Individuell mätning av värme, kyla och tappvarmvatten

Lagen om energimätning i byggnader innebär att byggherrar och byggnadsägare ska installera individuella mätare förutsatt att det är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart. Boverket har under 2014 och 2015 på uppdrag av regeringen utifrån dessa förutsättningar utrett i vilka fall det bör ställas krav på individuell mätning. En årlig uppföljning av utredningarna sker under åren 2017-2019. Här får du kort information om lagen och om Boverkets uppdrag.

Lagen om energimätning i byggnader

I direktivet (2012/27/EU) om energieffektivitet finns krav på tillgång till individuella mätare för värme, kyla och tappvarmvatten. Direktivets krav på individuell mätning har i Sverige implementerats genom lagen (2014:267) om energimätning i byggnader.

Syftet med lagen är att öka incitamenten till att minska energianvändningen i byggnader. Detta ska åstadkommas genom mätning på lägenhetsnivå för att på så sätt fördela energikostnaderna efter den faktiska användningen. När de boende själva betalar för den energi de använder, kan detta leda till att de sänker sin inomhustemperatur, vädrar mindre och minskar sin förbrukning av tappvarmvatten.

Kravet på individuell mätning gäller dock under vissa förutsättningar.

Vilka byggnader gäller det?

Det handlar om byggnader som innehåller flera lägenheter och både lokaler och bostäder. Enligt lagen ska individuella mätare för värme, kyla och tappvarmvatten installeras:

  • vid uppförande om det är kostnadseffektivt
  • vid ombyggnad om det är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart
  • i befintlig bebyggelse (retroaktiva krav) om det är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart.

Boverkets rapportering avseende ny- och ombyggnad 2014

Under 2014 utredde Boverket i vilka fall det är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart att individuellt mäta värme, kyla och tappvarmvatten vid ny- och ombyggnad. Rapportens slutsats var att det inte är lönsamt med individuell mätning av värme eller kyla. För tappvarmvatten gjordes bedömningen att individuell mätning under vissa förutsättningar är lönsamt men att sannolikheten för lönsamhet totalt sett är allt för låg för ett krav. Boverkets förslag till regeringen var därför att inte i något fall kräva individuell mätning av värme, kyla eller tappvarmvatten vid ny- och ombyggnad. Rapporten finner du i "Relaterad information".

Boverkets rapportering avseende befintliga byggnader 2015

Boverket har även under 2015 utrett i vilka fall det är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart att individuellt mäta värme, kyla och tappvarmvatten i befintlig bebyggelse. Boverket konstaterade i sin rapport att individuell mätning generellt inte är kostnadseffektivt i befintliga byggnader. Boverket lämnade därför inga förslag på föreskrifter. Även denna rapport finner du i "Relaterad information".

Årlig uppföljning 2017-2019

Boverket fick 2016 i uppdrag av regeringen att följa upp de tidigare uppdragen om individuell mätning på lägenhetsnivå. Uppdraget ska redovisas årligen senast den 2 maj under perioden 2017-2019.

I samband med uppföljningen 2017 har de tidigare utförda beräkningarna inte uppdaterats. Anledningen till detta är att det har gått för kort tid för att kostnader och energipriser ska ha ändrats så pass mycket att nya beräkningar enligt samma metod skulle ge ett nytt resultat.

Boverket har därför avgränsat årets uppföljning till att bemöta valda delar av den kritik som har framförts mot de tidigare utredningarna samt till att resonera kring om metoden som använts bör utökas. Det finns även ett resonemang kring problematiken med delade incitament och effekterna på energieffektivisering. Uppföljningen 2017 finns i "Relaterad information".

Vill du ha fördjupad information?

Då ska du läsa lag (2014:267) om energimätning i byggnader på riksdagens webbplats och regeringens proposition som du finner i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej