På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Frågor och svar om klimatdeklaration

Pratbubblor som visar ett frågetecken och ett utropstecken.

Informationen här tar sin utgångspunkt i beslutad lag och förordning om klimatdeklaration för byggnader samt Boverkets förslag till föreskrifter om klimatdeklaration för byggnader. 

Allmänna frågor om klimatdeklaration

Vad innebär en klimatdeklaration?

En klimatdeklaration är en beräkning och sammanställning av den klimatpåverkan som sker vid byggskedet. Uppgifterna ska sammanställas och skickas till Boverket. Byggskedet omfattar uttag av råvaror, tillverkning av byggprodukter, arbete på byggarbetsplatsen och transporter

När införs kravet på klimatdeklaration av byggnader?

Den nya lagen om klimatdeklarationer för byggnader vid uppförande börjar gälla den 1 januari 2022.

Vad är syftet med att göra en klimatdeklaration?

Det överordnade syftet är att minska utsläppen av växthusgaser vid uppförande av byggnader. Andra syften är att öka kunskapen om byggnaders klimatpåverkan. Det handlar också om att öka kunskapen om livscykelanalyser (LCA), som ligger till grund för en klimatdeklaration samt att förmedla nyttan till olika aktörer i byggprocessen om hur man kan bidra till att minska klimatpåverkan från byggnader som uppförs.

Vad kostar det att göra en klimatdeklaration?

Boverket har gjort kostnadsuppskattningar för olika typer av byggnader. Beräkningarna följer regelförslaget som omfattar en avgränsad del av byggnaden och dess livscykel.

Typ av byggnad Kostnad
Serietillverkat småhus 150 m2 40 000 – 60 000 kr
Flerbostadshus 3 825 m2 20 000 – 30 000 kr
Lokalbyggnad 60 000 m2 60 000 – 90 000 kr
Digital lokalbyggnad 60 000 m2 30 000 – 45 000 kr

En klimatdeklaration ska göras för varje enskild byggnad, även i fall där det flera byggnader uppförs inom ramen för samma projekt. De seriebyggda småhusen är i princip kopior av varandra, vilket gör att kostnaden i det fallet kan slås ut över flera byggnader. En del företag har också anställda med kompetens att göra en klimatdeklaration, vilket innebär att kostnaderna för att göra resurssammanställningar och beräkningar blir lägre. Med ”digital lokalbyggnad” i tabellen avses en byggnad som det finns en komplett digital BIM-modell för. 

Så gjordes Boverkets kostnadsuppskattningar

Boverket har låtit genomföra fem beräkningar av faktiska byggnader. Kostnadsberäkningarna baseras på att olika arbetsmoment har tidsloggats. Med tiden kommer vi att få ett större statistiskt underlag och större exakthet i beräkningarna.

Anledningen till att det i Boverkets beräkningar skiljer i kostnad mellan det serietillverkade småhuset och flerbostadshuset är att mängderna för småhuset inte är beräknade i m3, kg eller m2. Detta innebar att samtliga produkter i byggnaden behövde volymbestämmas innan produkterna i småhuset kunde utgöra underlag i LCA-programmet. Mängderna för flerbostadshuset var däremot uträknade i rätt enheter och kunde omedelbart utgöra underlag i LCA-programmet. Orsaken till skillnaden i kostnad är med andra ord inte kopplad till byggnadstyp eller storlek på byggnaden utan till format på indata.

Det är troligt att det i de flesta fall tar längre tid att göra beräkningarna för ett flerbostadshus än för ett småhus, men det hela beror på hur detaljerad indata/underlag man får från projektet. Format på indata har med andra ord en mycket stor effekt på tid och kostnad för att göra en klimatdeklaration.

I Boverkets utredning om kostnader för att göra klimatberäkningar användes ett digitalt underlag i form av en fil som exporterades från en BIM-modell till ett LCA-program för en av byggnaderna (lokalbyggnaden). Det visade sig dels gå snabbare att få in samtliga byggvaror i LCA-programmet än när de behövde föras in manuellt. Dessutom var produkterna redan märkta med vilka byggnadsdelar de tillhörde och det fanns mängduppgifter för alla produkter. Detta bygger dock på att det finns en komplett digital modell att läsa in. Den som tar ut mängdlistan ur BIM-modellen måste också fråga efter rätt saker, så att efterfrågade byggnadsdelar inkluderas, och viss handpåläggning kan krävas innan produktlistan kan läsas in i LCA-programmet.

Vilken nytta har byggherren av en klimatdeklaration?

En klimatdeklaration ger byggherren fördjupad kunskap om olika resursflöden i byggnaden, dess klimatpåverkan och ger en dokumenterad klimatprestanda. En tidig klimatberäkning (klimatkalkyl i tidiga byggskeden) ger ett kvantitativt underlag för att man ska kunna ta väl underbyggda beslut om hur byggnadens klimatpåverkan kan minska. En ökad kunskap ger bättre möjligheter att minska mängderna material och avfall. Därmed kan också kostnaderna minska på både kort och lång sikt.

Vem är det som ska klimatdeklarera?

Det är byggherren som har ansvar för att deklarationen görs och lämnas in till Boverket.

Vilka byggnader omfattas av kravet på klimatdeklaration

Vilka byggnader omfattas?

Kravet på klimatdeklaration kommer att gälla för nya byggnader som uppförs och som kräver bygglov. Det kommer att gälla de som söker bygglov från och med den 1 januari 2022.

Men det finns undantag:

  • byggnader med tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år
  • byggnader för industri- eller verkstadsändamål
  • ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring
  • byggnader som inte har större bruttoarea än 100,0 m2
  • byggnader som är avsedda för totalförsvaret
  • byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet
  • byggnader där byggherren är Affärsverket svenska kraftnät, Fortifikationsverket, Statens fastighetsverk, Specialfastigheter Sverige AB eller Trafikverket
  • byggnader där byggherren är privatperson och denne uppför byggnaden privat.

Om det görs en tillbyggnad, behöver då en ny klimatdeklaration lämnas in?

Nej, i så fall behöver ingen ny klimatdeklaration göras. Krav på klimatdeklaration gäller enbart när en ny byggnad uppförs.

Vilka är de första byggnaderna som en klimatdeklaration behöver göras för?

Kravet på klimatdeklaration gäller nya bygglovspliktiga byggnader som ska uppföras och där ansökan om bygglov lämnas in till kommunen den 1 januari 2022 eller senare.

När och till vem klimatdeklarationen ska göras

När ska man börja samla in uppgifter till klimatdeklarationen?

Den som börjar räkna på klimatpåverkan redan i projekteringsfasen har större möjlighet att påverka och föreslå klimatförbättringar genom exempelvis olika konstruktionslösningar och materialval.

Att spara och samla uppgifter om produkter, material och andra uppgifter under hela projekteringsfasen kommer också underlätta och förenkla arbete med den slutliga klimatdeklarationen eftersom det är tidskrävande att samla in uppgifter i efterhand.

När ska klimatdeklarationen göras?

För att kunna få slutbesked enligt plan- och bygglagen måste byggherren kunna visa att en klimatdeklaration har lämnats in. Det är inte fastlagt någon exakt tidpunkt i reglerna för när klimatdeklarationen ska göras och lämnas in, men utan inlämnad klimatdeklaration kan kommunen inte ge ett slutbesked utan endast ett interimistiskt slutbesked.

Till vem ska klimatdeklarationen skickas?

Klimatdeklarationen ska registreras hos Boverket. Deklarationen registreras digitalt hos Boverket.

Vad ska beräknas i en klimatdeklaration

Vilka delar av byggnadens livscykel ingår i klimatdeklarationen?

En byggnads livscykel delas vanligen in i tre huvudsakliga skeden – byggskedet, användningsskedet och slutskedet. Dessa skeden delas i sin tur in i så kallade informationsmoduler som beskriver processerna under livscykeln. Det gör att klimatberäkningar kan redovisas på ett likformigt sätt, vilket underlättar tolkningen av resultatet. Du kan läsa mer om livscykelanalys i "Relaterad information".

Klimatdeklarationen omfattar hela byggskedet. Det innebär att följande fem moduler i byggskedet (A1-A5) enligt den europeiska standarden SS-EN15978:2011 ska omfattas:

En tredjedel av en cirkel som är uppdelad i fem delar. Tre delar visar produktskedet och två delar visar byggproduktionsskedet.
Livcykelskeden och modulindelning för en byggnads livscykel enligt den europeiska standarden SS-EN 15978:2011 Hållbarhet hos byggnadsverk. Illustration: Infab

Det är alltså inte hela livscykeln som ska vara med i klimatdeklarationen, exempelvis behöver inte användningsskedet med klimatpåverkan från driftsenergi och slutskedet med demontering och rivning vara med. Det är naturligtvis frivilligt att beräkna hela byggnadens livscykel, men endast data för modulerna A1-A5 ska redovisas i klimatdeklarationen som registreras hos Boverket.

För A4 behöver endast transporter av byggprodukter till byggarbetsplatsen ingå. För A5 behöver endast byggspill och energikrävande processer ingå.

Vilka byggnadsdelar i byggnaden ingår i klimatdeklarationen?

Klimatdeklarationen är avgränsad till vissa byggnadsdelar. Byggnadens klimatskärm, bärande konstruktionsdelar och innerväggar ska vara med i klimatdeklarationen. Det betyder till exempel att byggnadens installationer inte ingår.

Klimatskärm är i detta sammanhang en byggdel bestående av ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden gällande bland annat temperatur, ljud och fuktighet. Bärande konstruktionsdelar är del av byggnadens konstruktion som förutom sin egen tyngd också bär laster av olika slag. Innerväggar är väggar innanför klimatskärm som inte är bärande. Invändiga ytskikt på byggnadens klimatskärm, invändiga ytskikt på bärande konstruktionsdelar och ytskikt på innerväggar ingår inte i klimatdeklarationen.

Att göra en klimatdeklaration inklusive beräkning och klimatdata

Hur gör jag en klimatdeklaration?

För att göra en klimatdeklaration behövs en sammanställning av de material samt den energi­ och bränsleåtgång som krävs för byggnaden under byggskedet. Den brukar kallas för resurssammanställning. Denna resurssammanställning tas lämpligen fram i samband med en ekonomisk kalkyl. I ett tidigt skede används ibland grövre nyckeltal och erfarenhetsvärden för att uppskatta mängden material, men ofta finns en byggkostnadskalkyl som ger en användbar sammanställning över de resurser som är tänkta att användas.

Om det byggkostnadskalkylprogram som används inte automatiskt räknar om mängder till klimatpåverkan för olika byggdelar, behöver detta göras i ett annat verktyg som räknar om mängden byggprodukter till så kallade generiska resurser. Dessa kopplas sedan i sin tur till olika klimatdata. För att göra detta krävs en omvandling av mängder till jämförbara enheter, till exempel från kvadratmeter till kilo. Klimatpåverkan redovisas i enheten kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter (bruttoarea).

Vilken klimatdata kommer att få användas?

När en klimatdeklaration ska upprättas får klimatdata från Boverkets klimatdatabas eller specifika klimatdata för byggprodukter användas. Klimatdata för byggprodukterna i Boverkets databas är konservativt satta, det vill säga cirka 25 procent högre än genomsnittet för att stimulera användning av specifika klimatdata. Klimatdata för energi och bränsle måste hämtas från Boverkets klimatdatabas. Dessa klimatdata är inte konservativt satta.

Boverkets klimatdatabas innehåller klimatdata som är representativa för svenska förhållanden. Den finns på både svenska och engelska. Om du använder generiska klimatdata i klimatdeklarationen måste du använda data från Boverkets klimatdatabas.

I ett tidigt skede vet du inte vilka produkter som faktiskt ska byggas in. Då är det bästa valet att vid klimatberäkningen använda så kallad generiska klimatdata. I ett senare skede när du vet vilka produkter du kommer att använda kan generiska klimatdata bytas ut mot specifika klimatdata, så kallade miljövarudeklarationer (EPD) för produkten. Om det saknas specifika klimatdata går det bra att använda generiska klimatdata.

Var finns generiska klimatdata?

Generiska klimatdata om klimatpåverkan för byggnader från byggskedet finns i Boverkets klimatdatabas som beslutas i slutet på september 2021. En testversion finns tillgänglig redan nu på boverket.se. Klimatdatabasen finns både på svenska och engelska.

Om jag använder generiska klimatdata måste jag då använda databasen?

Ja. Om du inte använder produktspecifika klimatdata, utan använder generiska klimatdata så måste du använda uppgifter från Boverkets databas och inte från andra källor.

Går det att få hjälp att göra en klimatdeklaration?  

Ja, det finns personer som har kunskap om att beräkna klimatpåverkan, till exempel miljökonsulter (LCA-kunniga). Det finns även beräkningsverktyg som underlättar klimatberäkningar för klimatdeklarationen.

Vilka beräkningsverktyg får användas?

Det finns olika beräkningsverktyg på marknaden idag för att räkna ut klimatpåverkan. Boverket kommer inte att ta fram något eget beräkningsverktyg utan rekommenderar att fritt välja ett verktyg som passar för uppgifterna som ska tas fram.

Gränsvärde

Kommer det att finnas något gränsvärde i reglerna?

Nej, det finns inte något gränsvärde för högsta tillåtna klimatpåverkan när reglerna föreslås införas den 1 januari 2022.

Eventuellt kommer gränsvärde att införas längre fram. Boverket har haft i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag med en plan för tidpunkter när gränsvärden skulle kunna införas. Rapport med en tidplan lämnades till regeringen i juni 2020. Du hittar rapporten i Relaterad information. Boverket föreslår i rapporten att gränsvärden införs från 2027.

Avsaknad av klimatdeklaration

Vad händer om jag låter blir att klimatdeklarera byggnaden?

Utan klimatdeklaration kommer kommunen inte kunna ge något slutbesked enligt PBL för aktuell byggnad. I så fall kan kommunen bara meddela interimistiskt slutbesked.

Vid registrering av klimatdeklarationen får du ett kvitto från Boverket. Kvittot behöver byggherren visa upp för kommunen för att kunna få ut ett slutbesked.

Efter inlämnad klimatdeklaration

Vad gör Boverket med klimatdeklarationerna efter att de har registrerats?

Boverket samlar alla klimatdeklarationer i ett klimatdeklarationsregister. Vid registreringen ges inget besked från Boverket om deklarationen är ”godkänd” eller ”underkänd”. Boverket kommer att ha tillsyn över innehållet i deklarationen. Det finns krav på att byggherren ska spara uppgifter som legat till grund för klimatdeklarationen.

Hur länge ska byggherren spara uppgifter om klimatdeklarationen?

Uppgifter som legat till grund för klimatberäkningarna i deklarationen ska sparas av byggherren i fem år. Exempel på uppgifter som behöver sparas är resurssammanställningen och produktspecifika klimatdata.

Vad gör Boverket i sin roll som tillsynsmyndighet av klimatdeklarationerna?

Boverket kan begära in uppgifter som legat till grund för klimatdeklarationen från byggherren. Om Boverket har beräknat ett värde av klimatpåverkan som väsentligt avviker från det deklarerade värdet, ska byggherren få möjlighet att inkomma med en förklaring. Om byggherren inte har gjort sannolikt att avvikelsen är godtagbar ska Boverket ändra det registrerade värdet. Boverket får ta ut en sanktionsavgift om byggherren har lämnat oriktiga uppgifter i klimatdeklarationen och skäligen borde ha insett detta och det deklarerade värdet väsentligen avviker från Boverkets beräknade värde på ett sätt som inte är godtagbart.

Vad är Boverkets roll inför den nya lagen om klimatdeklaration av byggnader vid uppförande?

Boverket har fått ett regeringsuppdrag för att underlätta införandet av regler om klimatdeklarationer.

  • Boverket tar fram en databas med generiska klimatdata för byggprodukter/material tillsammans med Trafikverket och Naturvårdsverket.
  • Boverket utvecklar ett register för klimatdeklarationer.
  • Boverket bistår Regeringskansliet i arbetet med att ta fram lag och förordning om klimatdeklaration för byggnader. Boverket kommer att ge ut föreskrifter om klimatdeklaration för byggnader.
  • Boverket kommer att informera om klimatdeklarationer. Boverket kommer också att ge ut en vägledning om klimatdeklarationer.
  • Boverket kommer att planera och förbereda tillsynen av klimatdeklarationer.
  • Boverket redovisade i juni 2020 ett förslag till regeringen med en plan för utveckling av klimatdeklarationer som omfattar hela byggnadens livscykel samt föreslag till gränsvärden i reglerna.

Var hittar jag mer information om klimatdeklarationer från Boverket?

Information om klimatdeklarationer och vägledning om livscykelanalyser hittar du i "Relaterad information".

Tillsyn

Vad gör Boverket i sin roll som tillsynsmyndighet av klimatdeklarationerna?

Boverket kan begära in uppgifter som legat till grund för klimatdeklarationen från byggherren. Om Boverket har beräknat ett värde av klimatpåverkan som väsentligt avviker från det deklarerade värdet, ska byggherren få möjlighet att inkomma med en förklaring.

Om byggherren inte har gjort sannolikt att avvikelsen är godtagbar ska Boverket ändra det registrerade värdet. Boverket får ta ut en sanktionsavgift om byggherren har lämnat oriktiga uppgifter i klimatdeklarationen och skäligen borde ha insett detta och det deklarerade värdet väsentligen avviker från Boverkets beräknade värde på ett sätt som inte är godtagbart.

Regler om klimatdeklaration

Vilka regler kommer att finnas om klimatdeklarationer?

Det kommer att finnas lag, förordning och föreskrifter om klimatdeklaration för byggnader. Lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader, tillhörande ändring av 10 kap. 34 § plan- och bygglagen (2021:788) och förordning (2021:789) om klimatdeklaration för byggnader är redan beslutade. De träder i kraft den 1 januari 2022. Förslag till föreskrifter om klimatdeklaration för byggnader är på EU anmälan. Föreskrifterna planeras kunna beslutas under hösten för att kunna träda i kraft samtidigt som lag och förordning, det vill säga den 1 januari 2022.

Länkar till beslutad lag, förordning samt tillhörande ändring i PBL finns i "Relaterad information" på sidan Klimatdeklaration av byggnader, se länk i "Relaterad information" på denna sida.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen