På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Frågor och svar

Här har vi samlat alla våra frågor och svar. Sök eller använd filtreringsalternativen för att hitta det du söker. Specifika frågor och svar finns också på aktuella webbsidor.

Din sökning på "Energi" resulterade i 51 frågor och svar

Kan man mäta fjärrvärme från en undercentral för att verifiera kravet på byggnadens energianvändning?

Om mätpunkten för fjärrvärmen är placerad utanför byggnaden, t.ex. vid en undercentral för fjärrvärme, kan detta mätvärde användas i de fall kulvertförlusterna kan antas vara låga. Vid högre kulvertförluster bör mätvärdena justeras eftersom kulvertförlusterna inte ska ingå i en byggnads energiprestanda. Alternativt kan man välja att installera ytterligare en mätare i anslutning till varje byggnad.

Vad avses med temperaturreglerat utrymme?

Med temperaturreglerat utrymme avses utrymme där en värmeavgiv­ningsanordning, t.ex. radiator, finns installerad för att generera önskad temperatur. Är sådant temperaturreglerat utrymme avsett att värmas till mer än 10 grader C, ska utrymmets golvarea medräknas i Atemp och värmeenergin medräknas i byggnadens energianvändning och energiprestanda (primärenergitalet). I annat fall ska utrymmets golvarea inte medräknas.

Om ett utrymme är placerat på ett sådant sätt i byggnaden och avsett att värmas av intilliggande utrymmen ska arean i dessa utrymmen också inräknas i Atemp. Sådana utrymmen kan vara toaletter mitt i byggnaden eller korridorer.

Är det godtagbart att begränsa eleffekten till elpatroner för att uppfylla kravet på maximalt installerad effekt?

Av definitionen i Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 9:12 framgår att med installerad eleffekt avses den eleffekt som maximalt kan upptas av de elektriska apparaterna för uppvärmning. I fallet elpatron får denna vara så konstruerad att mer eleffekt än avsett och som framgår av märk­effekten inte kan upptas.

Hur detta rent praktiskt löses är fritt för byggherren att välja. Att elektron­iskt begränsa eleffektuttaget eller genom att koppla olika element i serie eller parallellt, kan vara sådana tekniska lösningar under förutsättning de är en varaktiga och inte enkelt kan ändras utan ingrepp i apparaten (jämför till exempel med byte av elpatron till större storlek). Om en effektbegränsning gjorts i apparaten och det krävs behörighet och yrkeskunskap för att återställa till ursprungsinställningen kan detta bedömas vara tillräckligt för att effektbegränsningen ska vara godkänd vid bedömning av installerad eleffekt. Förutsättningen är givetvis också att övriga eventuella säkerhetskrav och standarder som kan finnas beträffande elektrisk utrustning uppfylls.

Ska man betrakta parhus som en eller två byggnader då krav på byggnadens primärenergital och installerad eleffekt för uppvärmning ska uppfyllas?

Parhus kan betraktas som två stycken småhus vid bedömning av kraven enligt avsnitt 9 BBR.

I avsnitt 1:6 Terminologi BBR anges att "Termer som inte särskilt förklaras i huvudförfattningarna eller i dessa föreskrifter och allmänna råd, har den betydelse som anges i Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95.

Definitionen av "parhus" i Plan- och byggtermer 1994 är: " småhus som är sammanbyggda parvis i mellanliggande tomtgräns". Definitionen av parhus medför att man kan betrakta parhus som två stycken småhus.

Vilken innetemperatur ska användas vid energiberäkning?

I Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BEN) anges vilken innetemperatur som ska användas vid energiberäkningar. I bostäder används 21 grader C och i lokaler används den temperatur som är avsedd att vara vid brukandet.

Den lägsta innetemperatur som kan användas vid energiberäkningar för lokaler är den temperatur som behövs för att uppfylla kraven på termisk komfort enligt Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 6:42. Den innetemp­eratur som kraven på:

  • riktad operativ temperatur i vistelsezonen
  • den riktade operativa temperaturens differenser vid olika punkter i rummets vistelsezon
  • yttemperatur på golv och lufthastighet i rummets vistelsezon

leder fram till, får beräknas i varje enskilt fall. Innetemperaturen som erhålls beror på ett flertal faktorer hos byggnaden såsom värmeisolerings­förmåga hos olika byggnadsdelar, fönsterstorlekar, uppvärmningssystem, ventilationssystem med mera.

Vilken information får du som köpare av energideklarationen?

Sammanfattningen av energideklarationen visar en del av husets olika kvalitéer, som byggnadens energianvändning, referensvärde som visar de energihushållningskrav som gäller för nybyggnad av en liknande byggnad inom samma klimatzon och med samma uppvärmningssystem och  referensvärde som anger hur byggnadens energiprestanda står sig i jämförelse med liknande byggnader med liknande förutsättningar. I energideklarationer upprättade fr.o.m. den 1 januari 2014 visas även energiprestanda i form av en energiklass för byggnaden angiven som A till G där A är bäst.

Sammanfattningen visar också om radonhalten har kontrollerats och om återkommande obligatorisk ventilationskontroll (OVK) är utförd. Det finns också uppgifter om energideklarations-ID, byggnadens adress och vilket företag och energiexpert som utfört deklarationen, samt var det är möjligt att ta del av hela energideklarationen.

Hur nära ett bostadshus får man uppföra ett vindkraftverk?

Det finns inga generella riktlinjer för avstånd från vindkraftverk till bostäder. Myndigheterna bedömer vilket avstånd som är lämpligt utifrån faktorer som ljud, skuggor och landskapsbild på varje plats. Det finns riktvärden för buller och skuggeffekt. Under prövningsprocessen bestäms de villkor som ska gälla för varje enskild etablering. Läs mer om vindkraftens lokaliseringsförutsättningar i vindkraftshandboken och om prövningsprocessen på vindlov.se.

Tillbaka till toppen