På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Dessa byggnader behöver inte klimatdeklareras

Granskad:
En stor fabriksbyggnad samt en liten redskapsbod

Vissa nya byggnader som uppförs berörs inte av reglerna om klimatdeklaration för byggnader. Här kan du läsa mer om dem och om varför de är undantagna. För att närmare förklara bakgrunden till att vissa byggnader är undantagna så redovisas uttalanden i regeringens proposition om klimatdeklarationer.


Vissa byggnader undantas från kravet på klimatdeklaration

Huvudregeln är att för byggnader som uppförs ska det upprättas och ges in en klimatdeklaration. Men det finns ett antal undantag för byggnader som inte behöver klimatdeklareras.

5 § träder i kraft 1 januari 2022

5 § Skyldigheten att upprätta och ge in en klimatdeklaration omfattar inte
1. byggnader med tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i
högst två år,
2. byggnader som inte kräver bygglov enligt 9 kap. 6, 7 eller 9 § plan- och
bygglagen (2010:900),
3. byggnader för industri- eller verkstadsändamål,
4. ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande
näring,
5. byggnader som inte har större bruttoarea än 100,0 kvadratmeter, och
6. byggnader som är avsedda för totalförsvaret och byggnader av
betydelse för Sveriges säkerhet.

Om en byggherre som uppför byggnader som är undantagna från skyldigheten att ge in klimatdeklaration enligt första stycket 6 också uppför andra byggnader, får regeringen meddela föreskrifter om sådant undantag även för
dessa andra byggnader.

6 § träder i kraft 1 januari 2022

6 § En byggherre som är en fysisk person och som på annat sätt än i
näringsverksamhet uppför en byggnad, är inte skyldig att upprätta eller ge
in en klimatdeklaration.

4 § träder i kraft 1 januari 2022

4 § Om Affärsverket svenska kraftnät, Fortifikationsverket, Statens fastighetsverk, Trafikverket eller Specialfastigheter Sverige AB är byggherre och uppför byggnader som är undantagna från skyldigheten att ge in klimatdeklaration enligt 5 § första stycket 6 lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader också uppför andra byggnader, omfattas inte dessa andra byggnader av skyldigheten att upprätta och ge in en klimatdeklaration enligt 4 § samma lag.

 

Byggnader med tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år

Om det för uppförande av en ny byggnad ges ett tidsbegränsat bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL som gäller två år eller mindre så är byggnaden undantagen från krav på att klimatdeklarera. Om däremot det tidsbegränsade bygglovet vid uppförandet av en ny byggnad gäller längre än två år så är det krav på klimatdeklaration.

9 kap. 33 §

För en åtgärd som uppfyller någon eller några men inte alla förutsättningar enligt 30-32 a §§ får ett tidsbegränsat bygglov ges, om sökanden begär det och åtgärden avses att pågå under en begränsad tid. Ett sådant lov ska ges, om åtgärden har stöd i en detaljplanebestämmelse om tillfällig användning av byggnad eller mark.

Ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran förlängas med högst fem år i taget. Den sammanlagda tiden får överstiga femton år endast om lovet ska användas för ett ändamål som avses i 9 §. 

Tidsbegränsade bygglov kan förlängas av kommunen. Förlängning av tidsbegränsat bygglov innebär inte att det ställs krav på klimatdeklaration. Det beror på att vid tidpunkten för förlängningen är det inte fråga om uppförande av en ny byggnad. Dessutom är det så att vid en förlängning av tidsbegränsat bygglov meddelas inte slutbesked. Det vill säga kommunen har ingen möjlighet att vägra slutbesked. Vidare är det svårare att i efterhand återskapa uppgifter om klimatpåverkan när det ursprungligen inte fanns krav på att ta fram dessa uppgifter.

Om en byggnad som har haft tidsbegränsat bygglov om högst två år därefter flyttas till en ny plats så är det inte uppförande av en ny byggnad utan flyttning av en byggnad. Eftersom endast uppförande av byggnad omfattas av krav på klimatdeklaration ställs inte krav på klimatdeklaration i en sådan situation. Detta gäller även om det är moduler som flyttas och som på den nya platsen tas i bruk i delvis annan kombination jämfört med tidigare.

Byggnader med tidsbegränsade bygglov som används under en kortare tid (exempelvis paviljonger) flyttas ofta och kan jämföras med flytt av byggnad, vilket inte omfattas av krav på klimatdeklaration. Det bedöms därför inte vara lämpligt att kräva genomförande av klimatdeklaration för byggnader med tidsbegränsade bygglov som planeras att användas mindre än två år. Liknande undantag för tillfälliga byggnader finns i förordningen om energideklaration för byggnader. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 37)

Byggnader som inte kräver bygglov enligt 9 kap. 6,7 och 9 §§ PBL

Om det vid uppförande av en ny byggnad inte krävs bygglov enligt PBL, så ska uppförandet av byggnaden även undantas från kravet på att klimatdeklarera.

9 kap. 6 § 

För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader, murar och plank utanför ett område med detaljplan krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
   1. göra en liten tillbyggnad, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   2. uppföra en komplementbyggnad, en mur eller ett plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i 1 eller 2 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första och andra styckena gäller inte om kommunen enligt 8 § första stycket 3 har bestämt att åtgärden kräver bygglov eller om åtgärden vidtas inom en sammanhållen bebyggelse och bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

9 kap. 7 § 

I den omfattning som kommunen med stöd av 4 kap. 15 eller 42 § har bestämt ska gälla som undantag från kravet på bygglov krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att
   1. inom ett område med detaljplan, genomföra en åtgärd på det sätt och under den tid som kommunen har bestämt i planen, eller
   2. inom ett område som omfattas av områdesbestämmelser på det sätt som kommunen har bestämt i områdesbestämmelserna
      a) vidta en åtgärd som avser en komplementbyggnad,
      b) göra en liten tillbyggnad,
      c) göra en tillbyggnad till eller annan ändring av en industribyggnad, eller
      d) vidta en åtgärd som avser ett enkelt fritidshus, en kolonistuga eller annan liknande byggnad.

För att inom en sammanhållen bebyggelse vidta en åtgärd som avses i första stycket 2 a eller b krävs medgivande från berörda grannar för att åtgärden ska få vidtas utan bygglov, om ett sådant medgivande behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

Första och andra styckena gäller inte om en bygglovsprövning är nödvändig för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.

9 kap. 9 § 

Om ett bygglov används för ett ändamål som har en sådan säsongskaraktär att den åtgärd som omfattas av bygglovet behöver upprepas under två eller flera år i följd, får åtgärden vidtas igen utan ny prövning, om det sker inom ett år från det att åtgärden senast avslutades.

Då upprättandet av klimatdeklaration föreslås bli ett krav för att slutbesked ska kunna meddelas bör de byggnader som i dag undantas från kravet på bygglov enligt PBL även undantas från kravet på klimatdeklaration. Byggnader som inte kräver bygglov enligt PBL bör därför undantas från kravet på klimatdeklaration. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 36)

Vilka byggnader som inte kräver bygglov och som är undantagna från kravet på bygglov framgår av 9 kap. 6,7 och 9 §§ PBL. Av 9 kap. 8 § PBL framgår att krav på bygglov i vissa fall kan gälla trots undantagen i PBL från krav på bygglov. Undantaget från skyldigheten att upprätta och ge in en klimatdeklaration gäller dock även i dessa fall. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 80)

9 kap. 6 § 

För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader, murar och plank utanför ett område med detaljplan krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
   1. göra en liten tillbyggnad, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   2. uppföra en komplementbyggnad, en mur eller ett plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i 1 eller 2 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första och andra styckena gäller inte om kommunen enligt 8 § första stycket 3 har bestämt att åtgärden kräver bygglov eller om åtgärden vidtas inom en sammanhållen bebyggelse och bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

9 kap. 7 § 

I den omfattning som kommunen med stöd av 4 kap. 15 eller 42 § har bestämt ska gälla som undantag från kravet på bygglov krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att
   1. inom ett område med detaljplan, genomföra en åtgärd på det sätt och under den tid som kommunen har bestämt i planen, eller
   2. inom ett område som omfattas av områdesbestämmelser på det sätt som kommunen har bestämt i områdesbestämmelserna
      a) vidta en åtgärd som avser en komplementbyggnad,
      b) göra en liten tillbyggnad,
      c) göra en tillbyggnad till eller annan ändring av en industribyggnad, eller
      d) vidta en åtgärd som avser ett enkelt fritidshus, en kolonistuga eller annan liknande byggnad.

För att inom en sammanhållen bebyggelse vidta en åtgärd som avses i första stycket 2 a eller b krävs medgivande från berörda grannar för att åtgärden ska få vidtas utan bygglov, om ett sådant medgivande behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

Första och andra styckena gäller inte om en bygglovsprövning är nödvändig för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.

9 kap. 8 § 

Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
   1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö
      a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§,
      b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,
   3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2,
   4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,
   5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap. 11 § 1 miljöbalken,
   6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial,
   7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,
   8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,
   9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.

Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning. 

9 kap. 9 § 

Om ett bygglov används för ett ändamål som har en sådan säsongskaraktär att den åtgärd som omfattas av bygglovet behöver upprepas under två eller flera år i följd, får åtgärden vidtas igen utan ny prövning, om det sker inom ett år från det att åtgärden senast avslutades.

Byggnader för industri- eller verkstadsändamål

Alla byggnader för industri- eller verkstadsändamål undantas från krav på att klimatdeklarera. Det gäller alltså även till exempel lagerbyggnader som används för industri- eller verkstadsändamål. Det finns däremot inte ett generellt undantag för alla lagerbyggnader som uppförs utan det beror på lagerbyggnadens ändamål.

En och samma byggnad kan innehålla både delar för industri- eller verkstadsändamål och delar för annat ändamål. För att avgöra om uppförandet av byggnaden i ett sådant fall ska undantas från krav på att klimatdeklarera får man bedöma om den övervägande delen av byggnaden har ändamålet industri- eller verkstad eller något annat ändamål. Till exempel om en byggnad som ska uppföras både ska innehålla bostäder och verkstad så ska byggnaden klimatdeklareras om byggnaden till övervägande del ska innehålla bostäder. Däremot ska byggnaden inte klimatdeklareras om byggnaden till övervägande del ska innehålla verkstad.

Byggnader för industri- eller verkstadsändamål utformas efter de specifika förutsättningar som följer av den typ av industriella produktion eller process som byggnaden avser inrymma. Val av exempelvis byggmaterial och konstruktion kan baseras på mycket specifika krav och förutsättningar, beroende på den verksamhet som byggnaden ska inhysa. Detta försvårar jämförelse och tillsyn av industribyggnader samt försvårar möjligheten till någorlunda rättvisande klimatberäkningar baserade på generiska värden. Industribyggnader och verkstäder står för betydande klimatpåverkan under byggskedet. Samtidigt kan det finnas motiv till att vissa typer av enklare och mer jämförbara industribyggnader, såsom lagerbyggnader, ska kunna omfattas av klimatdeklarationen. Detta bör dock föregås av en djupare analys av olika typer av industribyggnader. I avvaktan på en sådan analys bedömer regeringen det lämpligt att byggnader för industri- eller verkstadsändamål undantas från kravet på klimatdeklaration. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 37)

Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring

Alla ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring undantas från kravet på att klimatdeklarera. Det gäller oavsett om ekonomibyggnaden är inom detaljplanelagt område eller inte.

Med ekonomibyggnader avses endast sådana byggnader som är omedelbart avsedda för de aktuella näringarna (se prop. 1947:131) (jfr. prop. 2020/21:144 sid. 37)

Byggnader som är 100,0 kvm eller mindre

Byggnader med bruttoarea 100,0 kvadratmeter eller mindre omfattas inte av krav på klimatdeklaration.

En byggnad som är mindre och ofta av enklare karaktär har sannolikt en begränsad klimatpåverkan. Kostnaderna för att genomföra en klimatdeklaration förefaller orimligt höga i förhållande till potentiell effekt på utsläppen av växthusgaser för små byggnader. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 37)

Det kan vara lämpligt att inledningsvis utöka gränsen för mindre byggnader för att undanta vissa byggnader såsom tvättstugor, gemensamhetslokaler och miljöhus i bostadsområden. Samtidigt bör gränsen inte vara för hög så alltför många byggnader undantas och styrmedlets effekt begränsas för mycket. En lämplig gränsdragning för mindre byggnader bedöms vara 100,0 kvadratmeter med beaktande av klimatdeklarationens ändamål och att införandet ska få effekt på klimatpåverkan i bygg- och fastighetssektorn. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 38)

Byggnader avsedda för totalförsvaret och byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet

Byggnader som är avsedda för totalförsvaret undantas från krav på att klimatdeklarera. Byggnaderna undantas oavsett om de är av hemlig natur eller inte.

Försvarsmakten och Fortifikationsverket bedömde att klimatdeklarationen kan riskera att röja uppgifter om konstruktionen och användningsområde för byggnader som är avsedda för totalförsvaret men som inte är av hemlig natur, till exempel vaktbyggnader och förstärkta byggnader, vilket kan medföra en höjd säkerhetsrisk. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 36)

Även byggnader som är av betydelse för Sveriges säkerhet, men som inte används av totalförsvaret, undantas från kravet på klimatdeklaration.

Med byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet avses till exempel byggnader med förstärkt skyddsfunktion. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 80)

Byggnader med vissa statliga byggherrar

Om Affärsverket svenska kraftnät, Fortifikationsverket, Statens fastighetsverk, Specialfastigheter Sverige AB eller Trafikverket är byggherrar så undantas byggnaderna från krav på att klimatdeklarera. Gemensam nämnare för de utpekade byggherrarna är att de uppför byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet. Om de uppräknade byggherrarna uppför byggnader så undantas byggnaderna från krav på att klimatdeklarera, oavsett vilken användning byggnaderna ska ha.

4 § träder i kraft 1 januari 2022

4 § Om Affärsverket svenska kraftnät, Fortifikationsverket, Statens fastighetsverk, Trafikverket eller Specialfastigheter Sverige AB är byggherre och uppför byggnader som är undantagna från skyldigheten att ge in klimatdeklaration enligt 5 § första stycket 6 lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader också uppför andra byggnader, omfattas inte dessa andra byggnader av skyldigheten att upprätta och ge in en klimatdeklaration enligt 4 § samma lag.

 

En röd enplansvilla. Utanför promenerar en man med barnvagn och en ett barn cyklar bredvid.

Byggnader där byggherren är en privatperson som uppför eller låter uppföra byggnaden privat

Byggnader där  byggherren är en privatperson som uppför eller låter uppföra byggnaden privat omfattas inte av krav på klimatdeklaration.

Undantaget omfattar inte enbart när byggherren är en privatpersonen som själv uppför byggnaden utan även när en privatperson låter annan uppföra byggnaden. Det vill säga det kan vara så att privatpersonen är beställare och anlitar professionella för att uppföra byggnaden. Exempel på en situation som omfattas av undantaget är när en privatperson köper ett nyproducerat hus från ett företag som utvecklar och säljer nyckelfärdiga småhus.

6 § träder i kraft 1 januari 2022

6 § En byggherre som är en fysisk person och som på annat sätt än i
näringsverksamhet uppför en byggnad, är inte skyldig att upprätta eller ge
in en klimatdeklaration.

Byggherren ska vara en fysisk person, inte en juridisk person. Det innebär att byggherren får inte vara en organisation såsom till exempel ett aktiebolag eller en förening. Dessutom ska byggherren inte ha uppfört byggnaden inom näringsverksamhet.

Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Undantaget är tillämpligt på privatpersoner som till exempel bygger ett eget boende och där byggandet inte sker i näringsverksamhet. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 81)

Privatpersoner uppför vanligtvis byggnader i ringa omfattning varför kostnaden per hus skulle bli högre för privatpersoner än för dem som uppför byggnader i näringsverksamhet. Det saknas tillräckligt starka skäl som kan väga upp den betungande insats som det skulle kräva av en privatperson att ge in en klimatdeklaration. Därför bör privatpersoner som uppför en byggnad undantas från kravet att upprätta en klimatdeklaration. Skyldigheten att klimatdeklarera föreslås därför inte gälla en byggherre som är en fysisk person som på annat sätt än i näringsverksamhet uppför eller låter uppföra en byggnad. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 38)

Undantaget har inte begränsats till att gälla enbart vissa typer av byggnader, utan det avgörande är vem som är byggherre och om det är inom näringsverksamhet eller inte som uppförandet av byggnaden sker. Med byggherre avses den som är byggherre i byggnadsnämndens ärende om uppförande av byggnaden. Byggherre definieras i plan- och bygglagen (2010:90), PBL.

1 kap. 4 §

I denna lag avses med

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen