Befolkningen i dag

En kommuns befolkning är inte något statiskt utan den förändras hela tiden. Varje dag sker förändringar genom att några föds, några dör och några flyttar in eller ut. Därför är det viktigt att analysera befolkningens sammansättning för att ni ska veta vilket bostadsbehov som finns.

Ni behöver veta vilka som redan bor i kommunen och vilka som flyttar in respektive ut, för att ni ska kunna föra en diskussion om vilken typ av bostäder som behövs och efterfrågas: Vilka åldersgrupper kommer att öka de närmaste åren? Behövs det bostäder för vissa befolkningsgrupper?

Är det i första hand små och billiga lägenheter för ungdomar som behövs, rymliga, gärna marknära boenden för barnfamiljer eller lägenheter som kan attrahera en växande skara i åldern 70 år och uppåt?

Frågor som behöver besvaras är bland annat:

  • Hur ser vår befolkning ut?
  • Vad är karaktäristiskt för just vår kommun?
  • Vilka flyttar in till och vilka flyttar ut från kommunen?
  • Hur kommer åldersstrukturen att förändras de närmaste åren?

Olika åldersgrupper har olika behov

I den kommunala planeringen är ofta befolkningen i olika åldersklasser mest intressant, inte den totala befolkningen.

En mycket stor del av kommunens verksamhet vänder sig enbart till en viss del av befolkningen, till exempel förskola, skola och äldreomsorg. Eftersom goda boendemiljöer förutsätter att det finns tillgång till sådan service är åldersfördelningen i kommunen en mycket viktig faktor när ni planerar bostadsförsörjningen.

Befolkningspyramider ger en överskådlig bild

En befolkningspyramid är ett lättöverskådligt sätt att illustrera en befolknings åldersfördelning, det vill säga hur många människor det finns i respektive åldersgrupp. Hur pyramiden ser ut beror på fruktsamhet, dödlighet och migration. Av formen på pyramiden framgår storleken på födelsekullarna. Pyramiden ger också en fingervisning om den framtida befolkningsutvecklingen. In- och utbuktningar i pyramiden kommer successivt att förflyttas uppåt allt eftersom tiden går. Därför kan man se till exempel se hur antalet barn i skolåldern och antalet pensionärer kommer att förändras över tid.

Åldersfördelningen har förändrats

För ungefär hundra år sedan karaktäriserades befolkningen av många unga och få äldre. Pyramiden hade därmed en bred bas (hög andel barn och unga) och en spetsig topp (liten andel äldre).

Men de senaste hundra åren har Sveriges åldersstruktur förändrats: på grund av ökad medellivslängd och lägre barnafödande är åldersfördelning i dagsläget sådan att en allt större andel tillhör den äldre delen av befolkningen. Denna förändring gör att Sveriges befolkningspyramid i dag snarare är formad som ett torn.

Medellivslängden ökar

År 2014 var medellivslängden i Sverige 84 år för kvinnor och drygt 80 år för män enligt SCB:s befolkningsprognos. Fram till 2060 beräknas den öka till 89 år för kvinnor och nära 87 år för män. Av de flickor som föds 2015 beräknas hälften leva till minst 94 års ålder. För pojkar förväntas motsvarande ålder vara 92 år. Detta kan jämföras med dem som föddes år 1915 – av flickorna i den årskullen levde hälften till 80 år och hälften av pojkarna till 73 år.

Födelsekullarna varierar

I befolkningen finns en stor andel personer i åldersgrupperna 25–29 år, 50–54 år och 70–74 år. Att dessa åldersgrupper är stora beror på ett högt barnafödande under 1940- och 1960-talen samt i början av 1990-talet. Befolkningspyramidens struktur är alltså till stora delar ett resultat av de stora variationerna i födelsekullarna.

Tips!

På SCB:s webbplats finns animerade befolkningspyramider för Sveriges samtliga kommuner 1968-2014.

Yngre flyttar mer än äldre

En kommuns befolkning är inte något statiskt utan den förändras hela tiden. Varje dag sker förändringar genom att några föds, några dör och några flyttar in eller ut. Ni kan följa dessa förändringar på olika sätt men i stort sett all befolkningsstatistik har folkbokföringen som grund.

SCB publicerar uppgifter om befolkningsförändringar per kvartal, halvår och helår. Uppgifterna finns tillgängliga utan kostnad i statistikdatabasen på SCB:s webbplats.

Det skiljer i åldersstruktur mellan olika delar av landet, olika kommuner och typer av kommuner. Dessa skillnader beror till största delen på att personer flyttar mellan kommunerna. De som är i åldern 20–35 år är mest benägna att flytta – antingen för att arbeta, studera eller bilda familj eller helt enkelt bara för att de flyttar hemifrån. In- eller utflyttning av kvinnor i barnafödande åldrar påverkar antalet födda barn i kommunen. För enskilda kommuner kan även invandringen och dess struktur påverka åldersfördelningen.

Förortskommunerna till storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö har en förhållandevis ung åldersstruktur. Äldst åldersstruktur har glesbygdskommunerna.

Vilka flyttar till eller från kommunen?

Efterfrågan på bostadsmarknaden i en kommun eller i en region beror i hög grad på befolkningsutvecklingen och befolkningens ålderssammansättning. I bostadsförsörjningssammanhang är det därför viktigt att studera flyttningsrörelserna eftersom dessa direkt påverkar efterfrågan på bostäder. Följande är några viktiga frågor att fundera över:

  • I vilka åldrar befinner sig de som flyttar till eller från kommunen?
  • Attraherar kommunen ungdomar, studerande, barnfamiljer, medelålders eller pensionärer?

En kommun som årligen ökar antalet ungdomar i åldrarna 19–23 år behöver ett annorlunda utbud av bostäder än en kommun som har hög inflyttning av barnfamiljer. Att få kunskap om vilka som flyttar till och från den egna kommunen är därför av stort intresse.

Tips!

Uppgifter om åldersfördelningen på dem som flyttar in till och ut ifrån kommunen kan ni hämta kostnadsfritt ur statistikdatabaserna på SCB:s webbplats.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej