På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Frågor och svar om klimatdeklarationer

Illustration över tre processteg som visar resan från 2020 till 2021 när det gäller klimatdeklarationer. Texten i steg 1 är "Lag och förordning remiss 2020", texten i steg 2 är "Boverkets föreskrifter remiss 2021" och texten i steg 3 är "ikraftträdande 1 januari 2022".
Illustration: Boverket

Informationen på denna sida har utgångspunkt i det förslag till lag och förordning om klimatdeklarationer vid uppförande av byggnader som finns i regeringens promemoria, Ds 2020:4. Promemorian var ute på remiss fram till den 6 maj 2020. Promemorian är att tidigt led i lagstiftningsprocessen. Notera att informationen är skriven utifrån förslag till regler. Det finns inga beslutade regler.

Allmänna frågor

När föreslås kravet på klimatdeklaration av byggnader införas?

Den nya lagen om klimatdeklarationer för byggnader vid uppförande föreslås att börja gälla från den 1 januari 2022.

Vilka regler om klimatdeklaration kommer att finnas?

Kravet på klimatdeklaration innebär att regler införs på flera regelnivåer. Riksdagen kommer att besluta om en ny lag, regeringen om en ny förordning och Boverket kommer att besluta om nya förskrifter. 

Vad innebär en klimatdeklaration?

En klimatdeklaration innebär att man beräknar utsläpp av växthusgaser från byggskedet för byggnaden som ska uppföras för att sedan deklarera detta som byggnadens klimatpåverkan. Byggskedet omfattar uttag av råvaror, tillverkning av byggprodukter, arbete på byggarbetsplatsen och transporter.

Vad är syftet med att göra en klimatdeklaration?

Syftet är att öka kunskapen om byggnaders klimatpåverkan vid uppförande av byggnader. Det handlar också om att öka kunskapen om livscykelanalyser (LCA), som ligger till grund för en klimatdeklaration. Samt att förmedla nyttan till olika aktörer i byggprocessen om hur man kan bidra till att minska klimatpåverkan från byggnader som uppförs. På sikt handlar det om att minska klimatpåverkan från byggnader som uppförs.

Vad kostar det att göra en klimatdeklaration?

Boverket har gjort några beräkningar med kostnadsuppskattningar av att göra en klimatdeklaration. Det handlar om klimatdeklarationer som i enlighet med regelförslaget omfattar en avgränsad del av byggnaden och dess livscykel.

De byggnader som har beräknats visas nedan med uppskattad kostnad för att genomföra en klimatdeklaration:

Serietillverkat småhus 150 m2 40 000 – 60 000 kr
Flerbostadshus 3 825 m2 20 000 – 30 000 kr
Lokalbyggnad 60 000 m2 60 000 – 90 000 kr
Digital lokalbyggnad 60 000 m2 30 000 – 45 000 kr

Den uppskattade kostnaden avser om man genomför en klimatdeklaration för en byggnad. Vi kan dock konstatera att de seriebyggda småhusen i princip är kopior av varandra, vilket gör att kostnaden i det fallet kan slås ut över flera byggnader. En del företag har också anställda med kompetens att göra en klimatdeklaration, vilket innebär att kostnaderna för att göra de resurssammanställningar och beräkningar som krävs blir lägre.

Kommentar till Boverkets kostnadsuppskattningar

Boverket har låtit genomföra fem beräkningar av faktiska byggnader. Kostnadsberäkningarna baseras på att olika arbetsmoment har tidsloggats. För att få ett godtagbart statistiskt underlag skulle för varje byggnadstyp behövas minst 10–20 beräkningar av klimatdeklarationer. Med tiden kommer vi att få ett större statistiskt underlag, men det har för Boverkets del varit begränsat av tid och kostnad att låta göra dessa klimatdeklarationer.

Anledningen till att det i Boverkets beräkningar skiljer i kostnad mellan det serietillverkade småhuset och flerbostadshuset är att för småhuset var mängderna inte beräknade i m3, kg eller m2. Detta innebar att samtliga produkter i byggnaden behövde mängdas innan produkterna i småhuset kunde utgöra underlag i LCA-programmet. Mängderna för flerbostadshuset var däremot uträknade i rätt enheter och kunde omedelbart utgöra underlag i LCA-programmet. Orsaken till skillnaden i kostnad är med andra ord inte kopplad till byggnadstyp eller storlek på byggnaden utan till format på indata.

Det är troligt att det i de flesta fall tar längre tid att göra beräkningarna för ett flerbostadshus än för ett småhus, men det hela beror på hur detaljerad indata/underlag man får från projektet. Format på indata har med andra ord en mycket stor effekt på tid och kostnad för att göra en klimatdeklaration.

Vilken nytta har byggherren av att ha gjort en klimatdeklaration?

En klimatdeklaration ger byggherren en fördjupad kunskap om olika resursflöden i byggnaden och dess klimatpåverkan och man får en dokumenterad klimatprestanda. En tidig klimatberäkning (klimatkalkyl i tidiga byggskeden) ger ett kvantitativt underlag för att man ska kunna ta väl underbyggda beslut om hur byggnadens klimatpåverkan kan minska. En ökad kunskap ger ökade möjligheter att minska mängderna material och avfall. Därmed kan också kostnaderna minska på både kort och lång sikt.

Vem ska göra deklarationen

Vem är det som ska klimatdeklarera?

Det är byggherren som har ansvar för att deklarationen görs och att den lämnas in till Boverket.

Vilka byggnader som omfattas

Vilka byggnader omfattas av kravet på klimatdeklaration?

Kravet på klimatdeklaration kommer att gälla för nya byggnader som uppförs och som kräver bygglov. Det kommer att gälla de som söker bygglov efter den 1 januari 2022.

Men det finns undantag:

  • tillfälliga byggnader som är avsedda att användas i högst två år
  • industrianläggningar och verkstäder
  • ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring
  • byggnader som inte har större bruttoarea än 50,0 kvadratmeter.

Dessutom behöver en byggherre som är en fysisk person och som inte i näringsverksamhet uppför en byggnad inte göra en klimatdeklaration.

Om det görs en tillbyggnad, behöver då en ny klimatdeklaration lämnas in?

Nej, i så fall behöver ingen ny klimatdeklaration göras. Krav på klimatdeklaration gäller enbart när en ny byggnad uppförs.

Vilka är de första byggnaderna som en klimatdeklaration behöver göras för?

Det är nya bygglovspliktiga byggnader som ska uppföras och där ansökan om bygglov lämnas in till kommunen den 1 januari 2022 eller senare.

När och till vem klimatdeklarationen ska göras

När ska klimatdeklarationen göras?

För att kunna få slutbesked enligt plan- och bygglagen måste byggherren kunna visa att en klimatdeklaration har lämnats in. Det är inte fastlagt någon exakt tidpunkt i reglerna för när klimatdeklarationen ska göras och lämnas in, men utan inlämnad klimatdeklaration kan kommunen inte ge ett slutbesked utan endast ett interimistiskt slutbesked.

Till vem ska klimatdeklarationen skickas?

Klimatdeklarationen ska registreras digitalt hos Boverket, som också kommer att ha ett register för inkomna klimatdeklarationer.

När ska man börja samla in uppgifter till klimatdeklarationen?

Den som börjar räkna på klimatpåverkan redan i projekteringsfasen har större möjlighet att påverka och föreslå klimatförbättringar bland annat genom att jämföra olika konstruktionslösningar och materialval.

Att spara och samla uppgifter om produkter, material och andra uppgifter under hela projekteringsfasen kommer också underlätta och förenkla arbete med den slutliga klimatdeklarationen eftersom det är tidskrävande att samla in uppgifter i efterhand.

Vad som ska beräknas i en klimatdeklaration

Vilka delar av byggnadens livscykel ingår i klimatdeklarationen?

En byggnads livscykel delas vanligen in i tre huvudsakliga skeden – byggskedet, användningsskedet och slutskedet. Dessa skeden delas i sin tur in i så kallade informationsmoduler som beskriver processerna under livscykeln. Det gör att klimatberäkningar kan redovisas på ett likformigt sätt, vilket underlättar tolkningen av resultatet. Du kan läsa närmare om livscykelanalys via länk i "Relaterad information".

Klimatdeklarationen omfattar hela byggskedet. Det innebär att följande fem moduler i byggskedet (A1-A5) enligt den europeiska standarden SS-EN15978:2011 ska omfattas:

A1-5 Byggskede    
A1-3 Produktionsskede A1 Råvaruförsörjning
  A2 Transport
  A3 Tillverkning
A4-5 Byggproduktionsskede A4 Transport
  A5 Bygg- och installationsprocess

Det är alltså inte hela livscykeln som ska vara med i klimatdeklarationen, exempelvis behöver inte användningsskedet med klimatpåverkan från driftsenergi och slutskedet med demontering och rivning vara med. Det är naturligtvis frivilligt att beräkna hela byggnadens livscykel, men endast data för modulerna A1-A5 ska redovisas i klimatdeklarationen som registreras hos Boverket.

Vilka byggnadsdelar i byggnaden ingår i klimatdeklarationen?

Klimatdeklarationen är avgränsad till vissa byggnadsdelar. Byggnadens klimatskärm, bärande konstruktionsdelar och innerväggar ska vara med i klimatdeklarationen. Klimatskärm är i detta sammanhang en byggdel bestående av ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden med avseende på bland annat temperatur, ljud och fuktighet.

Bärande konstruktionsdelar är del av byggnadens konstruktion som förutom sin egen tyngd också bär laster av olika slag. Innerväggar är väggar innanför klimatskärm som inte är bärande.

Det betyder att inte alla byggnadsdelar behöver deklareras, till exempel byggnadens installationer ingår inte.

Att göra en klimatdeklaration inklusive beräkning och klimatdata

Hur gör man en klimatdeklaration?

För att göra en klimatdeklaration behövs en sammanställning av de material samt den energi­ och bränsleåtgång som krävs för byggnaden under byggskedet. Den brukar kallas för resurssammanställning. Denna resurssammanställning tas lämpligen fram i samband med en ekonomisk kalkyl tas fram.  I ett tidigt skede används ibland grövre nyckeltal och erfarenhetsvärden för att uppskatta mängden material, men ofta finns det en byggkostnadskalkyl som ger en användbar sammanställning över de resurser som är tänkta att användas.

Om det byggkostnadskalkylprogram som används inte automatiskt räknar om mängder till klimatpåverkan för olika byggdelar, behöver detta göras i ett annat verktyg som räknar om mängden byggprodukter till så kallade generiska resurser. Dessa kopplas sedan i sin tur till olika klimatdata. För att göra detta krävs en omvandling av mängder till jämförbara enheter, till exempel från kvadratmeter till kilo. Klimatpåverkan redovisas i enheten kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter (bruttoarea).

Vilken klimatdata kommer att få användas?

I ett tidigt skede vet du inte vilka produkter som faktiskt ska byggas in. Då är det bästa valet att vid klimatberäkningen använda så kallad generiska data, det betyder genomsnittsdata. Den generiska data som används ska vara representativ för byggprodukter som används på den svenska marknaden. Boverket kommer att tillhandahålla en databas som ska användas om generiska data används för klimatdeklarationen. 

I ett senare skede när du vet vilka produkter du kommer att använda kan generiska data bytas ut mot produktspecifika klimatdata, så kallade miljövarudeklarationer (EPD) för produkten. Om det saknas produktspecifika klimatdata går det bra att använda generiska data hela vägen.

Var finns generiska data?

Generiska data för produkters klimatpåverkan kommer att finnas i en databas som tas fram av Boverket och som ska finnas tillgänglig innan kravet på klimatdeklarationer träder i kraft, det vill säga senast den 1 januari 2022. Den generiska data som tas fram kommer att vara konservativt satt, det vill säga relativt högt satta genomsnittsvärden för att stimulera användandet av produktspecifika klimatdata i den slutliga klimatdeklarationen.

Om man använder generiska klimatdata måste man då använda databasen?

Ja. Om man inte använder produktspecifika klimatdata, utan använder generiska klimatdata så måste man använda uppgifter från Boverkets databas och inte från andra källor.

Går det att få hjälp att göra en klimatdeklaration?  

Ja, det finns personer som har kunskap om att beräkna klimatpåverkan, till exempel miljökonsulter (LCA-kunniga). Det finns även beräkningsverktyg som underlättar klimatberäkningarna som ligger till grund för klimatdeklarationen.

Vilka beräkningsverktyg får användas?

Det finns olika beräkningsverktyg på marknaden idag för att underlätta när man ska beräkna klimatpåverkan. Boverket kommer inte att ta fram något eget beräkningsverktyg utan det kommer vara fritt att välja ett verktyg som passar för uppgifterna som ska tas fram.

Gränsvärde

Kommer det att finnas något gränsvärde i reglerna?

Nej, det finns inte något gränsvärde för högsta tillåtna klimatpåverkan när reglerna föreslås införas den 1 januari 2022.

Eventuellt kommer gränsvärde att införas längre fram. Boverket har haft i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag med en plan för tidpunkter när gränsvärden skulle kunna införas. Rapport med en tidplan lämnades till regeringen i juni 2020. Du hittar rapporten i Relaterad information. Boverket föreslår i rapporten att gränsvärden införs 2027.

Avsaknad av klimatdeklaration

Vad händer om man låter blir att klimatdeklarera byggnaden?

Utan klimatdeklaration kommer kommunen inte kunna ge något slutbesked enligt PBL för aktuell byggnad. I så fall kan kommunen bara meddela interimistiskt slutbesked.

Vid registrering av klimatdeklarationen får man ett kvitto från Boverket. Kvittot behöver byggherren visa upp för kommunen för att kunna få ut ett slutbesked.

Efter inlämnad klimatdeklaration

Vad gör Boverket med klimatdeklarationerna efter att deklarationen registrerats hos Boverket?

Boverket samlar alla klimatdeklaration i ett klimatdeklarationsregister.

Vid registreringen ges inget besked från Boverket om deklarationen är ”godkänd” eller ”underkänd”. Boverket kommer att ha tillsyn över innehållet i deklarationen. Det finns krav på att byggherren ska spara uppgifter som legat till grund för klimatdeklarationen.

Hur länge ska byggherren spara uppgifter om klimatdeklarationen?

Uppgifter som legat till grund för klimatberäkningarna i deklarationen ska sparas av byggherren i 5 år. Exempel på uppgifter som behöver sparas är resurssammanställningen och om produktspecifika klimatdata har använts.

Vad gör Boverket i sin roll som tillsynsmyndighet av klimatdeklarationerna?

Boverket kan begära in uppgifter som legat till grund för klimatdeklarationen från byggherren. Om Boverket har beräknat ett värde av klimatpåverkan som väsentligt avviker från det deklarerade värdet ska byggherren få möjlighet att inkomma med en förklaring. Om byggherren inte inkommit med en skälig förklaring till avvikelsen får Boverket ompröva deklarationen och registrera det av Boverket framräknade värdet.

Vad är Boverkets roll inför den nya lagen om klimatdeklaration av byggnader vid uppförande?

Boverket har fått ett regeringsuppdrag för att underlätta införandet av regler om klimatdeklarationer.

  • Boverket tar fram en databas med generiska klimatdata för byggprodukter/material tillsammans med Trafikverket och Naturvårdsverket.
  • Boverket ska utveckla ett register för klimatdeklarationerna.
  • Boverket bistår Regeringskansliet i arbetet med att ta fram lag och förordning om klimatdeklarationer. Boverket kommer att ge ut föreskrifter om klimatdeklarationer.
  • Boverket kommer att informera om klimatdeklarationer. Boverket kommer också att ge ut en vägledning om klimatdeklarationer.
  • Boverket kommer att planera och förbereda tillsynen av klimatdeklarationer.
  • Boverket ska i juni 2020 redovisa till regeringen förslag till en plan för utveckling av klimatdeklarationer som omfattar hela byggnadens livscykel samt föreslå gränsvärden i reglerna.

Var hittar jag mer information om klimatdeklarationer från Boverket?

Information om klimatdeklarationer och vägledning om livscykelanalyser  hittar du via länkar i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej