Olika typer av standarder

Det finns standarder för många olika områden. Standarder kommer i både breda och specifika former. Standarderna hanterar inte bara produkter utan kan även röra tjänster och hela processer.

Det finns till exempel standarder för vad som gäller under byggtiden, till exempel säkerhet för miljö och hälsa på byggarbetsplatsen. Men det finns också standarder för andra anläggningar än byggnader, till exempel broar och järnvägar.

Standarder brukar delas in utifrån funktion, syfte eller giltighetsområde (nationellt eller internationellt). Att dela in standarder utifrån typ är däremot inte alltid entydigt, för oftast inkluderar en standard flera ändamål. Exempelvis kan en produktstandard också betraktas som en provningsstandard om den innehåller provningsmetoder.

Standarder delas in i nationellt, europeiskt respektive internationellt ursprung.

Svensk standard (SS)

En svensk standard är en standard som antagits av något av Sveriges tre nationella standardiseringsorgan, det vill säga Swedish Standards Institute, SIS, Svensk elstandard, SEK, eller Svenska Informations- och Telekommunikations- Standardiseringen, ITS. SS är beteckningen för en svensk standard men det innebär inte nödvändigtvis att den finns tillgänglig på svenska. En internationell ISO-standard kan exempelvis bli fastställd som svensk standard och får då beteckningen SS-ISO. På samma sätt får en europeisk EN-standard beteckningen SS-EN när den blir fastställd som svensk standard.

Europeisk standard (EN)

Europeiska standarder betecknas EN. De har antagits av någon av de europeiska standardiseringsorganisationerna, det vill säga European Committee for Standardization, CEN, European Committee for Electrotechnical Standardization, CENELEC, eller European Telecommunications Standards Institute, ETSI

Europeiska standarder underlättar för tillverkare och handeln, eftersom begrepp och provningsmetoder är desamma i hela Europa. Det gör det enklare att handla med varor och tjänster över nationsgränserna.

Europeiska standarder måste införlivas som nationell standard i samtliga länder som är medlemmar i CEN, vilket gör att tillverkarna lättare får tillgång till marknaden i samtliga europeiska länder. Medlemsländerna får inte heller ha motstridande nationella standarder eftersom EN-standard gäller före nationell standard. En europeisk EN-standard får beteckningen SS-EN när den blir fastställd som svensk standard.

Den nya metoden och harmoniserade standarder (hEN)

Sedan 1980-talet arbetar Europeiska kommissionen enligt något som kallas den nya metoden. Den innebär att väsentliga krav definieras i EU-direktiven, men för detaljer hänvisar man istället till olika standarder. Kommissionen definierar, med hjälp av EU:s medlemsstater, vilka standarder som behövs och beställer dessa från standardiseringen. Ett sådant uppdrag kallas begäran om standardisering (tidigare: mandat).

En standard som tagits fram på uppdrag av kommissionen kallas harmoniserad standard (hEN). Den är kopplad till ett direktiv eller en förordning för att verifiera de krav som ställs där. För att skilja harmoniserade standarder från övriga betecknas de ibland med förkortningen hEN.

Global standard (ISO och IEC )

En global standard betecknas ISO eller IEC. En sådan standard har antagits av någon av de globala standardiseringsorganisationerna, ISO, IEC eller ITU.  Globala standarder används av nästan alla länder på ett likartat sätt idag.

Standarder för byggbranschen

Eurokoder

Eurokoderna utgör tillsammans med ett antal nationella val ett system för att verifiera bärförmåga, stadga och beständighet hos byggnadsverk. De nationella valen utgår från de enskilda ländernas förutsättningar när det gäller bland annat geologi, klimat, levnadssätt och säkerhetsnivå.

Sverige gick helt över till eurokodsystemet 2010, för då hade Boverket och dåvarande Vägverket fastställt nationella val till tillräckligt många delar av eurokoderna. Idag är det Boverket och Transportstyrelsen som gör de svenska nationella valen i sina respektive författningar. SIS och Boverket har slutit ett avtal om fritt tillgängliga eurokoder på svenska. De går att ladda ner via länken under relaterade information.

År 2013 påbörjades en omarbetning av eurokoderna, där man uppdaterar befintliga delar av eurokoderna och nya läggas till. Avsikten är att förenkla komplexa regler och samtidigt höja detaljeringsgraden. Tanken är att de reviderade och nya eurokoderna ska vara klara och publicerade år 2020.

Harmoniserade produktstandarder (hEN)

Byggprodukter

EU:s byggproduktförordning, CPR, anger att en byggprodukt som omfattas av en harmoniserad standard måste ha en prestandadeklaration och vara CE-märkt när den säljs. Den harmoniserade standarden beskriver de metoder som ska användas för till exempel provning, och inga alternativ finns. Detta ger harmoniserade byggproduktstandarder en särskild status, eftersom de är obligatoriska att följa.

I dagsläget finns drygt 450 harmoniserade standarder för olika slags byggprodukter, exempelvis asfalt, brandvarnare, cement, fönster och kaminer. En standard får användas som grund för prestandadeklaration och CE-märkning först när den citerats i Europeiska unionens officiella tidning, EUT. Boverket informerar alltid på sin webbplats när harmoniserade standarder ändras eller när nya tillkommer.

Övriga produktområden

För övriga produktområden gäller att de harmoniserade standarderna ska kunna kopplas till ett EU-direktiv eller en EU-förordning, vilket gör att tillverkarna kan vara säkra på att deras produkter uppfyller hälso- och säkerhetskraven i direktivet. Används inte de harmoniserade standarderna har tillverkaren bevisbördan för att hälso- och säkerhetskraven är uppfyllda.

Provningsstandard

En produktstandard hänvisar nästan alltid till andra standarder när specifika egenskaper ska bedömas, till exempel till provningsstandarder som tar upp testmetoder och specifikationer i form av provtagning, användning av statistiska metoder och sekvenser av individuella tester.
Eftersom resultatet från en provning används, exempelvis i olika beräkningsmodeller för eurokoderna, är det viktigt att eventuella ändringar i en provningsstandard granskas av alla berörda. Detta är särskilt viktigt eftersom provningsstandarder och eurokoder tas fram av olika tekniska kommittéer.

Fler typer av standarder som kan vara bra att känna till

Tjänstestandard

En tjänstestandard är en standard som dels kvalitetssäkrar en tjänst, dels underlättar jämförelsen av likvärdiga tjänster.

Kompetensstandard

En kompetensstandard slår fast vilken kunskap, erfarenhet och färdighet som krävs för att exempelvis bli certifierad inom ett specifikt område. Kompetensstandarder används bland annat vid certifiering av behörigheter inom vissa yrken.

Ett exempel: SIS-SP 1:2012 Hälsofrämjande och fysiskt prestationsinriktade tjänster - Riktlinjer och kvalifikationskrav för personliga tränare och testledare inom fysisk aktivitet och träning.

Terminologistandard

En terminologistandard kan utarbetas för olika termer och definitioner. Syftet är att öka tydlighet och förståelse vid både internationell och nationell kommunikation.

Exempel: SS 40000:2014 Pensionstermer

Metodstandard

En metodstandard säkerställer att olika metoder genomförs på ett specifikt sätt.

Exempel: SS-EN ISO 14001 Miljöledningssystem - Krav och vägledning

Informationsstandard

En informationsstandard innehåller ofta krav på format, struktur och språk. Syftet är att underlätta överföringen av information.

Klassningsstandard

En klassningsstandard klassificerar en byggprodukt, exempelvis utifrån hur den reagerar vid brandpåverkan.

Exempel: SS-EN 13501 Brandteknisk klassificering av byggprodukter och byggnadselement.

Materialstandard

En materialstandard beskriver egenskaper hos eller sammansättning av en produkt.

Processtandard

En processtandard anger vilka krav en process ska uppfylla för att vara ändamålsenlig.

Övrigt

Teknisk rapport och teknisk specifikation

Förutom standarder kan standardiseringsorganen ta fram andra dokument som inte går igenom hela processen som en standard gör, t.ex. tekniska rapporter (TR) eller tekniska specifikationer (TS).

Läs vidare om vad standarder är och varför de behövs...
Tillgängliga standarder

...eller gå vidare och ta reda på vilka som är involverade i standardarbetet
Vem gör vad?

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej