På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Frågor och svar

Här har vi samlat alla våra frågor och svar. Sök eller använd filtreringsalternativen för att hitta det du söker. Specifika frågor och svar finns också på aktuella webbsidor.

Ställ fråga till Boverket

Fält markerade med * måste fyllas i.

Boverkets policy

Vi svarar vanligen på en fråga inom fem arbetsdagar. Om en fråga är av komplicerad karaktär kan den ta längre tid att besvara. Din fråga kan bli publicerad bland våra frågor och svar.

Webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA. Googles integritetspolicy och Googles användarvillkor tillämpas.

Din sökning på "" resulterade i 61 frågor och svar

Hur bygger jag en vägg i brandklass EI 30 respektive EI 60?

EI 30 respektive EI 60 står för att konstruktionen ska motstå brand i 30 minuter respektive en timme. Boverkets uppgift är att ställa krav på brandskydd och de funktioner som den färdiga byggnaden ska ha. Detta innebär att byggnaden måste uppfylla vissa funktioner och utifrån dessa krav kan material och konstruktioner väljas fritt. Hur du i detalj utformar en vägg eller ett bjälklag för att uppfylla kraven är därmed upp till dig som byggherre.

Till din hjälp, med förslag på lösningar hur man kan bygga en vägg i EI 30 eller 60, finns olika brandskyddshandböcker, till exempel från Svensk byggtjänst eller Brandskyddsföreningen. Byggmaterialtillverkarna har också information om hur deras produkter ska kombineras för att uppnå en viss brandmotståndsklass.

Om du är osäker bör du vända dig till en yrkesman.

Finns det gemensamma Europeiska brandskyddsregler?

En stor mängd standarder utarbetas på uppdrag av EU-kommissionen. De ska leda fram till att egenskaper deklareras på ett gemensamt sätt så att byggprodukter ska kunna cirkulera fritt mellan medlemsländerna. Det som harmoniseras är därför provningsmetoder och klassningssystem. Säkerhetsnivån bestäms däremot av varje enskilt medlemsland genom nationella byggregler, i Sverige finner du dessa i Boverkets byggregler (BBR).

Hur definieras begreppet "bostad"?

Med bostad avses, enligt Terminologicentrum, TNC, hus, lägenhet, rum eller annat utrymme att bo i. En bostad kan antingen vara permanentbostad eller fritidsbostad. Enligt TNC är en permanentbostad en bostad som nyttjas för ett stadigvarande bruk.

Får alla ändringar av BBR ett BFS-nummer?

BFS är förkortningen av Boverkets författningssamling. Boverkets föreskrifter och allmänna råd ingår i Boverkets författningssamling. Det innebär att alla regler som ges ut av Boverket får ett BFS nummer. Den ursprungliga BBR fick alltså ett BFS-nummer och därefter har alla ändringar av BBR fått BFS-nummer.

För att titta på nu aktuell lydelse av BBR och även äldre lydelser av BBR, gå gärna in på Boverkets webbplats under Lag och rätt. Där kan man söka i Boverkets författningssamling och få fram alla olika lydelser av BBR.

När man ska hänvisa till BBR är det lämpligt att använda sig av BFS nummer. Det räcker att hänvisa till grundförfattningen som för Boverkets byggregler är BFS 2011:6, och då gäller även alla ändringar som gjorts av den. Vill man av pedagogiska skäl vara tydligare kan man lägga till "med ändringar". Vill man hänvisa till BBR:s lydelse vid en viss tidpunkt, så lägger man även till BFS-numret för den sista ändringen.

Vad avses med trapphus Tr1 och Tr2?

Trapphus i klass Tr1 och Tr2 är trapphus med särskilt skydd mot brand- och brandgasspridning som används i höga byggnader eller i de fall utrymning med räddningstjänstens stegutrustning inte är möjlig.

Trapphus i klass Tr1 och Tr2 skiljer sig mot ett vanligt trapphus genom att inga utrymmen, exempelvis lägenheter får ha dörrar direkt mot trapphuset. Istället ska det finas en slussfunktion innan man kommer in i trapphuset. Särskilda regler finns också om trapphusets utformning i markplan, så att utrymning kan ske säkert och för att en brand i källaren inte ska kunna påverka trapphuset.

Trapphus i klass Tr1 har de högsta kraven. De kräver bland annat brandslussar och likande skyddsanordningar och kan därmed användas i mycket höga byggnader. Trapphus i klass Tr2 har något enklare utformning och kan därför inte användas i samma utsträckning som trapphus i klass Tr1.

Länk till Boverkets vägledningstext där du kan läsa mer om när Tr1 och Tr2 krävs och hur dessa ska utformas.

Vilket krav ställs på den avskiljande förmågan mellan bostad och annan verksamhet?

Mellan två bostäder i verksamhetsklass 3 är det alltid krav på minst EI 60 på den lägenhetsavskiljande väggen. Om man har t.ex. en villa i verksamhetsklass 3A och ett garage sammanbyggt med villan så är kravet på brandcellsgränsen (den avskiljande väggen) lägst EI 30. Detta eftersom den inte är att anse som lägenhetsavskiljande del utan en brandcellsgräns. Garaget kan då anses utgöra en del av bostadslägenheten, men utformas som egen brandcell eftersom det är ett utrymme med stor brandrisk, se BBR 5:53.

Om man har en bostad i verksamhetsklass 3 som gränsar mot en annan verksamhet, t.ex. en affär, en bilverkstad eller en restaurang, så ska den avskiljande konstruktionen uppfylla minst EI 60. (Detta eftersom det är en lägenhetsavskiljande brandcellsgräns mot en annan verksamhet som inte ingår i bostadslägenheten.)

Vad är ett automatiskt aktiverat utrymningslarm och behöver det vidarekopplas till räddningstjänsten eller annan bemannad plats?

Utrymningslarmet är den delen av det som till vardags kallas för brandlarmet som låter. Till ett automatiskt aktiverat utrymningslarm finns ett brandlarm med detektorer som reagerar på t.ex. rök. När detektorerna reagerar på rök skickar de en signal automatiskt till utrymningslarmet som då ljuder. Oftast används larmklockor eller sirener som utrymningslarm, och i stora samlingslokaler kombineras dessa ofta med ett talat utrymningslarm.

Byggreglerna ställer generellt inte krav på att automatiskt brandlarm ska vidarekopplas till räddningstjänsten utan är främst till för att säkerställa utrymningen på plats. Inte heller för tillfälliga anläggningsboenden finns det krav på vidarekoppling till räddningstjänsten. Däremot ska byggherren även tillämpa MSB:s allmänna råd och kommentarer om brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande anläggningar (SRVFS 2008:3) enligt lagen om skydd mot olyckor.

Vad innebär shelter och kök för personligt bruk för tillfälliga anläggningsboenden?

Shelter

En shelter är en enklare byggnad med tältliknande uppbyggnad. Ofta används shelters vid humanitära katastrofer runt om i världen. Normalt är det bara ett rum med sängar och eventuellt skåp för förvaring av personliga tillhörigheter. I ATA (Boverkets föreskrifter och allmänna råd för tillfälliga anläggningsboenden) kan shelter jämställas med tält och husvagnar när det gäller undantag från krav på ytskikt och utrymningsvägar, se konsekvensutredningen för ATA.

Kök för personligt bruk

Ett kök för personligt bruk är ett kök där asylsökande har möjlighet att laga mat själva. Om det finns möjlighet för flera personer på det tillfälliga anläggningsboende att laga mat tillsammans så är det fortfarande ett kök för personligt bruk. Ett kök som enbart personal har tillgång till är inte att betrakta som ett kök för personligt bruk utan ett storkök.

Vilka brandskyddsregler gäller när jag ändrar eller bygger om?

I Boverkets byggregler, BBR, finns föreskrifter och allmänna råd för ändring av byggnader. Generella krav vid ändring av byggnader finns i BBR avsnitt 1:22. Kompletterande krav som gäller specifikt för brandskydd finns i BBR avsnitt 5:8.

Huvudprincipen för brandskydd är att den del du ändrar ska uppfylla kraven som gäller vid uppförande av en ny byggnad. Kraven får dock uppfyllas på annat sätt om säkerhetsnivån ändå nås. I undantagsfall, om man har synnerliga skäl, får du göra avsteg från säkerhetsnivån. Mer information om ändring finns på PBL-kunskapsbank.

Prata med din kommun om du är osäker på vad du kan och får göra i ditt fall.

Sidansvarig: Webbredaktionen