På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Dessa byggnader ska klimatdeklareras

Granskad:
Olika sorters byggnader som ska klimatdeklareras

Från och med den 1 januari 2022 ställs det krav på att det ska upprättas en klimatdeklaration när byggnader uppförs. Vissa byggnader undantas dock från kravet. I vägledningen nämns uttalanden från regeringens proposition om klimatdeklarationer för att förklara bakgrunden till utformningen av reglerna.

Nya byggnader berörs

Det är för nya byggnader som uppförs som det ska upprättas och ges in en klimatdeklaration. För att omfattas av kravet ska ansökan om bygglov ha kommit in till byggnadsnämnden den 1 januari 2022 eller senare.

2 § träder i kraft 1 januari 2022

Lagen ska tillämpas när nya byggnader uppförs om inte något annat
framgår av 5 eller 6 §.

Ikraftträdande- och tillämpningsbestämmelser punkt 1 och punkt 2

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
2. Lagen tillämpas inte på byggnader för vilka ansökan om bygglov har
kommit in till byggnadsnämnden före ikraftträdandet.

Begreppet byggnad har samma betydelse som i 1 kap 4 § plan-och bygglagen (2010:900), PBL. En byggnad är en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar. Konstruktionen är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller varaktigt placerad på en viss plats i vatten. Den är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.

1 kap. 4 § 

I denna lag avses med

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den

Begränsningen till byggnader innebär att andra anläggningar än byggnader inte omfattas av krav på klimatdeklaration. Exempel på annan anläggning än byggnad är ett vindkraftverk.

Begränsningen till att det enbart är vid uppförande av en byggnad som det finns krav på att klimatdeklarera innebär att följande åtgärder avseende en redan uppförd byggnad inte omfattas:

  • Flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats
  • Tillbyggnad av en byggnad
  • Ombyggnad av en byggnad
  • Ändring av en byggnad

Redan uppförda byggnader omfattas inte av krav på att klimatdeklarera, oavsett om några åtgärder vidtas i den befintliga byggnaden eller inte.

Med tanke på att klimatdeklarationen är ett nytt styrmedel bedömer regeringen att det är lämpligt att den inledningsvis inte omfattar alla typer av byggåtgärder. I nuläget bedömer regeringen därför att kravet enbart bör tillämpas när en ny byggnad uppförs. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 25)

Undantag för vissa byggnader

Det finns undantag från kravet på att upprätta och ge in en klimatdeklaration för

  • byggnader med tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år
  • byggnader som inte kräver bygglov enligt 9 kap. 6, 7 eller 9 § PBL
  • byggnader för industri- eller verkstadsändamål
  • ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring
  • byggnader som inte har större bruttoarea än 100,0 kvadratmeter
  • byggnader som är avsedda för totalförsvaret och byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet
  • byggnader med vissa statliga byggherrar
  • byggnader där byggherren är en privatperson som uppför eller låter uppföra byggnaden privat

5 § träder i kraft 1 januari 2022

5 § Skyldigheten att upprätta och ge in en klimatdeklaration omfattar inte
1. byggnader med tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i
högst två år,
2. byggnader som inte kräver bygglov enligt 9 kap. 6, 7 eller 9 § plan- och
bygglagen (2010:900),
3. byggnader för industri- eller verkstadsändamål,
4. ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande
näring,
5. byggnader som inte har större bruttoarea än 100,0 kvadratmeter, och
6. byggnader som är avsedda för totalförsvaret och byggnader av
betydelse för Sveriges säkerhet.

Om en byggherre som uppför byggnader som är undantagna från skyldigheten att ge in klimatdeklaration enligt första stycket 6 också uppför andra byggnader, får regeringen meddela föreskrifter om sådant undantag även för
dessa andra byggnader.

6 § träder i kraft 1 januari 2022

6 § En byggherre som är en fysisk person och som på annat sätt än i
näringsverksamhet uppför en byggnad, är inte skyldig att upprätta eller ge
in en klimatdeklaration.

4 § träder i kraft 1 januari 2022

4 § Om Affärsverket svenska kraftnät, Fortifikationsverket, Statens fastighetsverk, Trafikverket eller Specialfastigheter Sverige AB är byggherre och uppför byggnader som är undantagna från skyldigheten att ge in klimatdeklaration enligt 5 § första stycket 6 lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader också uppför andra byggnader, omfattas inte dessa andra byggnader av skyldigheten att upprätta och ge in en klimatdeklaration enligt 4 § samma lag.

 

Läs mer om undantagen på sidan Byggnader som inte behöver klimatdeklareras, se länk under "Relaterad information".

Kommunens kontroll av att klimatdeklaration getts in inför slutbesked

Klimatdeklarationen ska ges in till Boverket som är tillsynsmyndighet över klimatdeklarationerna. För att kunna få slutbesked av kommunen enligt PBL krävs att byggherren kan visa att klimatdeklarationen getts in till Boverket eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration. Det är lämpligt att kommunen i tidigt skede av sin handläggning av byggärendet informerar om kravet på klimatdeklaration. Lämpligen senast i samband med beslutet om bygglov, för att sedan påminna om krav på klimatdeklaration i samband med till exempel det tekniska samrådet.

4 § träder i kraft 1 januari 2022

4 § Byggherren ansvarar för att en klimatdeklaration upprättas när en ny
byggnad uppförs om inte något annat framgår av 5 eller 6 §. Byggherren ska
ge in deklarationen till den myndighet som regeringen bestämmer
(registreringsmyndigheten).

I 10 kap. 34 § 2 plan- och bygglagen (2010:900) finns bestämmelser om
att en byggnadsnämnd kan meddela ett slutbesked först efter att en klimatdeklaration har getts in eller byggherren gjort sannolikt att det inte finns
någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration.

10 kap. 34 § ändrad genom SFS 2021:788 träder i kraft 1 januari 2022

34 § Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera
åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder,
att byggnadsverket får tas i bruk, om

1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap.

När byggherren har registrerat den genomförda klimatdeklarationen hos Boverket erhålls en kvittens, vilken ges in till kommunen som underlag inför beslut om slutbesked. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 76)

Kraven på byggherren att göra sannolikt att något av undantagen är tillämpliga och att det därmed inte finns en skyldighet att ge in en klimatdeklaration bör inte ställas för högt. I de flesta fall bör byggherrens uppgifter kunna godtas. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 86)

Om byggherren inte har inlämnat en klimatdeklaration fastän en sådan ska ges in till Boverket, så kan kommunen lämna ett interimistiskt slutbesked till dess att deklarationen är inlämnad till Boverket. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 76)

Läs mer om undantagen på sidan Byggnader som inte behöver klimatdeklareras, se länk i "Relaterad information".

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen