På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Så här tas en standard fram

Granskad:
Illustration som visar idé till färdig produkt.
Illustration: Burro

Här beskrivs i korthet processen för hur en standard tas fram. Exemplet bygger på en EN-standard som tas fram av CEN, men processen för till exempel SIS respektive ISO är likartad.

Skälet till att exemplet gäller EN-standarder är att många standarder som finns inom byggområdet är just EN-standarder.

Så kan du påverka

I steg 1, 3, 4, 6, 8 och 9 har du möjlighet att påverka innehållet i en standard. På dessa steg finns en faktaruta med rubriken Så kan du påverka. Här beskrivs hur och vad du kan påverka vid just det steget i processen.

  1. Standarder tas fram när det behövs gemensamma sätt att förhålla sig till omvärlden.

    Obs: Processen exemplifieras med SIS och CEN men fungerar på ett likartat sätt inom de områden där SEK och ITS är verksamma.

    Har du identifierat ett återkommande problem där du antingen redan har en bra lösning som fler borde använda eller där du anser att det behövs en lösning? Då kan det vara lämpligt att ta fram en standard.

    Vem som helst kan ta initiativ till en standard – det enda kravet är att den person, det företag eller den organisation som tar initiativet är medlem i SIS. När ett förslag kommer in till SIS bedömer de om det finns bredare nationellt intresse av att ta fram en standard. Om så är fallet skickas ett förslag vidare till den europeiska standardiseringsorganisationen (CEN).

    Som medlem i SIS kan du och ditt företag eller din organisation också bli tillfrågade om ni är intresserade av att delta i ett nytt standardiseringsarbete som har initierats av andra.

    Initiativet kommer från Europeiska kommissionen

    I många fall tas initiativet att ta fram standarder av Europeiska kommissionen som då tar fram ett uppdrag för att ta fram en standard. Förut kallades detta uppdrag för mandat, numera kallas det för begäran om standardisering. Utgångspunkten är ett europeiskt direktiv eller förordning, där de standarder som kommer att tas fram används för att stödja regelverket.

    Så här kan du påverka

    I detta skede finns ännu ingen standard att påverka men om du har en idé till en standard kan du själv initiera en process att ta fram en standard. Ta kontakt med SIS för att höra hur ni går vidare.

  2. När ett förslag till en ny standard har kommit till CEN, antingen via något lands nationella standardiseringsorganisationer eller från Europeiska kommissionen, behandlas förslaget. CEN måste acceptera uppdraget innan arbetet påbörjas.

    Obs: Processen exemplifieras med SIS och CEN men fungerar på ett likartat sätt inom de områden där SEK och ITS är verksamma.

    Förslaget hamnar vanligen först hos CEN Technical Board (BT), som undersöker vilka som kan vara intresserade av att delta i arbetet med att ta fram den nya standarden. Minst fem länder måste vara intresserade för att arbetet ska påbörjas. Dessutom beslutar BT huruvida arbetet ska göras i en befintlig teknisk kommitté (som redan har ett liknande uppdrag) eller om en ny teknisk kommitté ska tillsättas.

    Om standardiseringen har initierats genom en begäran om standardisering från Europeiska kommissionen, så skickar CEN ett svar till kommissionen som hur uppdraget ska genomföras. Först när kommissionen har accepterat detta kan standardiseringsarbetet starta.  

    Under dessa förberedande steg får de nationella standardiseringsorganen också möjlighet att påverka. SIS skickar frågan om intresse för det föreslagna arbetet, och om eventuellt deltagande, till de intressenter som kan tänkas vara berörda av arbetet.

    Begrepp att ha koll på i detta skede

    En standard har olika beteckning beroende på var i processen den befinner sig. Ett viktigt begrepp att känna till i detta stadium är new work item proposal (NWIP), vilket är detsamma som ett förslag att börja ta fram en ny standard.

  3. När CEN har accepterat uppdraget börjar det verkliga jobbet med att ta fram ett förslag till ny standard.

    Obs: Processen exemplifieras med SIS och CEN men fungerar på ett likartat sätt inom de områden där SEK och ITS är verksamma.

    Den tekniska kommitté (TC) inom CEN som fått uppdraget att ta fram en standard tillsätter vanligen en särskild arbetsgrupp (working group, WG) med uppgift att ta fram ett förslag till standard. Den tekniska kommittén har ett övergripande ansvar men för den specifika uppgiften tillsätts vanligen en arbetsgrupp som består av specialister inom just det ämnesområde gruppen ska jobba med.

    Arbetet utgår från redan befintliga standarder om sådana finns, exempelvis nationella standarder eller branschstandarder.

    I många fall har arbetet som bedrivs i en CEN/TC beröringspunkter med arbete som bedrivs i andra CEN/TC. För att grupperna ska ha lite koll på varandra arbetar man med så kallade liaisons. Det innebär i princip att någon representant från den ena gruppen deltar i den andra gruppens möten för att informera sig om vad som är på gång, en information som går åt båda hållen.

    Det här steget i standardiseringen kan ta flera år, men målet är att det ska ta högst tre år från det att uppdraget har accepterats till att det finns en publicerad standard.

    Nationell nivå

    Den svenska spegelkommittén (SIS/TK) följer arbetet i CEN och dess arbetsgrupper. En SIS/TK kan följa en eller flera kommittéer inom CEN. Ofta finns mindre arbetsgrupper (AG) inom en teknisk kommitté. De följer arbetet inom motsvarande arbetsgrupper inom CEN.

    Deltagarna i SIS/TK kommer överens om vilka synpunkter de vill lämna dels på de förslag som läggs fram av CEN:s tekniska kommitté, dels på det arbete som görs i olika arbetsgrupper inom CEN. Man kommer också överens om vem som ska åka på möten i de europeiska grupperna.

    Deltagarna bidrar med sitt kunnande och sin arbetstid och får även stå för eventuella resekostnader. I gengäld kan den som vill och kan engagera sig få stora möjligheter att påverka arbetet. Arbetet på europanivå görs i stort sett uteslutande på engelska.

    Standardiseringen är alltså öppen för vem som helst att delta i. För att kunna vara med och påverka i en CEN/TC eller CEN/TC/WG måste du vara medlem i den nationella spegelkommittén. Det är därifrån representanter till de olika TC eller WG utses, och det är där som de svenska synpunkter förbereds som representanterna får som medskick till arbetet i de europeiska kommittéerna.

    Begrepp att ha koll på i detta skede

    Beroende på var i processen en standard befinner sig har den olika beteckningar. Viktigt begrepp att känna till i detta stadium är working draft (WD), det vill säga arbetsdokument.

    Så kan du påverka

    Genom att delta i arbetet på SIS har du den allra största möjligheten att påverka hur den slutliga standarden kommer att se ut. Du deltar genom att vara med i den tekniska kommitté hos SIS som följer och deltar i arbetet inom CEN för just den eller de standarder som du är intresserad av.

    Den SIS/TK som följer arbetet i en CEN/TC (spegelkommittén) bestämmer vem i gruppen som deltar på mötena på europanivå. Synpunkterna från den nationella standardiseringsorganisationen som framförs till CEN/TC jobbas fram i spegelkommittén.

  4. När den tekniska kommittén inom CEN har ett färdigt förslag går detta ut på remiss till de nationella standardiseringsorganisationerna, så att fler kan ge synpunkter på det. Denna remissomgång kallas CEN enquiry.

    Obs: Processen exemplifieras med SIS och CEN men fungerar på ett likartat sätt inom de områden där SEK och ITS är verksamma.

    Under arbetets gång bearbetas förslaget till standard dels i den europeiska arbetsgruppen, dels i de nationella spegelkommittéerna. När det finns ett färdigt förslag skickas det ut på CEN enquiry, det vill säga en remissomgång där de nationella standardiseringsorganisationerna kan lämna tekniska, generella och redaktionella synpunkter på förslagets innehåll.

    SIS skickar ut remissen till deltagarna i den tekniska kommitté som följt arbetet i CEN och till de myndigheter som kan vara berörda av förslaget. Sedan några år tillbaka läggs också alla förslag ut via den öppna kommenterafunktionen på SIS webbplats. Det innebär att alla intressenter kan läsa och lämna synpunkter på förslaget – även personer och organisationer som inte har fått förslaget på remiss eller deltagit i standardiseringen.

    Alla synpunkter som kommit in från svenska remissmottagare eller via kommenterafunktionen sammanställs och behandlas av den svenska spegelkommittén. När kommitténs medlemmar är överens skickas Sveriges synpunkter in till CEN.

    Begrepp att ha koll på i detta skede

    Beroende på var i processen en standard befinner sig har den olika beteckningar. Viktigt begrepp att känna till i detta stadium är Preliminary European Standard (prEN), vilket innebär ett utkast till europeisk standard.

    Så kan du påverka

    Om du och ditt företag eller organisation får standarden på remiss under detta steg går det bra att lämna tekniska, redaktionella och generella synpunkter på innehållet.

    Om ni inte hör till remissinstanserna går det ändå bra att lämna synpunkter genom kommenteratjänsten på sis.se. Tjänsten är kostnadsfri, men registrering krävs.

  5. Den europeiska arbetsgruppen (CEN/TC/WG) tar ställning till alla synpunkter som kommit in och redigerar förslaget.

    Obs: Processen exemplifieras med SIS och CEN men fungerar på ett likartat sätt inom de områden där SEK och ITS är verksamma.

    Arbetet med att ta fram en standard handlar om att komma överens om förslaget. Alla synpunkter som kommit in under remissomgången gås igenom av den europeiska arbetsgrupp som skrivit standardförslaget. Synpunkterna kommenteras och vissa accepteras medan andra inte leder till några förändringar. Sedan tas en ny version av förslaget fram. Det lämnas sedan av arbetsgruppen WG till CEN/TC för nästa steg i processen.

  6. Den färdiga standarden översätts och skickas till omröstning.

    Obs: Processen exemplifieras med SIS och CEN men fungerar på ett likartat sätt inom de områden där SEK och ITS är verksamma.

    När remissynpunkterna har hanterats och remissversionen bearbetats utifrån synpunkterna finns ett slutligt förslag framme. Förslaget översätts då av CEN så att det finns på engelska, tyska och franska. Förslaget skickas sedan ut på omröstning (formal vote).

    I detta stadium kan de nationella standardiseringsorganisationerna i princip bara rösta ja eller nej till förslaget om man inte väljer att avstå från att rösta. Det är alltså för sent att komma med tekniska invändningar. Däremot är det fortfarande möjligt att komma med redaktionella påpekanden om det finns felaktigheter i själva texten. Det kan gälla exempelvis hänvisningar inom dokumentet. Andra förändringar får inte göras vid det här stadiet i processen, med mindre än att CEN går tillbaka till steg 3 och tar fram ett nytt förslag inför en ny remissomgång (enquiry).

    Om något i standarden är oförenligt med det svenska regelverket i så hög grad att standarden inte kan användas i Sverige, kan den svenska standardiseringsorganisationen i detta stadium begära en så kallad A-avvikelse. Det innebär att en notering förs i in standarden om att den inte kan tillämpas i Sverige. Denna åtgärd är dock mycket ovanlig. Det är inte heller möjligt att begära A-avvikelse för en harmoniserad byggproduktstandard.

    Begrepp att ha koll på i detta skede

    Beroende på var i processen en standard befinner sig har den olika beteckningar. Viktigt begrepp att känna till i detta stadium är final draft standard (FprEN), det vill säga slutligt förslag till EN-standard.

    Så kan du påverka

    Eftersom detta steg endast innebär att Sverige genom SIS kan rösta ja eller nej (eller avstå från att rösta) om en ny standard har möjligheterna till påverkan på innehållet nu minskat.

    Är du med i en teknisk kommitté eller hör till berörd myndighet som får förslaget på remiss har du möjlighet att påverka i detta steg. Möjligheten att påverka är som nämns ovan liten då enbart ja, nej eller avstår är möjliga svarsalternativ om du inte jobbar på en myndighet och hittar ett fel som strider mot t.ex. myndighetens regler, då kan även en A-avvikelse vara möjlig.

    I detta steg kan endast redaktionella synpunkter lämnas på stavfel och liknande.

  7. När standarden är klar fastställs den av CEN som sedan publicerar den.

    När standarden är klar fastställs och publiceras den av CEN och finns då tillgänglig på engelska, tyska och franska. I princip måste då Sverige genom SIS publicera den nationellt samt dra tillbaka eventuella nationella standarder inom samma område. Ansvarig tekniska kommitté inom SIS tar beslut om att publicera standarden. Det blir då en SS-EN-standard som blir tillgänglig för den svenska marknaden.

    En SS-EN-standard publiceras ofta på engelska men med en svensk titel. Den tekniska spegelkommittén kan dock besluta att standarden ska översättas till svenska och ansvarar i så fall för att det blir gjort.

    Begrepp att ha koll på i detta skede

    Beroende på var i processen en standard befinner sig har den olika beteckningar. Viktiga begrepp att känna till i detta stadium är European Standard (EN), det vill säga europeisk standard, samt europeisk standard som blivit fastställd som svensk standard (SS-EN).

  8. För harmoniserade standarder finns ett extra steg i processen: Europeiska kommissionens citering av standarder i Europeiska Unionens officiella tidning, EUT.

    En standard kan vara framtagen efter en begäran om standardisering av Europeiska kommissionen för att stödja ett EU-direktiv eller en EU-förordning. I sådana fall granskas den färdiga standarden av kommissionen för att sedan citeras i EU:s officiella tidning, EUT. Den kallas då harmoniserad standard.

    I många fall dröjer det mellan tiden för CENs publicering av standarden och kommissionens citering av densamma. Det innebär att en byggproduktstandard kan vara publicerad av CEN men det är först när den citerats i EU:s officiella tidning EUT som den kan användas som grund för prestandadeklaration och CE-märkning av den typ av byggprodukt som standarden omfattar.

    Begrepp att ha koll på i detta skede

    Viktiga begrepp att känna till i detta stadium är European Standard (EN), det vill säga europeisk standard, samt europeisk standard som blivit fastställd som svensk standard (SS-EN).

  9. Alla standarder har ett "bäst-före-datum" och måste därför ses över regelbundet.

    Obs: Processen exemplifieras med SIS och CEN men fungerar på ett likartat sätt inom de områden där SEK och ITS är verksamma.

    Teknikutvecklingen går hela tiden framåt, och de behov som standarden ska tillgodose kan också förändras över tid. Vart femte år kontrollerar därför den europeiska tekniska kommitté som tog fram standarden samt de nationella spegelkommittéer som följde arbetet huruvida standarden behöver revideras.

    Om man kommer fram till att standarden behöver revideras börjar arbetet om i steg 3.

    Så kan du påverka

    Om du och ditt företag eller din organisation varit med i arbetet när standarden togs fram, eller om ni är med i den SIS tekniska kommitté som följde arbetet, erbjuds ni möjlighet att ta ställning till om standarden ska revideras eller inte.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen