Cirkulärt byggande i de nordiska länderna
Alla de nordiska länderna strävar efter att öka andelen cirkulärt byggande, både tillsammans och var och en för sig. Denna sida redogör övergripande för läget i de olika länderna avseende cirkulärt byggande och kommer kompletteras med djupare information under hösten 2023.
Cirkulärt byggande i de nordiska länderna
De nordiska länderna har gjort framsteg med att övervinna flera hinder för cirkulärt byggande, visar en undersökning som Nordiska ministerrådet har finansierat. Det ger hopp om framtiden vid fortsatt samverkan inom Norden.
Länkar till Nordiska ministerrådets projekt om cirkularitet inom byggandet och rapporter på området finns under Relaterad information.
Nedan följer några exempel ur de nordiska ländernas strategier och program på nationell nivå.
Finland
Det finska miljöministeriets mål är att cirkulär ekonomi ska utgöra den nya grunden för ekonomin, vilket innebär att produktionen och konsumtionen ska hålla sig inom gränserna för jordens bärkraft. De skriver att den cirkulära ekonomin erbjuder lösningar på hur klimatförändringen kan begränsas och förlusten av biologisk mångfald stoppas. De anger också att i en cirkulär ekonomi används naturresurserna på ett hållbarare och säkrare sätt och stannar kvar i kretsloppet en längre tid.
Cirkulär ekonomi (på finska Miljöministeriets webbplats)
Island
På Island har staten, tillsammans med branschen, tagit fram en skrift om att med flera åtgärder bygga en grönare framtid. I de isländska byggreglerna ingår det skydd av natur och skydd mot föroreningar, bland annat följande:
- Det rekommenderas att man gör en ekologisk kretsloppsanalys inför nya strukturer, tillbyggnader, ombyggnad av strukturer och stora underhåll.
- Vid design av konstruktioner ska avfallet ska minimeras, och man ska välja återvunnet och återanvändbart byggmaterial, om förhållandena tillåter.
- Ägaren ska lämna in en skötselplan till tillståndsgivaren angående bygg- och rivningsavfall innan bygglovspliktigt byggnadsarbete påbörjas. Det inkluderar information om planering, registrering, klassificering, återanvändning och bortskaffande.
- Sedan den 1 januari 2020 ska 70 procent av bygg- och rivningsavfallet sorteras på ett sådant sätt att det är lämplig för återanvändning, innan det returneras till en auktoriserad mottagningscentral.
Útgefið efni (Byggjum Grænni Framtíð) (endast på isländska)
Norge
Den norska regeringen har tagit fram åtgärder, med grund i de globala hållbarhetsmålen, för att öka andelen återbrukat material i byggandet. Regeringen har antagit ändringar av kraven kring energi, klimat och miljö i de byggtekniska föreskrifterna och motsvarande ändringar av byggreglerna. Förändringarna kommer att bidra till att minska byggandets avtryck på klimatet och miljön. Regeringen inför också krav på att redovisa växthusgaser, för flerbostadshus och kommersiella byggnader.
Danmark
Handlingsplanen för cirkulär ekonomi gäller för 2020–2032, men ska ses över senast efter sex år. Handlingsplanen utgör Danmarks nationella plan för förebyggande och hantering av avfall, där den danska politiken och de konkreta insatserna beskrivs utifrån den cirkulära värdekedjan, från design och konsumtion till avfallshantering, varifrån ”begagnade” naturresurser återförs till nya produkter och material.
Handlingsplanen har särskilt fokus på tre områden där det finns stor potential för att minska belastningen på miljön och klimatet – biomassa, byggande och plast – men innehåller också många generella insatser inom den cirkulära värdekedjan.
Handlingsplan for cirkulær økonomi (på danska Miljöministeriets webbplats)
National strategi for bæredygtigt byggeri (på Bolig och planstyrelsens webbplats)
Klimaplan for en grøn affaldssektor (på danska Miljöministeriets webbplats)
Dessutom finns mycket arbete gjort vid universiteten i de olika länderna, till exempel från Danmark:
Circular construction (på Danmarks Tekniske Universitets webbplats)