På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Frågor och svar

Här har vi samlat alla våra frågor och svar. Sök eller använd filtreringsalternativen för att hitta det du söker. Specifika frågor och svar finns också på aktuella webbsidor.

Din sökning på "Coronavirus" resulterade i 42 frågor och svar

Vad gäller vid andrahandsuthyrning?

Enligt bestämmelserna i förordningen finns det inget hinder mot att stöd kan beviljas vid andrahandsuthyrning av lokal. Den juridiska prövningen ska då avse hyresförhållandet mellan förstahandshyresgästen och andrahandshyresgästen och avse andrahandshyresgästens förhållanden (bransch, livskraft etc.). Stödet beviljas förstahandshyresgästen, som då alltså innehar rollen ”hyresvärd”.

Kan bidrag även lämnas vid t.ex. ”hyrstolsverksamhet”?

Det finns inget hinder mot att bevilja stöd, även om det är fråga om ett avtal om andrahandsuthyrning gällande del av lokal. Detta förekommer bland annat när frisör hyr en frisörstol eller en massör hyr ett rum och en bänk hos ett företag. Det är då fråga om att hyresvärden upplåter en nyttjanderätt på lokalen.

Det måste dock vara fråga om ett juridiskt giltigt hyresavtal mellan t.ex. en frisersalong (hyresvärden) och en egen företagare (hyresgästen). Det får alltså inte vara frågan om ett hyresavtal som har ingåtts för att exempelvis undgå skattemässiga, arbetsrättsliga eller andra förpliktelser samt inte heller tillkommit i annat otillbörligt syfte. En frisör som är hyresgäst, ska bland annat ha rätt att agera som just en självständig företagare; såsom att själv bestämma prissättning och arbetstider samt ha ”egen” kassa och bokföring. Gränsdragningen mot att egentligen vara arbetstagare på salongen ska vara tydlig (jfr Arbetsdomstolens dom AD 1982 nr 134).

Hur ska överenskommelsen om sänkt lokalhyra mellan hyresvärd och hyresgäst utformas?

För att stöd ska utgå krävs att en överenskommelse har träffats mellan en hyresvärd och hyresgäst om en rabatt på hyran under perioden den 1 april - 30 juni 2020. Av överenskommelsen ska det framgå att hyran understiger det fasta belopp som skulle ha betalats ut under samma period.  Villkoren i övrigt ska vara oförändrade. Överenskommelsen om rabatt på hyran ska ha tecknats senast den 30 juni 2020. Branschorganisationen Fastighetsägarna Sverige har i samarbete med Sveriges Allmännytta utformat en avtalsmall som exempel på hur en sådan överenskommelse kan se ut. Du hittar länken till avtalsmallen under "Relaterad information".

Vad menas med att hyresgäster ska ha varit ”verksamma” i de branscher som angivits i förordningen (SNI-koder i 5 §)?

Vad gäller om en hyresgäst är registrerad för verksamhet i någon av de uppräknade branscherna men i praktiken inte är verksam inom branschen?

Om en hyresgäst enbart är registrerad, utan att vara verksam, i någon av de aktuella branscherna får stöd inte lämnas. Det är alltså inte registreringen som är avgörande utan att hyresgästen faktiskt varit verksam i någon av de aktuella branscherna under perioden den 1 april - 30 juni 2020.

Vad gäller om en hyresgäst har registrerat sig även under andra SNI-koder än de som anges i förordningen. Begränsas stödet i förhållande till antalet koder?

Det utgör inget hinder att en hyresgäst är registrerad även under andra SNI-koder än de som anges i förordningen. Stödet beviljas inte i förhållande till antalet registrerade koder. Det som avgör är att hyresgästen varit verksam i en eller flera av de i 5 § uppräknade branscherna.

Vid vilket datum måste hyresgästen senast ha registrerat sig i någon av de branscher som omfattas av stödet?

För att stödet ska utgå måste hyresgästen under perioden den 1 april – 30 juni 2020 ha varit verksam inom någon av de branscher som omfattas av stödet. Det finns inget krav på att hyresgästen ska ha varit registrerad ett visst datum.

Omfattas samtliga uppräknade branscher på SNI-listan av stödet?

Stödet omfattar samtliga branscher som följer av de uppräknade koderna i Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI).

Är listan över vilka branscher som omfattas av stödet uttömmande eller kan andra utsatta branscher omfattas av stödet?

Det är endast de branscher som följer av 5 § i förordningen som omfattas av stödet.

Min hyresgäst är verksam i en av de branscher som uppräknas i förordningen, men har inte registrerat den SNI-koden. Kan jag söka stöd ändå?

Du kan söka stöd även om din hyresgäst inte är registrerad på ”rätt” SNI-kod. Det som avgör är att hyresgästen rent faktiskt är verksam i någon av de branscher som uppräknas i 5 §. Hyresgästen intygar i samband med ansökan att denne är verksam i en viss bransch. Länsstyrelsen kan därefter, med stöd 14 §, begära att hyresgästens verksamhet styrks eller intygas på annat sätt.

Vad gäller om man ändrar sin SNI-registrering under perioden den 1 april – 30 juni 2020?

Det som avgör är vilken verksamhet som rent faktiskt bedrivits av hyresgästen. Vid nyregistreringar av SNI-koder under den aktuella perioden kan länsstyrelsen begära in ytterligare uppgifter och/eller handlingar som styrker vilken verksamhet hyresgästen bedrivit. Uppsåtliga försök till bedrägeri kommer att polisanmälas.

Hur ska man göra en besiktning av ett en- eller tvåbostadshus där det finns boende som är i riskgruppen för coronaviruset?

Utgångspunkten är att energiexperten bedömer omfattningen av besiktningen. Energiexperten ska kunna verifiera de uppgifter byggnadens ägare lämnat om byggnadens energianvändning och temperaturreglerade area (Atemp) och i övrigt säkerställa att lämnade uppgifter är korrekta. Energiexperten ska även säkerställa att anpassade och kostnadseffektiva rekommendationer om åtgärder kan lämnas till hur byggnadens energianvändning kan effektiviseras.

Ett sätt att utföra en komplett besiktning skulle kunna vara att energiexperten kontrollerar att byggnaden stämmer överens med insända ritningar genom en okulär besiktning utvändigt av byggnaden. Vid en sådan kan även byggnadens skick utvändigt kontrolleras för eventuella åtgärdsförslag. En sådan besiktning skulle kunna kompletteras med till exempel foton och videoupptagning invändigt i byggnaden utförda av byggnadens ägare enligt energiexpertens anvisningar. Men det är alltid energiexperten som avgör omfattningen av besiktningen.

Räcker det att kommunen ställer ut översiktsplanen digitalt?

Nej, förslaget måste finnas tillgängligt på kommunhuset eller någon annan offentlig lokal där medborgare med flera kan ta del av förslaget. Av kungörelsen ska det framgå var utställningen äger rum samt inom vilken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget ska lämnas. Det vill säga en fysisk plats där medborgare kan ta del av förslaget till översiktsplan.

Kan länsstyrelsen besluta om återkrav av utbetalt stöd? Vilka regler gäller?

Länsstyrelsen kan besluta att helt eller delvis kräva tillbaka stödet om mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt har orsakat att stödet bestämts felaktigt eller med för högt belopp. Samma sak gäller om stödet av någon annan orsak har bestämts felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta. Det är alltså hyresvärden som blir återbetalningsskyldig, inte hyresgästen.

Vad händer om det är hyresgästen som lämnat oriktiga uppgifter?

Om hyresvärden skäligen borde ha insett att uppgifterna var oriktiga kan länsstyrelsen ställa återkrav gentemot denne. Hyresvärdens eventuella möjlighet att ställa regresskrav gentemot hyresgästen tillhör det civilrättsliga området. Parterna kan med fördel reglera vad som ska gälla dem emellan inom ramen för överenskommelsen.

 

Hur ska begreppet ”fast belopp” i 6 § 1 tolkas?

Huvudregeln enligt 12 kap. JB (hyreslagen) är att hyran för lokaler ska vara till beloppet bestämd. I hyreslagens mening utgörs hyran både av det belopp som angetts och av de tillägg parterna kan ha enats om att hyresgästen ska betala därutöver. Om hyresgästen ska betala ett engångsbelopp till hyresvärden, med tillägg för värme, fastighetsskatt, index med mera så är alltså även dessa tillägg att betrakta som hyra. För att tilläggen ska betraktas som ett ”fast hyresbelopp” måste klausul om tilläggen och beräkningsgrunden för dessa vara tillräckligt preciserade för att tilläggsbeloppen ska kunna godtas. En viss vägledning kan man få av Högsta domstolens dom i mål NJA 1986 s. 503. Omsättningsbaserad hyra utgör dock inte ett ”fast hyresbelopp”.

Tillbaka till toppen