Frågor och svar

Här har vi samlat alla våra frågor och svar. Sök eller använd filtreringsalternativen för att hitta det du söker. Specifika frågor och svar finns också på aktuella webbsidor.

Ställ fråga till Boverket

Fält markerade med * måste fyllas i.

Boverkets policy

Vi svarar vanligen på en fråga inom fem arbetsdagar. Om en fråga är av komplicerad karaktär kan den ta längre tid att besvara. Din fråga kan bli publicerad bland våra frågor och svar.

Din sökning resulterade i 81 frågor och svar
  • Finns det några undantag från kraven på energihushållning enligt BBR för förrådsbyggnader som har hög takhöjd?

    Något generellt undantag från kraven på energihushållning för förrådsbyggnader med hög takhöjd finns inte. Av BBR avsnitt 9:11 Tillämpningsområde, framgår när reglerna gäller och de undantag som finns. T.ex. framgår det att undantag gäller för "byggnader där inget utrymme avses värmas till mer än 10 grader C och där behovet av energi för komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi är lågt". Denna förutsättning kan vara aktuell för en del förrådsbyggnader

  • Ska man göra en energiberäkning vid tillbyggnad?

    Krav på byggnadens primärenergital för en tillbyggnad avser den tillbyggda delen. Ett sätt att verifiera kravet på byggnadens primärenergital är att göra en energiberäkning för den tillbyggda delen. Detta bestäms i kontrollplanen.

    Krav på värmegenomgångskoefficienten för olika byggdelar vid ändring finns i byggreglernas ändringsavsnitt 9:9

    Beräkningar ska följa Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN.

  • Gäller energikraven för en tillbyggnad?

    Boverkets byggregler, BBR, gäller vid tillbyggnad. Tillbyggnad faller in under begreppet ändring av en byggnad enligt PBL. Ändringsreglerna finns i BBR avsnitt 9:9.

    Vid ändring av en byggnad gäller föreskrifterna i BBR i den utsträckning som följer av avsnitt 1:22 i BBR. Bland annat ska man ta hänsyn till byggnadens förutsättningar och ändringens omfattning. Tillbyggnader är bygglovspliktiga. Tidig kontakt med kommunen är viktig.

  • Vad händer om man inte uppfyller kraven vid mätning i efterhand?

    I Plan- och bygglagen (PBL) 11 kapitlet anges påföljder och ingripande vid överträdelser av krav på byggnader. Om mätresultaten visar att man inte uppfyller energikraven i BBR ska kommunen ta ställning till om någon sanktion ska utdelas. Det kan bli fråga om föreläggande med vite (11 kap. 20 § PBL). Om man struntar i verifieringen enligt kontrollplanen så kan sanktionen från kommunens sida vara åtgärdsföreläggande enligt 11 kap. 19 § PBL.

  • Vad är primärenergi?

    Primärenergi är energi som inte genomgått omvandling. Begreppet primärenergi infördes i BBR den 1 juli 2017 då ett nytt sätt att beräkna en byggnads energiprestanda började gälla.

  • Vilken hänsyn ska tas till ouppvärmda eller delvis uppvärmda utrymmen när byggnadens primärenergital bestäms?

    För att kunna ta hänsyn till ouppvärmda eller delvis uppvärmda delar av en byggnad vid fastställande av primärenergital måste man känna till vilken energi som ska medräknas, vilka areor som får utgöra underlag samt vid vilken temperaturgräns respektive area är kvalificerad att utgöra sådant underlag. Till detta ska även kravet på "temperaturreglerat utrymme" beaktas vilket medför att en aktiv, reglerbar uppvärmningsanordning ska finnas för att arean ska kunna inräknas i underlaget.

    Definitionerna av Atemp och Byggnadens energianvändning framgår av BBR avsnitt 9:12.

    Uppvärmt utrymme + delvis uppvärmt utrymme >10 ºC

    En byggnad kan bestå av flera delar exempelvis uppvärmda utrymmen och delvis uppvärmda utrymmen. Om ett delvis uppvärmt utrymme är temperaturreglerat (värms med en uppvärmningsanordning) till mer än 10 °C inräknas golvarean, för denna byggnadsdel, i Atemp. Energianvändningen för sådant delvis uppvärmt utrymme inräknas i byggnadens energianvändning.

    Uppvärmt utrymme + delvis uppvärmt utrymme ≤ 10 ºC

    Om motsvarande delvis uppvärmda utrymme värms till högst 10 °C ska arean för detta inte inräknas i Atemp. Dock ska energianvändningen för det delvis uppvärmda utrymmet inräknas i byggnadens energianvändning.

    Reglerna kan emellertid inte täcka in alla specialfall som eventuellt skulle kunna bli aktuella. Ett sådant exempel är när den delvis uppvärmda byggnadsdelen har en förhållandevis hög energianvändning trots att temperaturen är högst 10 °C. Det kan vara fallet om den delvis uppvärmda delen utgör en mycket stor andel av byggnaden och den uppvärmda delen följaktligen är förhållandevis liten. Den Primärenergitalet skulle då bli högt eftersom byggnadens totala energianvändning endast kan fördelas på en relativt liten Atemp. En rimlig avvägning kan då vara att enbart räkna energin för den uppvärmda delen av byggnaden och behandla denna del som en egen byggnad med en egen klimatskärm. (Analogt med undantag som finns i BBR avsnitt 9:11 Tillämpningsområde.) En byggherre som gör en sådan avvägning bör vid förfrågan kunna redovisa för kommunen vilka bedömningar man gjort och hur de påverkar byggnadens energianvändning och primärenergitalet.

    Uppvärmt utrymme + utrymme utan uppvärmningsanordning

    Om byggnaden består av en uppvärmd del och en del som inte har någon uppvärmningsanordning och sålunda inte värms aktivt på något sätt, behandlas den uppvärmda delen som en egen byggnad. Endast energi och area för den uppvärmda delen ingår då i beräkningsunderlaget. Vid beräkning av byggnadens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient Um för den uppvärmda delen får värmemotståndet i den ouppvärmda delen tillgodoräknas.

  • Ska energi för duschar (varmvatten) i idrottshallar medräknas i byggnadens energianvändning eller är detta att betrakta som verksamhetsenergi?

    I definitionen av "Byggnadens energianvändning" i BBR avsnitt 9:12 framgår att hushållsenergi och verksamhetsenergi inte inräknas.

    När det gäller idrottshallar kan man därför anta att den större delen av varmvattenanvändningen avser de idrottsutövandes hygien baserat på den fysiska ansträngningen. Naturligtvis förekommer samtidigt varmvattenbehov för administrativ personal, städning och dylikt. En rimlig tolkning kan vara att denna senare varmvattenandel får bedömas/beräknas och ingå i den specifika energianvändningen.

    Eftersom begreppet lokal spänner över ett stort antal byggnader, från ett ouppvärmt uthus till ett äventyrsbad eller kärnkraftverk är det inte möjligt att i detalj styra med BBR:s föreskrifter på det exakta sätt som många i byggbranschen önskar sig. Det blir alltid några byggnader som blir gränsfall i förhållande till föreskrifterna. Byggherren bör i tveksamma fall diskutera med kommunen hur tolkningen ska göras i det enskilda fallet.

    I Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BEN) finns vägledning om vilka värden som kan användas i detta fall. Hjälp till att avgöra vad som kan räknas till byggnadens verksamhetsenergi finns här

  • Förnybar energi på tomten får tillgodoräknas vid bestämning av byggnadens energianvändning. Vad betyder detta och hur mäts eller beräknas detta?

    Byggnadens energianvändning får reduceras med energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras på byggnaden eller på dess tomt i den omfattning byggnaden kan tillgodogöra sig energin. Betydelsen av detta är att exempelvis solenergi som tillvaratas i solfångare eller solceller inte ingår i den energi som ligger till grund för beräkningen av byggnadens energiprestanda. Detta främjar utnyttjandet av solenergi på samma sätt som passiv solinstrålning genom fönster kan utnyttjas i byggnaden och därmed minska byggnadens behov av energi för uppvärmning. Energi från solfångare eller solceller som placeras på uthus eller byggnadens tomt, till exempel för att uppnå en bättre placering, får också tillgodoräknas förutsatt att de är avsedda för energiförsörjning av den aktuella byggnaden.

    Den levererade energin till byggnaden minskar i motsvarande omfattning som energin från solfångare eller solceller tillgodogörs. Man behöver därför inte separat mäta energi från själva solfångarna eller solcellerna för att bestämma byggnadens energianvändning och energiprestanda. Däremot kan det vara lämpligt att i projekteringsskedet göra en beräkning för att få en uppfattning om storleksordningen på den förväntade nyttiggjorda solenergin. Om verifiering av energikravet sker genom beräkning bör det visas att denna energi används direkt i huset och inte exporteras till elnätet för att senare användas, till exempel för att utnyttja överskottsel från dagen under natten.

  • Ska energi för spotlights i ett småhus ingå i byggnadens energianvändning?

    För att tydliggöra vilken del av fastighetselen som ska medräknas i byggnadens energianvändning har begreppet, byggnadens fastighetsenergi, införts i BBR. I byggnadens fastighetsenergi ingår fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen. Utgörs belysningen av fast installerade spotlights i dessa utrymmen ska elenergin medräknas i byggnadens fastighetsenergi.

    Fast belysning ingår normalt inte i ett småhus energianvändning då småhus oftast saknar allmänna utrymmen och särskilda driftsutrymmen, om det inte finns speciellt pannrum. Till exempel installeras värmepump vanligen i grovkök. Men även i pannrum i småhus är energin för fast belysning i praktiken så liten att man kan bortse från den i detta sammanhang.

    Hjälp till att avgöra vad som kan räknas till byggnadens verksamhetsenergi finns här.

  • Vilka byggnader räknas som bostäder respektive lokaler?

    Det ställs olika krav på byggnadens primärenergital för bostäder respektive lokaler och om byggnaden innehåller både bostäder och lokaler.

    Bostäder

    För bostäder gäller kraven på byggnadens primärenergital som finns i BBR avsnitt 9:2. Med bostäder avses vad vi normalt förknippar som bostäder och som ska uppfylla kraven i BBR avsnitt 3:2 Bostadsutformning. Nedan redovisas boendeformer som kan vara svåra att avgöra om de ska räknas som bostad eller inte.

    Hotell

    Hotell räknas inte som bostad utan som lokal.

    Särskilda boendeformer för äldre

    Särskilda boendeformer för äldre, de enskilda bostadslägenheterna som är till för permanent bruk och de tillhörande gemensamma delarna är en bostad. Korttidsboende som också ingår i begreppet särskilda boendeformer är däremot inte en bostad, utan det är avsett för vård under en kortare period och räknas därmed som lokal.

    Gruppboende

    Gruppboende enligt lagen om särskild service, LSS, och socialtjänstlagen är en bostad, inkl. de gemensamma delarna.

    Seniorbostäder

    Seniorbostäder är vanliga bostäder. Det finns ingen särskild definition av seniorbostäder utan de kan vara utformade på många olika sätt. De gemensamma delarna kan vara en del av bostaden om det är delar av rum och utrymmen som har flyttats ut från den enskilda bostadslägenheten enligt. BBR 3:224. Är det utrymmen som är utöver de rum och utrymmen som ska finnas i en bostad enligt BBR 3:22 är det inte självklart om det är en bostad eller en lokal. Frågan är med all sannolikhet inte heller prövad av domstol.

    Trygghetsbostäder

    Trygghetsbostäder är vanliga bostäder. Det finns ingen särskild definition mer än i en förordning för att få statligt stöd. De kan därför vara utformade på många olika sätt. De gemensamma delarna kan vara en del av bostaden om det är delar av rum och utrymmen som har flyttats ut från den enskilda bostadslägenheten enligt. BBR 3:224. Är det utrymmen som är utöver de rum och utrymmen som ska finnas i en bostad enligt BBR 3:22 är det inte självklart om det är en bostad eller en lokal. Frågan är med all sannolikhet inte heller prövad av domstol.

    Lokaler

    Med lokaler avses andra byggnader än byggnader som innehåller bostäder. För lokaler gäller kraven på byggnadens primärenergital enligt BBR avsnitt 9:2 Bostäder och lokaler.

    Bostäder och lokaler

    Innehåller byggnaden både bostäder och lokaler så viktas kraven på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um), primärenergital (EPpet) och installerad eleffekt för uppvärmning som finns i BBR avsnitt 9:2 Bostäder och lokaler, i proportion till golvarean Atemp.

     

Sidansvarig: Webbredaktionen