Kommunens verktyg

Kommunen har olika verktyg till sin hjälp i arbetet med bostadsförsörjningen. Här kan du läsa om vilka verktyg kommunen har till sitt förfogande.

Ett av kommunens verktyg är planläggning enligt plan- och bygglagen där översiktsplaneringen är ett viktigt instrument för att föra fram och tydliggöra kommunens bostadspolitiska intentioner.

Kommunernas planmonopol

Kommunerna ansvarar för att planlägga mark- och vattenanvändningen inom sina geografiska gränser. Det betyder att kommunen har huvudansvaret för att planläggningen sker enligt plan- och bygglagen och att den sker av kommunen eller av en annan aktör på kommunens uppdrag. Det är också bara kommunen som har befogenhet att anta planer och bestämma om detaljplaneläggning ska ske.

Kommunen bygger i allmänhet inte själv bostäder utan skapar förutsättningar för bostadsbyggande. Den största delen av bostadsproduktionen tillkommer genom privata investeringar.

Ett sätt för kommunen att verka för ett ökat bostadsbyggande är att använda ägardirektiven och ge sitt kommunala bostadsföretag i uppdrag att bygga bostäder. Kommunen har också större möjligheter att styra bostadsbyggandet om man äger marken.

Översiktsplanering och detaljplanering

Kommunen har ett samlat ansvar för översikts- och detaljplaneringen, vilken styr användningen av mark- och vattenområdena i kommunen. Kommunen kan skapa förutsättningar för att lokalisera nya bostadsområden och strategier för att utveckla befintliga bostäder. I den fysiska planeringen kan kommunen dessutom skapa förutsättningar för en god livsmiljö, exempelvis ur ett trygghet- och jämställdhetsperspektiv.

I översiktsplanen anger kommunen inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön, och här kan till exempel lämpliga områden för bostadsbebyggelse pekas ut. Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Läs mer om översiktsplanering i PBL kunskapsbanken, se länk i "Relaterad information."

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap

I detaljplanen regleras bland annat bebyggelsens volym, struktur och byggrätter. I detaljplanen kan kommunen också reglera hur bebyggelsen ska utformas så att den passar in i samhällsbilden. Också i bygglovsprövningen kan det finnas ett visst utrymme för kommunen att pröva en byggnads utformning. Till skillnad från översiktsplanen är det som bestäms i en detaljplan juridiskt bindande vid senare prövningar.

Läs mer om detaljplanering i PBL kunskapsbanken, se länk i "Relaterad information".

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 5,11,16 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 30 §

Strategisk markpolitik

Att äga mark är ett betydelsefullt verktyg för kommunen för att kunna bedriva en aktiv bostadspolitik. Många kommuner gör strategiska markförvärv för att ha beredskap för framtida markanvisningar för bostadsbyggande. Markpolitik och planberedskap för bostäder kan dessutom sammankopplas:

  • I riktlinjerna kan kommunen uttrycka sin strategiska markpolitik.
  • Genom markanvisningsavtal kan kommunen ställa villkor som styr inriktningen på bostadsbyggandet, exempelvis när det gäller upplåtelseformer eller storlek på bostäder.

Om kommunen äger mark kan kommunen sluta avtal med en byggherre om att överlåta marken genom en så kallad markanvisning, det vill säga en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst kommunägt markområde för bebyggande. Markanvisningen utgör ofta ett inledande skede i plan- och byggprocessen och har därför stor betydelse för vilka projekt som realiseras.

Enligt lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar ska en kommun anta riktlinjer för markanvisning. Riktlinjerna ska innehålla:

  • kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande
  • handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar
  • principer för markprissättning.

En kommun som inte genomför några markanvisningar är däremot inte skyldig att anta sådana riktlinjer.

Lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar 1-2 §§

Läs mer på sidan Mark – ett kommunalt verktyg för bostadsförsörjningen, med resultat från Boverkets bostadsmarknadsenkät, se länk i "Relaterad information".

Kommunala bostadsföretag

Ett kommunalt bostadsföretag är ett betydelsefullt verktyg för kommunen för att styra utbudet av bostäder. Syftet med kommunala bostadsföretag är att främja bostadsförsörjningen i kommunen genom att till exempel tillgodose bostadsbehov för olika grupper samt tillhandahålla ett varierat bostadsutbud av god kvalitet som kan attrahera olika slags hyresgäster.

En kommun kan ge sitt kommunala bostadsföretag direktiv att det ska bidra till bostadsförsörjningen för olika grupper i samhället eller bygga ett visst antal bostäder under en angiven tidsperiod. Det här kan vara ett sätt att öka antalet hyresrätter i kommunens bostadsbestånd.

Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag 1-6 §§

Läs mer om kommunala bostadsföretag på sidan Ägardirektiv, bostadsförmedling och hyresgarantier, med resultat från Boverkets bostadsmarknadsenkät, se länk i "Relaterad information".

Bostadsförmedling

En kommunal bostadsförmedling är ytterligare ett verktyg som kommunen kan använda sig av. Med kommunal bostadsförmedling menas en serviceinstans där bostäder från flera olika fastighetsägare förmedlas och där kommunen beslutar vilka förmedlingsprinciper som ska gälla.

Enligt bostadsförsörjningslagen ska kommunen anordna bostadsförmedling om det behövs med hänsyn till situationen på bostadsmarknaden. Detta kan ske tillsammans med grannkommunerna. Det är tillåtet att ta betalt av bostadssökande som får ny lägenhet genom förmedlingen. Det är även tillåtet att ta ut en köavgift, förutsatt att lägenheterna förmedlas i turordning efter kötid.

Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 7-8 §§

Läs mer om bostadsförmedling på sidan Ägardirektiv, bostadsförmedling och hyresgarantier, med resultat från Boverkets bostadsmarknadsenkät, se länk i "Relaterad information".

Hyresgarantier

En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande från kommunens sida. Syftet är att ge stöd till hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende men som trots detta har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden och få en hyresrätt med besittningsrätt. Exempelvis kan den sökande ha en projektanställning i stället för en tillsvidareanställning men ändå ha en löpande inkomst och ekonomi att klara en hyra. Den kommunala hyresgarantin blir en extra säkerhet för hyresvärden och kan därför bidra till att den som söker får ett eget hyreskontrakt på en bostad.

Kommuner som väljer att ställa ut kommunala hyresgarantier har möjlighet att få ett statligt bidrag på 5 000 kronor per garanti. Det statliga bidraget administreras av Boverket.

Det förekommer även att kommuner ställer ut hyresgarantier utan statligt bidrag.

Förordning (2007:623) om statligt bidrag för kommunala hyresgarantier 1-6 §§

Läs mer om hyresgarantier på sidan Ägardirektiv, bostadsförmedling och hyresgarantier, med resultat från Boverkets bostadsmarknadsenkät, se länk i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej