Värme och tappvarmvatten

Energi för uppvärmning och tappvarmvatten utgör huvuddelen av en ny byggnads energianvändning och ingår därför i kravet på byggnadens energiprestanda - primärenergitalet. Byggreglerna ställer också krav på lägsta godtagbara värmeisolering av byggnaden och hur mycket eleffekt som får vara installerad för uppvärmning och tappvarmvatten.

En byggnads uppvärmningsbehov skapas till största delen av energiförluster genom ytterväggar, fönster, golv och tak, och av energiförluster genom ventilationssystemet. Värmeåtervinning från ventilationsluften minskar uppvärmningsbehovet och förbättrar byggnadens energiprestanda. Vid framtagandet av energireglerna förutsätts att innetemperaturen är 21°C för bostäder.

Energi till tappvarmvatten utgörs av den direkta användningen av tappvarmvatten men hit kan också distributionsförluster i ledningarna räknas in. När en byggnads energiprestanda ska bestämmas används schablonvärden för att avspegla normal vattenanvändning. Schablonvärdet är normaliserat och kan skilja sig från den verkliga tappvarmvattenanvändningen. Det kan exempelvis vara så att en familj i ett småhus använder mer tappvarmvatten än schablonvärdet, men det är schablonvärdet som ska användas. Schablonvärden för energi till tappvarmvatten används också när energideklarationer för byggnader upprättas. Anledningen till att ett schablonvärde används är att byggnaders energiprestanda ska bli jämförbar oberoende av att de som bor i eller använder byggnaden använder olika mycket tappvarmvatten.

Värmeisolering

Utöver krav på byggnadens primärenergital ställs också krav på lägsta godtagbara värmeisolering av byggnaden. Det finns krav på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, Um, för byggnadsdelar som omsluter byggnaden. Avsikten är att säkerställa att byggnaden får en bra klimatskärm som håller hela byggnadens brukstid.

Det finns inte längre en uppdelning i elvärme och ej elvärmda byggnader

I byggreglerna fram till 1 juli 2017 delades byggnader in i elvärmda byggnader och byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme. Det nya måttet på byggnadens energiprestanda, primärenergitalet EPpet, innehåller primärenergifaktorer för el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas. Primärenergifaktorn för el är högre än för de andra energibärarna och ger då samma resultat som den gamla indelningen i elvärmda och ej elvärmda byggnader. Kravet på energiprestanda för varje byggnadskategori är nu lika oavsett uppvärmningsform.

Reglerna tar hänsyn till "gratisvärme"

Reglerna tar hänsyn till värmetillskott ("gratisvärme") från tappvarmvatten, hushållsenergi, personer, sol med mera inom byggnaden eftersom detta minskar byggnadens behov av levererad energi. Vid beräkning av byggnadens energianvändning får storleken på "gratisvärme" värderas.

Energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt får tillgodoräknas i den utsträckning energin kan nyttiggöras i byggnaden för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Detta inkluderar till exempel solceller och solfångare.

Solceller, solfångare och annan förnybar energi

Energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt får tillgodoräknas i den utsträckning energin kan nyttiggöras i byggnaden för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Detta inkluderar till exempel solceller och solfångare. Det är inte all energi som tillgodoräknas utan el från solceller ska produceras och användas samtidigt. El som distribueras till elnätet får inte tillgodoräknas. Det är bara den el som används till uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsels som ingår här. Med hjälp av batterilagring av solel i huset kan en större andel av elenergin från solceller tillgodoräknas.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej