På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Frågor och svar

Här har vi samlat alla våra frågor och svar. Sök eller använd filtreringsalternativen för att hitta det du söker. Specifika frågor och svar finns också på aktuella webbsidor.

Din sökning på "Energi" resulterade i 51 frågor och svar

Går det att avtala bort energideklarationen vid försäljning av byggnaden och vad händer om byggnadsägaren inte upprättar en energideklaration vid försäljning?

Den som äger en byggnad ska se till att det finns en energideklaration som vid försäljningstidpunkten inte är äldre än tio år. Det går inte att avtala bort säljarens skyldighet att upprätta en energideklaration eftersom det är en tvingande bestämmelse.

Om inte säljaren har upprättat en energideklaration vid försäljningstidpunkten har köparen, efter att denne uppmanat säljaren om att upprätta en energideklaration, rätt att på egen bekostnad låta upprätta en energideklaration inom sex månader efter tillträdet av byggnaden och därefter kräva att säljaren bekostar denna energideklaration.

Om köparen inte utnyttjar sin rätt att få en energideklaration upprättad inom den tiden, har köparen förverkat sin rätt gentemot säljaren och måste i sin tur upprätta en energideklaration för byggnaden vid en eventuell senare försäljning eller upplåtelse med nyttjanderätt. Som köpare är det naturligtvis viktigt att känna till att om man inte kräver sin rätt att få en energideklaration vid försäljningen så kan köparen, i ett senare skede, om denne i sin tur skulle sälja eller hyra ut byggnaden, själv tvingas att bekosta en energideklaration.

En energideklaration är alltid giltig i tio år efter att den upprättats och kan under den tiden användas för att fullgöra de skyldigheter som kommer med reglerna om energideklaration. Köparen riskerar alltså att sätta sig i en situation där denne själv får bekosta en energideklaration som egentligen den ursprunglige säljaren skulle ha stått för.

Där är även viktigt att påpeka att syftet med att energideklarationen ska visas för spekulanten innan försäljningen är just att spekulanten ska ges möjlighet att på förhand kunna bilda sig en uppfattning om byggnadens energianvändning och bland annat om vilka driftskostnader som denne i detta avseende kan förvänta sig. Syftet är att konsumenterna ska få information om byggnaders energianvändning på förhand och därmed kunna väga in energianvändningen i sina val.

 

Vilka isoleringskrav gäller för industriportar?

När det gäller krav på värmeisolering i BBR så ställs det krav på högst tillåten genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden. Därmed ställs det inte några preciserade krav på enskilda byggnadskomponenters värmeisoleringsförmåga, t.ex. industriportar. Dock finns det krav på termisk komfort i byggnadens vistelsezon i form av riktad operativ temperatur enligt BBR avsnitt 6:42. Kravet på termisk komfort medför en lägsta nivå på en byggnadsdels värmeisolering, t.ex. industriport.

Är badanläggningar undantagna från kraven på energihushållning enligt BBR?

Boverkets byggregler är utformade som funktionskrav. Dessa ska dessutom gå att verifiera på ett rimligt sätt. Ytterligare krav är att reglerna ska vara enkla och inte alltför omfattande. Detta gör sammantaget att det inte hittills varit möjligt att beskriva och reglera alla typer av byggnader på ett detaljerat sätt. Det skulle leda till omfattande texter och ändå inte täcka in alla tänkbara fall. BBR är en rimlig avvägning av detaljeringsnivån.

Enligt 1:21 BBR får byggnadsnämnden i enskilda fall medge mindre avvikelser från föreskrifterna i BBR om det finns särskilda skäl och byggnadsprojektet ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande och det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt.

Vissa badanläggningar kan vara extra speciella och kan vara svåra att naturligt placera in i begreppet lokal. Exempelvis där badandet är förlagt både inomhus och utomhus samtidigt på så sätt att man håller någon del öppen för passage in och ut. Alternativt där fönsterandelen görs särskilt stor för att medge mer naturligt ljus och skapa bättre visuell kontakt med utomhusmiljön eller där taket eller delar av taket kan öppnas för att skapa ett mer naturnära badande. I sådana fall kan även undantag enligt BBR avsnitt 9:11 övervägas. Det gäller främst strecksatsen "-växthus eller motsvarande byggnader som inte skulle kunna användas för sitt ändamål om dessa krav behövde uppfyllas.". Vid projektering av denna, relativt sett ovanliga, byggnadstyp bör därför byggherre och kontrollansvarig etablera kontakt med byggnadsnämnden redan i ett tidigt skede av projekteringsarbetet för att diskutera bl.a. vilka krav som gäller enligt BBR. Verksamheten i ett badhus är även speciell på så sätt att både varmvattenbehovet och inomhustemperaturbehovet normalt är högre än i lokaler i allmänhet. Här gäller det att hålla isär vilken energianvändning som är kopplad till verksamheten och vilken energianvändning som är kopplad till byggnadens behov. Tidig kontakt med byggnadsnämnden är därför viktig.

Hur tar energikraven hänsyn till det skiftande klimatet i olika delar av Sverige?

Energikravet för småhus, flerbostadshus och lokaler anges med ett värde uttryckt i primärenergital som gäller för hela landet. Uppvärmningsbehovet korrigeras med en faktor som finns angiven för varje kommun när man beräknar byggnadens primräenergital. Anledningen är de klimatförutsättningar som finns i vårt avlånga land.

Är det elenergi till värmepumpen eller värmen från värmepumpen som ska medräknas i byggnadens primärenergital?

Det är den el som tillförs värmepumpen som ska medräknas i byggnadens energianvändning och primärenergital.

Om en byggnad försörjs med värme från en annan närbelägen byggnad eller apparat, t.ex. en elektrisk värmepump som installeras i ett närliggande hus, förråd, garage eller dylikt, anses den mottagande byggnaden också vara försörjd med elenergi (värmepump) och primärenergifaktorn för el ska användas. Detta under förutsättning att byggnaderna finns på samma fastighet eller har samma ägare. Detsamma gäller vid försörjning av komfortkyla, t.ex. kylmaskin eller s.k. frikyla, samt för fastigheter inom samma byggnad vid tredimensionell fastighetsbildning.

I det fall en värmepump är placerad i ett värmeverk eller undercentral (fjärrvärme) som inte ligger på samma fastighet som den värmeförsörjda byggnaden eller inte har samma ägare, är det den levererade värmen till byggnaden som ska medräknas, dvs energin ska betraktas som fjärrvärme.

Vilka elektriska apparater ska räknas med när installerad eleffekt för uppvärmning bestäms?

För nya byggnader ställs krav på maximalt tillåten installerad eleffekt för uppvärmning Installerad eleffekt för uppvärmning definieras som den sammanlagda eleffekt som maximalt kan upptas av de elektriska apparater för uppvärmning , tappvarmvatten­produktion och ventilation.

Med installerad eleffekt för uppvärmning avses alltså den eleffekt som behövs för själva uppvärmningsanordningen (uppvärmningen). Häri ingår inte eleffekt för kringutrustning, till exempel för interna distribu­tionssystem så som fläktar och pumpar. Observera dock att energi för kringutrustning medräknas i byggnadens energianvändning.

När uppvärmningsanordningen är en värmepump medräknas den energi och eleffekt som används för att driva värmepumpen samt den energi och eleffekt som åtgår för att förse värmepumpen med energi från sin externa källa. Exempelvis pump för värmebärare (brine) vid bergvärme eller fläkt för uteluftsvärmepump. I det fall värmepumpen innehåller fläkt som även används för att ventilera byggnaden (exempelvis frånluftsvärmepump) är fläktens eleffektbehov vanligen så lågt att detta förslagsvis kan inkluderas i värmepumpens eleffektbehov med bibehållen precision i effektberäkningen.

Ska arean för kyl- och frysrum räknas med i Atemp?

Arean i kyl- och frysrum ska inte inräknas i arean Atemp. Energi som åtgår för att kyla/frysa exempelvis matvaror ska inte heller medräknas i byggnadens energianvändning då denna energianvändning hänförs till verksamhetsenergi.

Tillbaka till toppen