På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Frågor och svar

Här har vi samlat alla våra frågor och svar. Sök eller använd filtreringsalternativen för att hitta det du söker. Specifika frågor och svar finns också på aktuella webbsidor.

Ställ fråga till Boverket

Fält markerade med * måste fyllas i.

Boverkets policy

Vi svarar vanligen på en fråga inom fem arbetsdagar. Om en fråga är av komplicerad karaktär kan den ta längre tid att besvara. Din fråga kan bli publicerad bland våra frågor och svar.

Webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA. Googles integritetspolicy och Googles användarvillkor tillämpas.

Din sökning på "" resulterade i 45 frågor och svar

Är det godtagbart att begränsa eleffekten till elpatroner för att uppfylla kravet på maximalt installerad effekt?

Av definitionen i Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 9:12 framgår att med installerad eleffekt avses den eleffekt som maximalt kan upptas av de elektriska apparaterna för uppvärmning. I fallet elpatron får denna vara så konstruerad att mer eleffekt än avsett och som framgår av märk­effekten inte kan upptas.

Hur detta rent praktiskt löses är fritt för byggherren att välja. Att elektron­iskt begränsa eleffektuttaget eller genom att koppla olika element i serie eller parallellt, kan vara sådana tekniska lösningar under förutsättning de är en varaktiga och inte enkelt kan ändras utan ingrepp i apparaten (jämför till exempel med byte av elpatron till större storlek). Om en effektbegränsning gjorts i apparaten och det krävs behörighet och yrkeskunskap för att återställa till ursprungsinställningen kan detta bedömas vara tillräckligt för att effektbegränsningen ska vara godkänd vid bedömning av installerad eleffekt. Förutsättningen är givetvis också att övriga eventuella säkerhetskrav och standarder som kan finnas beträffande elektrisk utrustning uppfylls.

Ska man betrakta parhus som en eller två byggnader då krav på byggnadens primärenergital och installerad eleffekt för uppvärmning ska uppfyllas?

Parhus kan betraktas som två stycken småhus vid bedömning av kraven enligt avsnitt 9 BBR.

I avsnitt 1:6 Terminologi BBR anges att "Termer som inte särskilt förklaras i huvudförfattningarna eller i dessa föreskrifter och allmänna råd, har den betydelse som anges i Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95.

Definitionen av "parhus" i Plan- och byggtermer 1994 är: " småhus som är sammanbyggda parvis i mellanliggande tomtgräns". Definitionen av parhus medför att man kan betrakta parhus som två stycken småhus.

Vilken innetemperatur ska användas vid energiberäkning?

I Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BEN) anges vilken innetemperatur som ska användas vid energiberäkningar. I bostäder används 21 grader C och i lokaler används den temperatur som är avsedd att vara vid brukandet.

Den lägsta innetemperatur som kan användas vid energiberäkningar för lokaler är den temperatur som behövs för att uppfylla kraven på termisk komfort enligt Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 6:42. Den innetemp­eratur som kraven på:

  • riktad operativ temperatur i vistelsezonen
  • den riktade operativa temperaturens differenser vid olika punkter i rummets vistelsezon
  • yttemperatur på golv och lufthastighet i rummets vistelsezon

leder fram till, får beräknas i varje enskilt fall. Innetemperaturen som erhålls beror på ett flertal faktorer hos byggnaden såsom värmeisolerings­förmåga hos olika byggnadsdelar, fönsterstorlekar, uppvärmningssystem, ventilationssystem med mera.

Är kraven på energideklaration vid försäljning av byggnader ändrade på grund av coronaviruset?

Kravet att det ska finnas en giltig energideklaration när en byggnad säljs är detsamma som tidigare. Det innebär att den som säljer en byggnad ska se till att det finns en giltig energideklaration som kan visas upp och lämnas över till en köpare av en byggnad.

Köparen har alltid rätt att få se en giltig energideklaration innan köpet av en bostad eller lokal. Om köparen har begärt att få en energideklaration av säljaren men inte fått det har köparen rätt att inom sex månader efter tillträdet upprätta en energideklaration på säljarens bekostnad.

Kan man mäta fjärrvärme från en undercentral för att verifiera kravet på byggnadens energianvändning?

Om mätpunkten för fjärrvärmen är placerad utanför byggnaden, t.ex. vid en undercentral för fjärrvärme, kan detta mätvärde användas i de fall kulvertförlusterna kan antas vara låga. Vid högre kulvertförluster bör mätvärdena justeras eftersom kulvertförlusterna inte ska ingå i en byggnads energiprestanda. Alternativt kan man välja att installera ytterligare en mätare i anslutning till varje byggnad.

Hur ska Atemp beräknas för oinredda vindar i bostäder?

Om utrymmet, i detta fall vindsvåningen, är anordnad för användning för normalt bostadsändamål eller motsvarande (till exempel vardagsrum, sovrum, förrådsutrymme, kontor) och är avsett att värmas till mer än 10 grader C, medräknas Atemp för vindsvåningen. Givetvis räknas också energin för att värma vindsvåningen. Det bör finnas en normal trappa upp till vindsvåningen och en anordning som kan värma utrymmet för avsedd användning, dock till mer än 10 grader C. I annat fall medräknas inte vindsvåningens golvarea i Atemp.

Är vinden inte anordnad för användning som beskrivs ovan, utan ska inredas vid ett senare tillfälle, ska vindsvåningens golvarea inte med­räknas i Atemp. Samma gäller för oisolerad vindsvåning eftersom vindsvåningen då hamnar utanför klimatskärmens insida. En oisolerad vindsvåning är rimligen inte heller avsedd att vara temperaturreglerad.

Det ska uppmärksammas att om man håller en lägre temperatur i vinds­våningen än den normala rumstemperaturen som valts vid energibe­räkning, ska hänsyn tas till detta vid normalårskorrigering av uppmätt årlig energianvändning.

Sidansvarig: Webbredaktionen