Frågor och svar
Här har vi samlat alla våra frågor och svar. Sök eller använd filtreringsalternativen för att hitta det du söker. Specifika frågor och svar finns också på aktuella webbsidor.
Ämne
Vanliga frågor
Om du har frågor om bidraget för energieffektivisering i småhus ska du vända dig till länsstyrelsen i ditt län. Länsstyrelsen kan svara på frågor om din ansökan och vad du kan söka bidrag för. Det är länsstyrelsen som handlägger och beslutar om bidrag och utbetalning av bidrag.
Om du har tekniska problem med e-tjänsten kan du vända dig till Boverket.
Kraven gäller för uppvärmda byggnader som inte är bostadshus och som har fler än 20 parkeringsplatser i byggnaden eller på dess tomt. Det ställs däremot inga retroaktiva krav för bostadshus, ouppvärmda byggnader eller för byggnader för totalförsvaret.
En komplett beskrivning av de olika reglerna finns på Boverkets webbplats. Där kan du läsa mer om vad som gäller för till exempel samfälligheter och radgarage. Där finns också stöd för hur reglerna ska användas.
Ett krav för att få ett grönt bolån brukar vara att byggnaden ska uppnå en viss energiklass. Energiklassen finns angiven på byggnadens energideklaration. Energiklassning med bokstäver infördes i januari 2014 och äldre energideklarationer går inte att omvandla till bokstavsklassning. Då behövs en ny energideklaration. En energiberäkning från husleverantören går inte heller att omvandla till en energideklaration med energiklass.
Läs mer om energiklass på vår sida Gröna bolån.
Om man sänker inomhustemperaturen mycket, kanske helt kallställer enstaka rum eller hela byggnader, får man lägre temperaturer i och på utsidan av bland annat ytterväggar och bjälklag. Detta leder till ytor som torkar långsammare efter nederbörd och kondens från luftläckage, vilket ökar risken för olika typer av mikrobiell tillväxt, som till exempel mögel i och på byggnaden. Risken ökar ju oftare och längre tid huset är kallt. Om temperaturen sänks i enstaka rum kan fuktig luft läcka in från resten av huset och skapa liknande problem. När man sänker temperaturen ökar luftfuktigheten, den bör inte vara över cirka 70 % längre tider för att förhindra mikrobiell tillväxt. Att hålla inomhustemperaturen runt 15 °C är en allmänt accepterad tumregel för att undvika fuktproblem.
Den som äger en byggnad ska se till att det finns en energideklaration som vid försäljningstidpunkten inte är äldre än tio år. Det går inte att avtala bort säljarens skyldighet att upprätta en energideklaration eftersom det är en tvingande bestämmelse.
Om inte säljaren har upprättat en energideklaration vid försäljningstidpunkten har köparen, efter att denne uppmanat säljaren om att upprätta en energideklaration, rätt att på egen bekostnad låta upprätta en energideklaration inom sex månader efter tillträdet av byggnaden och därefter kräva att säljaren bekostar denna energideklaration.
Om köparen inte utnyttjar sin rätt att få en energideklaration upprättad inom den tiden, har köparen förverkat sin rätt gentemot säljaren och måste i sin tur upprätta en energideklaration för byggnaden vid en eventuell senare försäljning eller upplåtelse med nyttjanderätt. Som köpare är det naturligtvis viktigt att känna till att om man inte kräver sin rätt att få en energideklaration vid försäljningen så kan köparen, i ett senare skede, om denne i sin tur skulle sälja eller hyra ut byggnaden, själv tvingas att bekosta en energideklaration.
En energideklaration är alltid giltig i tio år efter att den upprättats och kan under den tiden användas för att fullgöra de skyldigheter som kommer med reglerna om energideklaration. Köparen riskerar alltså att sätta sig i en situation där denne själv får bekosta en energideklaration som egentligen den ursprunglige säljaren skulle ha stått för.
Där är även viktigt att påpeka att syftet med att energideklarationen ska visas för spekulanten innan försäljningen är just att spekulanten ska ges möjlighet att på förhand kunna bilda sig en uppfattning om byggnadens energianvändning och bland annat om vilka driftskostnader som denne i detta avseende kan förvänta sig. Syftet är att konsumenterna ska få information om byggnaders energianvändning på förhand och därmed kunna väga in energianvändningen i sina val.
Med bostad avses, enligt Terminologicentrum, TNC, hus, lägenhet, rum eller annat utrymme att bo i. En bostad kan antingen vara permanentbostad eller fritidsbostad. Enligt TNC är en permanentbostad en bostad som nyttjas för ett stadigvarande bruk.
Det är hyreskontraktet som avgör vad som räknas som en enskild bostadslägenhet. Plan- och bygglagstiftningen bygger på samma bostadslägenhetsbegrepp som hyreslagen. Om varje hyresgäst har eget kontrakt så är det att betrakta som enskilda bostadslägenheter, även om man har funktioner i gemensamma delar, som exempelvis kök och samvarorum.
Generellt nej, eftersom värmen skyddar mot legionellatillväxt. Legionella är en svår lunginflammation och legionellabakterier kan finnas i byggnaders tappvatteninstallationer. Det är därför viktigt att installationerna utformas och hanteras för att förhindra tillväxt av legionellabakterier och andra bakterier.
Kravet i Boverkets byggregler (BBR) är att installationer för tappvarmvatten ska ha en vattentemperatur på lägst 50 °C efter tappstället. I de allmänna råden anges att i installationer där tappvarmvatten är stillastående, till exempel i varmvattenberedare eller ackumulator, bör temperaturen på tappvarmvattnet vara minst 60 °C för att skydda mot legionellatillväxt.
Temperaturen bör därmed vara lägst 60 °C i varmvattenberedare och ska vara lägst 50 °C vid alla tappställen.
Energiguiden - för hållbar renovering
Skötsel av vattensystem (på Folkhälsomyndighetens webbplats)