Stort intresse för tillgänglighetsfrågor bland fastighetsägare

När Trelleborgs kommun skulle inventera tillgängligheten i flerbostadshus överrumplades man av det stora intresset från fastighetsägare. Många väntade otåligt på att få ta del av resultatet – ivriga att sätta i gång med att förbättra tillgängligheten för sina hyresgäster.

I Trelleborg står det kommunala bostadsbolaget Trelleborgshem för närmare en fjärdedel av bostadsbeståndet. Att deras bostadshus skulle ingå i inventeringen var klart redan från början. Men snart visade det sig att intresset också var stort bland privata fastighetsägare.
– Det visste vi inte när vi sökte stöd från Boverket. De allra flesta större privata fastighetsägare är med, vilket innebär att en bra bit över halva bostadsbeståndet inventeras, säger Lilian Müller, tillgänglighetssamordnare i Trelleborg.

Precis som andra kommuner har Trelleborg en åldrande befolkning och utgifterna för bostadsanpassningsbidrag ökar. Samtidigt saknades kunskap om tillgängligheten i befintliga flerbostadshus.
– Det fanns en medvetenhet om att en inventering behövdes. Och eftersom vi ville bygga upp kunskapen inom organisationen valde vi att genomföra projektet själva, säger Lilian Müller.

Tre personer visstidsanställdes för att genomföra inventeringen. Två av dem har tidigare arbetat inom Trelleborgshem och den tredje, en byggingenjör, nyrekryterades. De snabbutbildades i tillgänglighetsfrågor och sedan några månader tillbaka har de haft fullt upp med att ta reda på hur tillgängliga flerbostadshusen egentligen är.
– Inventeringen omfattar alla gemensamma utrymmen – parkering, entréer, trapphus och tvättstugor, säger Lilian Müller.

En förutsättning för att kunna genomföra inventeringen i egen regi var att det verktyg som användes var enkelt. Valet föll på TIBB – ett webbaserat besiktningsprotokoll som fylls i på plats. Med hjälp av frågor ges en samlad bedömning av tillgängligheten på en skala från noll till fem.
Att bocka av ett protokoll är ett enkelt och effektivt sätt att jobba, men metoden har också nackdelar. Det gäller att inventerarna är observanta och skriver in övriga brister i kommentarsfältet. Och att de kan bedöma vad som är god belysning utan att mäta ljusstyrkan.
– Särskilt i början krävdes handledning i bedömningsfrågor. Vi har pratat mycket om vad god belysning i entréer betyder. Exempelvis är det viktigt att kunna hitta nyckelhål och knappa in koder utan att det blir skuggor, säger Lilian Müller.

Dialogen med fastighetsägarna har varit en viktig del av projektet. Innan varje enskild inventering påbörjas träffar man fastighetsägaren för att stämma av det praktiska, och efter inventeringen bokas ett uppföljningsmöte.
– En del fastighetsägare vill ha uppföljningsmöte så fort som möjligt för att de vill komma i gång med att göra förbättringar, säger Lilian Müller.
Ofta går det att öka tillgängligheten med enkla medel. Lågt resultat i TIBB-protokollet kan till exempel bero på dålig belysning och att det saknas kontrastmarkering i trappan vid entréer – brister som är enkla att åtgärda.
– Det handlar om att sätta fokus på tillgänglighetsfrågorna, förklara vilka svårigheterna är för en person med funktionsnedsättning, säger Lilian Müller.

En sidoeffekt av inventeringen är att kommunen fått bra kontakt med fastighetsägarna som även haft representanter i projektets samrådsgrupp.
– Det är väldigt mycket värt. Efter det här projektet kommer vi också att ha ett fullständigt register över samtliga fastighetsägare i Trelleborg – det har vi inte haft förut, säger Lilian Müller.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej