och hur många får bo i de enskilda rummen inom ett en grupp av boenderum i ett gemensamhetsboende?

    Verksamhetsklass 3B, gemensamhetsboende, är en typ av verksamhet där man

    • har god lokalkännedom
    • sover
    • har möjlighet att sätta sig själv i säkerhet.

    Inom boendet delar man vissa gemensamma funktioner av sin bostad så som kök, badrum och vardagsrum. I en grupp av boenderum inom ett gemensamhetsboende kan personer som inte har valt att bo tillsammans sen tidigare placeras men ändå bo med god säkerhet och eventuellt tillsammans med personal.

    I begreppet "en grupp av boenderum" ligger att det inom gruppen av boenderum finns minst två stycken boenderum, dvs. sovrum. Att utforma en grupp av boenderum som en enda brandcell är därmed inte möjligt om inte gruppen av boenderum förses med sprinkler.

    Skillnad mellan Vk3A och Vk3B

    I verksamhetsklass 3A, vanliga bostäder, har man ett skydd mot grannarna då den egna lägenheten utgör en egen brandcell som har direkt tillgång till en utrymningsväg. För att man i verksamhetsklass 3B ska ha motsvarande skydd mot grannarna inom gruppen av boenderum krävs därför ett annat brandskydd. Eftersom utrymning kan ske över ett gemensamhetsutrymme som inte är en avskild utrymningsväg krävs det därför ett automatisk aktiverat utrymningslarm och nödbelysning.

    Det krävs dessutom att boenderummen i en grupp av boenderum utförs i EI 30. Om man inte vill utföra avskiljningar i EI 30 så kan man välja att istället sprinkla gruppen av boenderum med boendesprinkler.

    Hur många får bo i ett boenderum?

    Varje grupp av boenderum ska vara i ett plan och bör bestå av rum sammanlagt avsedda för högst sex personer. Mellan olika grupper av boenderum är kravet på den avskiljande konstruktionen EI 60. Det är samma som för en vanlig lägenhet i Vk3A. Det finns inte angivit i reglerna att varje boenderum endast bör avse en person. Till exempel kan ett syskonpar eller två kompisar dela ett rum så länge maxantalet på sex personer inte överskrids i varje grupp av boenderum.

Sidansvarig: Webbredaktionen