Fuktrisker med förtillverkade betongväggar
Erfarenheter av förtillverkade betongväggar
Med tiden har konstruktion och användning av byggnader förändrats, vilket har påverkat fuktriskerna för förtillverkade betongväggar på olika sätt.
Förtillverkade betongväggar förr i tiden
Förtillverkade betongväggar introducerades i Sverige i början av 1960-talet, när behovet av bostäder var högt. Inläckage i elementskarvar, armeringskorrosion och problem med karbonatisering förekom och därför tog utvecklingen av byggtekniken fart. Tidigt började man med att utveckla tvåstegstätade foglösningar.
Mycket har förändrats
I tabellen nedan kan du se exempel på olika förändringar som har skett, varför de gjordes och hur de har påverkat risken för fuktskador. Tabellen är inte fullt ut kronologisk och vissa förändringar finns parallellt över tid.
| Vad förändrades? | Varför gjordes förändringen? | Hur påverkades risken för fuktskador negativt? | Hur påverkades risken för fuktskador positivt? |
| Förtillverkade betongelement började byggas i större dimensioner. | För att effektivisera montage och transport. | Fogarna behövde ta upp större termiska och fuktrelaterade rörelser, vilket krävde bredare fog. Det ställde högre krav på utförandet. | Antalet löpmeter skarv minskade. |
| Element målades innan fogen applicerades. | Målning av elementet utfördes innan fogen applicerades för att förenkla arbetet. | Vidhäftningsproblem kunde förekomma om färgen inte slipades bort före fogning, vilket resulterade i otäta fogar. | Ingen påverkan. |
| Ny produkt i form av en distanshållare för armering. | För att lösa problemet med att få tillräckligt täckskikt för armeringen i fasadskivan. Bristfälligt täckskikt orsakade korrosion på armeringen och skadade betongen. | Ingen påverkan. | Korrosionsskador som uppstod på grund av att det inte fanns någon bra distanshållare som kunde hålla armeringen på plats försvann. |
| Enstegstätade fogar började användas. | För att effektivisera byggandet. | Enstegstätning gjorde att regnvatten läckte in genom otätheter i fog samt mellan fog och betong. | Ingen påverkan. |
| Befintliga fogar förbättras eller byts ut, eftersom de har begränsad livslängd. | För att det behövs underhåll eftersom materialet bryts ned med tiden. | Om renoveringen av fogen utförs felaktigt kan det leda till inläckage av regn. | Renoveringen möjliggör en förbättring av bristfälliga fogar. Fogar som läckt in vatten kan i stället utformas med tvåstegstätning. |
| Balkongdörrar börjar byggas med låg tröskel. | För att förbättra tillgängligheten. | Vattenutledande detaljer kan bli otillräckliga och känsliga för vatteninträngning. | Ingen påverkan. |
| Tryckutjämnande, dränerande och ventileranderör (TDV-rör) börjar användas i fogarna. | För att upprätthålla tryckutjämnande, dränerande och ventilerande förmåga i fogen. |
Utan tryckutjämning finns en risk att vatten trycks in i röret och fuktar upp väggen. Om rören täpps igen med exempelvis färg försvinner dessutom den dränerande förmågan. Metoden ställer höga krav på utförandet. |
Om avsedd funktion uppnås och fungerar väl har fogen goda förutsättningar att fungera ur fuktsynpunkt. |
Så ser riskerna ut för förtillverkade betongväggar idag
Det är lätt att tro att en förtillverkad betongyttervägg med robusta material kan hantera inläckande regn utan att fuktskador uppstår. I själva verket kan en förtillverkad betongvägg orsaka fuktproblem som kan påverka inomhusmiljön, trots fukttåliga material.
Konstruktionen är ofta enstegstätad, vilket ställer stora krav på skarvar mellan väggelementen samt anslutningar mellan väggelement och andra konstruktionsdelar, till exempel fönster eller grundkonstruktion.
När du utvärderar förtillverkade betongytterväggar bör du känna till fuktkällorna och hur fukt fungerar i luft och material samt hur regnvatten läcker in i otätheter.
Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.