På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Frågor och svar

Här har vi samlat alla våra frågor och svar. Sök eller använd filtreringsalternativen för att hitta det du söker. Specifika frågor och svar finns också på aktuella webbsidor.

Din sökning på "Coronavirus" resulterade i 42 frågor och svar

Hur ska bedömningen om ekonomiska svårigheter enligt 8 § 2 göras?

En hyresgäst får anses ha varit i ekonomiska svårigheter när följande situationer föreligger.

  • Om hyresgästen är föremål för skuldsanering. Detta redan när Kronofogdemyndigheten har beslutat att inleda en skuldsanering. De ekonomiska svårigheterna ska dock anses ha upphört om Kronofogdemyndigheten senare avslår ansökan om skuldsanering. Annars får hyresgästen anses vara i ekonomiska svårigheter så länge skuldsaneringsförfarandet pågår; alltså så länge en betalningsplan löper. Förfarandet får sedan anses vara avslutat när betalningsplanen upphört eller beslut fattas om att skuldsaneringen ska upphävas.
  • Om hyresgästen är ett aktiebolag och aktiekapitalet är förbrukat till hälften. Det finns särskilda regler för om det föreligger skillnad mellan registrerat och tecknat aktiekapital. Vidare finns undantag för aktiebolag som tillhör kategorierna mikroföretag, små företag och medelstora företag (se vidare Skatteverkets "Vägledning 2020").
  • Om hyresgästen är ett handelsbolag eller kommanditbolag samt det egna kapitalet är förbrukat till hälften. Det finns undantag för handelsbolag och kommanditbolag som tillhör kategorierna mikroföretag, små företag och medelstora företag (se vidare Skatteverkets "Vägledning 2020").
  • Om hyresgästen är föremål för företagsrekonstruktion. Detta redan om det finns ett beslut om offentligt ackord. Kvarstår tills domstol beslutar att företagsrekonstruktionen ska upphöra, även om företaget då ännu inte har betalat ackordslikviden. Om betalningsproblemen kvarstår, kan det finnas förutsättningar att då ansöka om att företaget ska försättas i konkurs, varför hyresgästen i så fall fortfarande ska anses vara i ekonomiska svårigheter.
  • Om hyresgästen fått undsättningsstöd. Detta är ett riktat stöd som lämnas i akuta situationer under en övergångsperiod. Syftet är att hålla ett ekonomiskt företag flytande under den korta tid som krävs för att utarbeta en omstruktureringsplan eller likvidationsplan. De ekonomiska svårigheterna kvarstår i så fall tills hyresgästen har betalat tillbaka lånet eller avslutat garantin.
  • Om hyresgästen fått omstruktureringsstöd. Detta är ett mer permanent stöd, vars syfte är att återställa stödmottagarens långsiktiga lönsamhet utifrån en realistisk, enhetlig och långtgående omstruktureringsplan. De ekonomiska svårigheterna kvarstår i så fall så länge företaget omfattas av en pågående omstruktureringsplan.
  • Om hyresgästen är ett ”stort företag” som har en viss skuldsättningsgrad och räntetäckningsgrad. Med stora företag menas företag som har minst 250 anställda eller har en omsättning om minst 50 miljoner euro och en balansomslutning om minst 43 miljoner euro. Det är här fråga om att vissa komplexa förhållanden ska föreligga (se vidare Skatteverkets ”Vägledning 2020”).
  • Om hyresgästen är på obestånd enligt presumtionsreglerna i konkurslagen. Med obestånd avses att hyresgästen inte kan betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig. Om obestånd föreligger ska företaget normalt försättas i konkurs.
  • Om hyresgästen är försatt i konkurs. Det ska då finnas ett konkursbeslut från domstolen. Konkursen kvarstår även om beslutet har överklagats. Först om beslutet upphävs av högre instans, upphör konkursbeslutet.

Skatteverket har på sin hemsida publicerat en vägledning som innehåller mer information om hur begreppet ”ekonomiska svårigheter” bör tolkas ur ett svensk perspektiv och vilka omständigheter som bör beaktas i sammanhanget:

https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2020.4/353537.html

Vad gäller för hyresgäster som hyr lokal av Statens fastighetsverk? Vad innebär ”avtal med kostnadshyra” enligt 7 §?

Kostnadshyra är en hyra baserad på den faktiska kostnaden plus en rimlig avkastning. Hyran kan åsättas en s.k. ändamålsbyggnad. Hyresgästen har en särskilt stark anknytning till byggnaden eller att byggnaden har byggts för eller anpassats för verksamheten så att den inte utan särskilt omfattande ombyggnad kan användas till någon annan verksamhet. Exempel på sådana byggnader är Operan i Stockholm, vissa kulturinstitutioners byggnader och vissa universitetsbyggnader. Det finns både statliga och privata hyresvärdar som tillämpar kostnadshyra, men det är bara Statens Fastighetsverks hyresavtal med kostnadshyra som inte kan få stöd.

Andra hyresavtal som tecknats med Statens Fastighetsverk omfattas dock av möjligheten att få stöd.

Vad ska byggnadsnämnden göra om remissinstanser inte hinner svara på remisser inom utsatt tid i ärenden om lov och förhandsbesked på grund av coronaviruset?

Coronaviruset kan göra så att remissinstanser har svårt att svara på remisser inom utsatt tid. Byggnadsnämnden ska fatta beslut inom10 veckor i ett ärende om lov eller förhandsbesked. Vid prövning av sådana ärenden finns det inga krav på remittering. Byggnadsnämnden kan dock remittera ärendet både inom och utanför den kommunala förvaltningen för att få ett bättre underlag för sin bedömning. Byggnadsnämnden kan förlänga handläggningstiden exempelvis om remisstiden skulle bli för kort för remissinstanser som inte tillhör den kommunala förvaltningen såsom länsmuseum eller Försvarsmakten.

Även remissinstanser kan behöva mer tid att svara på remisser med anledning av coronaviruset. Boverket rekommenderar därför byggnadsnämnderna och de olika remissinstanserna att ha en dialog kring remisser och remisstider för att underlätta arbetet för varandra i den mån det går.

Flera utbildningsföretag har tvingats ställa in tentamenstillfällen, vilket lett till att certifierade sakkunniga inte kunnat skriva kunskapsprov i tid. Går det att ändra sättet kunskapsproven genomförs på eller förlänga giltighetstid för certifikaten?

Boverket har inte möjlighet att förlänga certifikaten utanför sin giltighetstid eller ge en generell dispens från omcertifiering under en viss period.

I Boverkets föreskrifter för respektive certifiering finns en möjlighet att göra en förenklad kompetensprövning för att förnya sitt certifikat. I det allmänna rådet framgår att det kan göras genom ett skriftligt kunskapsprov. Hur den förenklade kompetensprövningen ska utformas och genomföras råder dock certifieringsorganen själva över.

Swedac har information om hur certifieringsorganen kan hantera bedömningarna i denna situation på sin webbplats.

Omfattas så kallade blockhyresavtal av förordningen?

Blockhyresavtal regleras i 12 kap. 1 § 6 JB (hyreslagen) och är juridiskt sett ett bostadshyresavtal, inte ett lokalhyresavtal. Eftersom lokalhyresstödet uttryckligen avser ”hyra av lokal” gör Boverket bedömningen att ett blockhyresavtal inte kan ligga till grund för en ansökan om stöd.

Kommer maxbeloppet 800 000 euro att beräknas på enskilda juridiska personer eller utifrån koncernförhållanden?

Kommer maxbeloppet 800 000 euro att beräknas på enskilda juridiska personer eller utifrån koncernförhållanden?

Det är det så kallade ”företagsbegreppet” inom EUs statsstödsregler som styr. Maxbeloppet kommer att beräknas utifrån det totala lokalhyresstöd som lämnas till en koncern enligt denna förordning.  Följande definition finns i EU-kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (2016/C 262/01):

”Flera separata juridiska personer kan anses utgöra en ekonomisk enhet vid tillämpningen av reglerna för statligt stöd. Den ekonomiska enheten betraktas då som det berörda företaget. I detta sammanhang anser domstolen att förekomsten av en kontrollerande andel och andra funktionella, ekonomiska eller organiska kopplingar är relevanta.”

Hur definieras en koncern?

Tillämpligt regelverk finns i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse (de minimis).  I artikel 2, andra punkten finns följande definition av vad som bör räknas som ”ett enda företag”.  

”Ett enda företag omfattar vid tillämpningen av denna förordning alla enheter som har minst ett av följande förhållanden till varandra:

a) Ett företag innehar majoriteten av aktieägarnas eller delägarnas röster i annat företag.

b) Ett företag har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i ett annat företags styrelse, ledning eller tillsynsorgan.

c) Ett företag har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag enligt ett avtal som är slutet med detta eller enligt en bestämmelse i det företagets stadgar.

d) Ett företag som är aktieägare eller delägare i ett annat företag förfogar till följd av en överenskommelse med andra aktieägare eller delägare i företaget ensamt över en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget. Företag som har någon av de förbindelser som nämns i leden a–d i första stycket via ett eller flera andra företag ska också anses vara ett enda företag.”

Om man använder sig av den svenska civilrättsliga definitionen så bygger den på att man har ett svenskt moderbolag i toppen. Vad innebär det för verksamheter som bedrivs i Sverige med svenska aktiebolag, men som kanske högst upp i koncernstrukturen har ett utländskt bolag i toppen? Kan de söka stödet som alla andra, och/eller behöver de beakta andra kumuleringsregler?

Utifrån ovan definition kan ett moderbolag befinna sig utanför Sveriges gränser. Högsta tillåtna stödbelopp enligt kommissionens beslut ska ändå beräknas utifrån det totala stöd som beviljats samtliga bolag inom samma koncern.

Hur vet jag om den koncern min hyresgäst tillhör närmar sig maxbeloppet 800 000 euro i stöd?

Boverket arbetar på en systemlösning inom vilket maxbeloppet 800 000 euro ska kunna sammanräknas för respektive koncern. I dagsläget finns dock ingen sådan lösning. Hyresvärden får tillsammans med hyresgästen (och dennes koncern) försöka bedöma risken för att maxbeloppet kommer att överskridas och att hyresvärden av den anledningen blir utan stöd.

Vad händer om det visar sig att min hyresgäst fått stöd av andra så att gränsen 800 000 euro överskrids?

Har din hyresgästs koncern tillsammans redan uppnått gränsen 800 000 euro kommer ytterligare stöd inte att beviljas.

Det sammanlagda stödet avseende en hyresgäst får inte överstiga ett belopp som motsvarar 800 000 euro. Fördelas pengarna proportionellt i förhållande till antalet hyresvärdar?

Handläggning och utbetalning av beviljade ärenden kommer att ske löpande med utgångspunkt för principen om ”först till kvarn” från den 1 juli 2020. Någon proportionell fördelning av medlen i förhållande till antalet hyresvärdar kommer således inte att göras.

Vem kan söka?

Det spelar ingen roll om hyresvärden är en kommun, ett företag, en förening eller en privatperson. Den enda begränsningen vad gäller hyresvärdar är att stöd inte får lämnas till Statens fastighetsverk med avseende på en hyresgäst som omfattas av ett avtal om kostnadshyra.

Tillbaka till toppen