Frågor och svar

Här har vi samlat alla våra frågor och svar. Sök eller använd filtreringsalternativen för att hitta det du söker. Specifika frågor och svar finns också på aktuella webbsidor.

Ställ fråga till Boverket

Fält markerade med * måste fyllas i.

Boverkets policy

Vi svarar vanligen på en fråga inom fem arbetsdagar. Om en fråga är av komplicerad karaktär kan den ta längre tid att besvara. Din fråga kan bli publicerad bland våra frågor och svar.

Din sökning resulterade i 61 frågor och svar
  • Hur beräknas taknockshöjden?

    Den beräknas från markens medelnivå invid byggnaden till taknocken (högsta punkten på taket).

  • Får jag bygga en källare under mitt attefallshus?

    Det finns inget hinder mot att bygga med källare om det är lämpligt främst ur geoteknisk synpunkt.

  • Får jag bygga ett attefallshus vid ett flerbostadshus?

    Nej. Ett attefallshus är ett komplement till ett en- eller tvåbostadshus, inte till flerbostadshus.

  • Hur definieras begreppet "bostad"?

    Med bostad avses, enligt Terminologicentrum, TNC, hus, lägenhet, rum eller annat utrymme att bo i. En bostad kan antingen vara permanentbostad eller fritidsbostad. Enligt TNC är en permanentbostad en bostad som nyttjas för ett stadigvarande bruk.

  • Vissa allmänna råd saknar koppling till föreskriftstext. Hur ska de hanteras?

    Saknas koppling till föreskiftstext i BBR ger sådana allmänna råd vägledning om hur man lämpligen kan eller bör handla för att uppfylla krav enligt bestämmelser i huvudförfattningarna. Med huvudförfattningarna menas plan- och bygglagen (2010:900) och plan- och byggförordningen (2011:338). I inledningen av varje avsnitt i BBR förklaras till vilka bestämmelser i huvudförfattningarna som BBR-avsnittets föreskrifter och allmänna råd är kopplade.

  • BBR innehåller minimikrav. Får man bygga bättre än kravnivån i BBR?

    Det samhället reglerar i bygglagstiftningen inklusive byggreglerna är krav på en miniminivå på det som byggs. Byggnadsnämnden kan ingripa med sanktioner enligt 11 kap. PBL endast om minimikraven inte uppfylls. Naturligtvis är det tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven anger, men det är inte kopplat till bygglagstiftningen.

  • Hur ser kopplingarna ut mellan Boverkets byggregler och lagen om skydd mot olyckor, LSO, och skäligt brandskydd?

    Plan- och bygglagen, PBL (till vilken Boverket byggregler, BBR, är tillämpningsföreskrifter) och lagen om skydd mot olyckor, LSO, har olika syften och gäller vid olika tillfällen om man ser till en byggnads livstid.

    PBL gäller lite förenklat när man uppför eller ändrar en byggnad eller annan anläggning. I det ingår att byggnader ska byggas på ett sådant sätt att t.ex. kravet på säkerhet i händelse av brand uppfylls. När byggnaden är klar och övergår i förvaltningsskedet ställer PBL krav på att byggnaden ska underhållas så att t.ex. kraven på brandskydd bevaras.

    LSO ställer krav på att byggnader ska ha ett skäligt brandskydd främst under brukstiden. Det innebär i korthet att räddningstjänsten vid tillsyn kan göra en bedömning i det enskilda fallet om byggnaden har ett skäligt brandskydd eller inte. Till skillnad från PBL så gäller LSO:s krav på brandskydd såväl byggnadens utformning, som krav på lös utrustning och organisation samt utbildning och övning av personal. Har verksamheten eller byggnaden inte ett skäligt brandskydd så kan räddningstjänsten ställa krav på olika åtgärder. Bedömningen brukar utgå från byggreglernas krav, vad avser det byggnadstekniska brandskyddet vid uppförandet av byggnaden. Räddningstjänsten kan dock ställa krav på andra åtgärder eller ställa krav på ytterligare åtgärder trots att byggnaden uppfyller de krav som ställdes på byggnaden när den byggdes eller senast ändrades. Ett sådant exempel är brandvarnare i bostäder. Brandvarnare kom som ett krav i byggreglerna först 1999 men Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har skrivit ett allmänt råd till LSO som i praktiken innebär krav på att det ska finns brandvarnare i alla bostäder.

  • Vad är en brandcell och när krävs inledning i brandceller?

    I Boverkets byggregler, BBR, definieras vad en brandcell är:

    "Med brandcell avses en avskild del av en byggnad inom vilken en brand under hela eller delar av ett brandförlopp kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden eller andra byggnader. Brandcellen ska vara avskild från byggnaden i övrigt med omslutande väggar och bjälklag eller motsvarande, så att utrymning av byggnaden tryggas och så att personer i intilliggande brandceller eller byggnader skyddas under hela eller delar av ett brandförlopp."

    I BBR anges även att:
    "Byggnader ska delas in i brandceller i sådan omfattning att det medför tillräcklig tid för utrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas."

    Det innebär t.ex. att lägenheter och hotellrum alltid ska utgöra egna brandceller. Även utrymmen inom samma byggnad men som tillhör olika verksamhetsklasser bör vara egna brandceller. Andra exempel på utrymmen som bör vara egna brandceller kan vara avskilda pannrum, avfallsutrymmen och storkök. Dessutom ska utrymningsvägar normalt alltid vara egna brandceller.

  • Tillfälliga anläggningsboenden är inte att betrakta som bostäder, hur kan då verksamhetsklass 3 vara aktuell?

    Tillfälliga anläggningsboenden ingår normalt i verksamhetsklass 4.

    Eftersom man får göra anpassningar och avsteg kan det bli aktuellt att tillämpa brandskydd motsvarande verksamhetsklass 3.

    Brandskydd som motsvarar verksamhetsklass 3B kan många gånger vara aktuellt. Det har att göra med hur befintlig byggnad ser ut och vad man har för långsiktig plan för byggnaden. Möjligheterna att använda brandskydd motsvarande verksamhetsklass 3B beskrivs därför i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillfälliga anläggningsboenden, ATA.

    Brandskydd motsvarande verksamhetsklass 3A är framförallt aktuellt om det befintliga lägenhetsbeståndet används för enskilda familjer eller enstaka personer som får egna lägenheter.

  • Kablar: brandteknisk klass och CE-märkning, vad gäller?

    Boverkets byggregler, BBR, ställer krav på de kablar som stadigvarande ingår i en byggnad, dvs. signalkablar för tele- och datatrafik samt elkablar (ej lösa sladdar så som laddsladden till mobiltelefonen eller lampsladden och motsvarande). Dessa kablar är byggprodukter enligt byggproduktförordningen. Det innebär att kablarna måste ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta.

    Nationella val

    I Sverige har vi valt vilka brandtekniska klasser kablar bör ha när de används i byggnader i Sverige. Beroende på var kablarna placeras och hur mycket kablar som finns i samma utrymme varierar kraven, se tabellen nedan för en sammanfattning av reglerna i BBR avsnitt 5:527.

    Kravet på kablar i BBR avsnitt 5:527:

    Kablar och upphängningsanordningar ska utformas och installeras så att de inte bidrar till en snabb brandspridning eller producerar stora mängder värme och brandgaser.

     
    Exponerad yta < 5% av takytan > 5% av takytan
    Grundkrav Dca-s2,d2 Dca-s2,d2
    Br3-byggnader Eca Eca
    Byggnad med sprinkler Eca Eca
    Utrymningsväg utan sprinkler Dca-s2,d2 Cca-s1,d1
    Utrymningsväg med sprinkler Eca Dca-s2,d2

    När ska jag CE-märka

    För tillverkare av kablar gäller sedan 2017 att kablar ska provas och klassas enligt detta system. Det är en förutsättning för att ta fram en prestandadeklaration och CE-märkta produkter som sätts på marknaden (säljs inom EU). Mer om provningsförfarande för att få produkter CE-märkta finns på www.boverket.se/ce.

Sidansvarig: Webbredaktionen