På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Du som är byggherre

Granskad:
Laptop och bygghjälm.
Illustration: Infab

Som byggherre är du ansvarig för att upprätta klimatdeklarationen och lämna in den till Boverket. Du kan delegera den uppgiften i en upphandling men då är det viktigt att du beskriver den delegerade uppgiften noga i kravdokumentet. Även om du som byggherre har delegerat uppgiften har du alltid ansvar för att den uppfyller reglerna.

Byggherrens ansvar i de olika processtegen

Byggherren är huvudansvarig för fem av de sju processtegen – att planera klimatdeklarationsarbetet, ta fram eller säkerställa tillgång till underlagsdata, genomföra beräkningen, redovisa klimatdeklarationen samt spara underlag inför eventuell tillsyn.

Process byggskede. Del 5 slutbesked och del 7 tillsyn är markerade.
De olika stegen i processen att ta fram en klimatdeklaration och vilka steg som särskilt berör byggherren. Illustration: Infab

Som byggherre kan du antingen välja att göra det mesta av arbetet själv eller upphandla en byggentreprenör eller en konsult som får i uppdrag att genomföra delar av arbetet.

Planering av klimatdeklarationsarbetet

Byggherren ansvarar för att planera hur arbetet med klimatdeklarationen ska läggas upp, vem som ska göra vad och på vilket sätt. Den mest detaljerade kunskapen om hur byggnaden faktiskt är konstruerad finns ofta hos byggentreprenören och dess underentreprenörer. Det underlättar om du tidigt i byggprocessen planerar hur arbetet med att genomföra klimatdeklarationen ska gå till och vilka krav du ska ställa på entreprenören i en upphandling.

Oavsett om du själv kommer göra beräkningen eller om du delegerar det till någon annan, är det ditt ansvar som byggherre att klimatdeklarationen uppfyller reglerna. Du behöver säkerställa att du har underlagsdata som speglar den faktiska klimatpåverkan för byggnaden på det sätt som den är byggd. Frågor som du som byggherre måste ta ställning till och som du bör tänka på tidigt i byggprocessen är följande. 

  • Vem ska genomföra beräkningen?
  • Vilket eller vilka beräkningsverktyg ska användas?
  • Vilka källor ska användas för att ta fram en resurssammanställning?
  • Vem ska ansvara för insamling av allt underlag till klimatdeklarationen, och var ska informationen hämtas?
  • Hur ska underlagsdata kommuniceras mellan olika aktörer i byggprocessen för att det ska vara möjligt att genomföra klimatberäkningen?
  • Vem ska registrera klimatdeklarationen i Boverkets klimatdeklarationsregister?
  • Vilken ambitionsnivå har projektet när det gäller andelen specifika klimatdata för byggprodukter?
  • När ska arbetet i respektive processteg inledas och avslutas, och hur fungerar det med projektets tidplan i stort?
  • Hur ska underlagsdata sparas?

I Boverkets Vägledning om Livscykelanalys, LCA, för byggnader finns beskrivet hur du som byggherre kan arbeta med LCA-baserade krav vid upphandling av entreprenör. Den LCA som ska göras för klimatdeklarationen är avgränsad till byggskedet, men du som byggherre har förstås också möjlighet att arbeta med andra skeden i byggnadens livscykel. Se länk i "Relaterad information".   

Framtagande av underlag till klimatdeklarationen

För att göra en klimatdeklaration behövs en sammanställning av de byggprodukter samt den energi­ och bränsleåtgång som krävs för byggnaden under byggskedet. Denna kallas för en resurssammanställning.

I de klimatberäkningar som görs idag hämtas ofta mängden ingående byggprodukter från en kostnadskalkyl eller en BIM-modell. För att dessa ska kunna användas som underlag för en klimatdeklaration måste det säkerställas att sammanställningarna motsvara mängder och byggprodukter i den färdiga byggnaden. De behöver dessutom vara kompletta och innehålla samtliga byggprodukter för de delar av byggnaden som av omfattas av klimatdeklarationen. Inget får saknas. Detta är viktigt att ha med som krav vid upphandling. Det som är avgörande för tidsåtgång och därmed kostnad för att göra en klimatdeklaration är framför allt formatet på indata. Det bör därför finnas krav på önskat format i instruktionen till den som ska ta fram underlagsdata. Boverket kommer att vägleda mer om detta. Detaljer om vilken data som ska finnas i resurssammanställningen och var denna data kan finnas är beskrivet i sidan Beräkna klimatpåverkan. Boverkets klimatdatabas hittar du på sidan Klimatdatabasen.

Registrera klimatdeklarationen och spara underlag

Du som byggherre är ansvarig för att registrera klimatdeklarationen i Boverkets klimatdeklarations-register. Förslag på formulär för registrering av klimatdeklaration ingår i Boverkets remissutskick av föreskrifter kopplat till den nya lagen. Under Relaterad information finns länk till förslaget.

Den person som gör och rapporterar klimatdeklarationen för byggherrens räkning kallas för deklarant. Byggherren kan delegera denna uppgift till byggentreprenören eller till en konsult. Deklaranten intygar att uppgifterna som lämnas/registreras är korrekta, men det är byggherren som är ansvarig för att reglerna uppfylls.

Du som byggherre måste spara underlag som verifierar uppgifterna i den inlämnade klimatdeklarationen i fem år från det att klimatdeklarationen lämnats in. Boverket kan i sin tillsyn begära att få ta del av detta underlag för att kunna granska deklarerad klimatpåverkan. Vägledning om vilket underlag som ska sparas och formatet för detta, kommer att finnas i den handbok för klimatdeklarationer som Boverket publicerar hösten 2021.

Observera att varje byggnad ska ha en egen klimatdeklaration. Ett projekt där flera byggnader ingår kommer att resultera i flera klimatdeklarationer. Om det vid uppförande av ett flerbostadshus även uppförs till exempel ett fristående garage behöver det fristående garaget inte klimatdeklareras om garagets bruttoarea är 100,0 kvadratmeter eller mindre. Det beror på undantaget för mindre byggnader. Däremot, om garaget är större så ska det klimatdeklareras. Det ska då göras i form av en separat klimatdeklaration för garaget.

Hur kan jag förbereda mig redan nu?

För projekt som ligger i startgroparna där bygglov kommer sökas 1 januari 2022 eller senare, bör klimatdeklaration finnas med i planeringen av projektet. En bra förberedelse är att tänka igenom hur du vill lägga upp arbetet, vilka delar vill du arbeta med inom din organisation och vilka delar vill du lägga ut på byggentreprenören eller någon annan aktör. Dessa uppgifter, och vad de omfattar, bör finnas med till exempel i kravtexter för upphandling.

Att pröva att göra en klimatdeklaration i ett pilotprojekt kan ge dig insikt i hur väl dina nuvarande arbetssätt fungerar, och tydliggöra vilka förändringar som kan behöva göras. Testa att göra en klimatdeklaration i samarbete med entreprenör och underentreprenörer. Ett större pilotprojekt som genomförts där ett antal flera byggherrar och entreprenörer deltagit är projektet Klimatkrav till rimlig kostnad, som genomförts av Sveriges Allmännytta, Kommuninvest och IVL. Projektet resulterade bland annat i en vägledning för klimatkrav i upphandling av nyproduktion som kan användas som inspiration och stöd. Du hittar en länk till projektet under Relaterad information.

Information om krav och stöd vid upphandling kommer också att finnas tillgängligt hos Upphandlingsmyndigheten från november 2021. Regeringen har gett Upphandlingsmyndigheten och Boverket i uppdrag att utveckla och komplettera Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskrav och annat stöd för att främja en minskad klimatpåverkan inom byggområdet. Länk till information om uppdraget finns under Relaterad information.

Tänk på att den som börjar räkna på klimatpåverkan redan tidigt i projekteringsfasen har större möjlighet att påverka och föreslå klimatförbättrande åtgärder, bland annat genom att jämföra olika konstruktionslösningar och byggproduktval. Därmed finns också en ökad möjlighet att spara pengar.

Den svenska byggsektorn har tagit fram ambitiösa färdplaner för att minska klimatpåverkan från byggande och många byggherrar arbetar redan aktivt med frågan genom att till exempel sätta upp företagsmål om hur stor klimatpåverkan olika byggprojekt får ha. Arbetet med klimatdeklarationer och att minska klimatpåverkan är en läroprocess. Många byggherrar som redan idag gör klimatberäkningar använder lärdomar från tidigare projekt för att minska klimatpåverkan i kommande.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen