På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Risker med anslutningar mot andra byggdelar

Granskad:

Det kan bli otätt mellan förtillverkande betongväggar och andra byggdelar, till exempel bjälklag, andra väggar och balkongbjälklag. Det kan leda till att luft och vatten tränger in. Här kan du läsa mer om riskerna med anslutningar mot andra byggdelar vid förtillverkade betongytterväggar.

Anslutningar mellan förtillverkade betongytterväggar

Brister i klimatskalet kan leda till att regnvatten läcker in eller till att fuktig inomhusluft transporteras ut i väggen. Därmed finns en risk för fuktskador som påverkar inomhusmiljön i byggnaden. Vid förtillverkning blir det många skarvar och anslutningar att hantera, och det är ofta mycket svårt att förbättra sådant som inte är åtgärdat redan i fabrik. Därför måste förtillverkade element ofta specialanpassas för olika anslutningar så att de kan ansluta till andra byggdelar på ett sätt som gör att klimatskalets funktion upprätthålls.

Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.

Illustration av en byggnad med markerade punkter där svårigheter med anslutningar kan förekomma.
Hörn, balkongbjälklag, krön och mellan tak och vägg är exempel på platser där det kan vara svårt att utforma anslutningar mellan olika byggdelar. Illustration: Boverket/Altefur Development

Det kan vara tekniskt utmanande med möten med andra byggdelar, till exempel mellan balkongbjälklag och förtillverkad yttervägg, ytterväggshörn med pelare och yttertak som ska ansluta mot en yttervägg.

Här kan dock lösningen vara svår att hantera i byggskedet om du inte identifierat och hanterat problemen redan i projekteringen. Exempelvis kan fogning för både luft- och vädertätning bli närmast omöjlig att utföra för vissa geometrier, vilket inte alltid upptäcks på en ritning. Det kan vara svårt att se problemen på sektionsritningar; i stället kan det krävas att detaljen ritas upp tredimensionellt vilket är vanligt förekommande och görs i dagens ritprogram.

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:

  • mikrobiologisk påväxt på byggnadsmaterial
  • rostangrepp på metaller
  • frostsprängning
  • försämrad isolerförmåga.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön via till exempel luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:

  • besvärande lukt inomhus
  • försämrad luftkvalitet inomhus
  • försämrad termisk komfort.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:

  • enkelheten på utförandet av tätningar mellan olika byggdelar
  • åtkomlighet för att utföra fullgod tätning
  • om en tätningslösning har verifierade egenskaper och funktioner
  • om en dränagelösning har en verifierad funktion
  • om det uppkommer luft- eller vattentryck över regn- och vattentätningar
  • kompatibilitet vid materialkombinationer.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada:

  • kritiskt fukttillstånd för ingående byggnadsmaterial
  • konstruktionens förmåga att torka ut efter uppfuktning och behålla sina ursprungliga egenskaper
  • om byggdelen har förlåtande lösning som sekundär tätning.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning ”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan göras för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden projekteras:

  • Ta vid detaljprojektering hänsyn till att det går att genomföra i byggskede, till exempel att fogning kan utföras utan svårigheter.
  • Bedöm om det finns detaljer som behöver provbyggas för att se om det går att montera som det är tänkt.
  • Bedöm om det behövs utförligare monteringsritningar.
  • Tänk på att en enstegstätad konstruktion är känslig för otätheter; överväg en tvåstegsprincip.
  • Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.

När byggnaden byggs:

  • Identifiera om det förekommer detaljer där utförandet bedöms vara svårt eller omöjligt att genomföra.
  • Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.
  • Ta hänsyn till att det kan vara svårt med vidhäftning mot exempelvis kalla, fuktiga, dammiga eller smutsiga material.

När byggnaden förvaltas:

  • Besiktiga känsliga anslutningar mellan olika byggdelar regelbundet.
  • Värdera behovet av förbättrande åtgärder vid noterade brister.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen