Dialog inför ombyggnaden

Börja dialogen med hyresgästerna i mycket god tid! En dialog med hyresgästerna inför en förestående ombyggnad måste påbörjas i god tid innan projektet är tänkt att dra igång. Det går inte att med trovärdighet kalla samman hyresgästerna för en dialog bara några veckor innan. Det vanligaste problemet är att man påbörjar dialogen med hyresgästerna för sent.

Dialog eller bara information?

En verklig dialog innebär en ömsesidighet och någon form av medbestämmande. Om det inte finns en öppenhet för att verkligen lyssna på vad de boende har att komma med och en beredskap att beakta deras synpunkter så ska man nog inte kalla det dialog utan bara information.

Konsten att nå alla hyresgäster

Ofta räcker det inte med traditionella metoder för att nå ut till och få en respons från alla hyresgäster. Det är många som aldrig kommer till möten eller svarar på enkäter; lappar i brevlådorna försvinner lätt bland reklamen och få tar sig tid att stanna upp i trapphuset för att läsa fastighetsägarens anslag. Det gäller att komma med något nytt och mer spännande och att kanske använda olika kanaler för olika målgrupper.

Det gäller att utgå från dem du vill nå – att försöka träffa dem där de befinner sig och när de är tillgängliga. Använd flera olika kanaler parallellt! Exempel på ställen där man kan nå människor i vardagen är föreningar, till exempel invandrarföreningar eller idrottsföreningar. Ett bibliotek i området eller i grannskapet kan vara en tillgång ur flera aspekter. Både som ett sätt att nå människor i olika åldrar och med olika bakgrund och som en eventuell möteslokal.

Facebook är en naturlig kanal för många

Att starta en eller flera Facebook-grupper kring olika frågor som rör ombyggnaden kan vara ett sätt att fånga intresse och väcka engagemang. Ibland kan man använda sig av redan existerande Facebookgrupper.

Möteslokalen är viktig

Det finns exempel på att möteslokalen kan bli en viktig del av boendeinflytandeprocessen. Mötena med hyresgästerna måste ju äga rum någonstans och en bra möteslokal kan i sig ge upphov till ett ökat intresse för att ta del av ombyggnadsplanerna eller utvecklingen av bostadsområdet

Att mötas i olika former

Ett möte kan organiseras på många sätt. Det finns olika metoder som kan varieras och kombineras lite som man vill, efter syfte och förutsättningar. Här får du några exempel, med tips och idéer:

• Arbetsgrupper
• Dialogkafé
• Fokusgrupper
• Rådslag eller samråd
• Workshop
• Trygghetsvandring i tre steg
• Deltagande i upprustningen
• Fånga barnens perspektiv

Arbetsgrupper

Genom att bilda mindre arbetsgrupper bland de boende kan du få en eller flera mer hanterliga grupper att diskutera olika frågor med. Ofta blir detta mycket effektivare än öppna möten. Fler vågar uttrycka sin åsikt i en mindre grupp. Det kan finnas olika sätt att få deltagare till arbetsgrupperna. Det är sällan möjligt eller ens lämpligt med ett röstningsförfarande utan du får utgå från de förutsättningar som finns och tillsammans med hyresgästerna finna ut ett lämpligt sätt att bemanna grupperna.

Det gäller att fånga dem som själva vill. Det är ingen mening med att rösta fram folk som sedan inte dyker upp.

"Boendeinflytande i praktiken", Boverket 2010.

Man kan till exempel fånga upp dem som är aktiva i något sammanhang och be dem delta i arbetsgrupper och liknande och sedan låta andra som visar intresse ansluta sig efter hand.

Dialogcafé

Ett dialogcafé bygger på små samtalsgrupper, som sitter runt bord – som på ett café – och diskuterar vissa bestämda frågor, en fråga vid varje bord. Deltagarna byter bord vid bestämda tidpunkter; bara samtalsledaren sitter kvar. De synpunkter och idéer som kommer fram vid borden dokumenteras efter hand och redovisas för alla på "caféet".

Det här är ett sätt att få fram idéer och förslag. Modellen uppmuntrar till att lyssna och utbyta synpunkter och brukar skapa ett starkt engagemang hos alla som deltar. Dialogcaféet bidrar till att olika människor och grupper möts och får en ökad förståelse för varandra.

Fokusgrupper

Att sätta ihop fokusgrupper är en enkel och snabb metod som främjar ett aktivt deltagande. Idén är att samla ett begränsat antal personer kring en viss väl avgränsad fråga.

Metoden kan användas tidigt i processen, för att få ett underlag för prioriteringar genom att lyssna av vad de boende ser som mest angeläget att ta tag i. Fokusgrupper är också ett bra sätt att fånga upp vad särskilda hyresgästgrupper tycker är viktiga faktorer i samband med ombyggnaden.

Metoden fungerar bäst i en homogen grupp, där deltagarna är direkt berörda av frågan. Det här kan vara ett bra sätt att engagera grupper som annars inte så ofta kommer till tals, till exempel barn och unga, personer med funktionsnedsättning eller olika etniska grupper. En lämplig gruppstorlek är 6 till 12 deltagare, för att alla ska känna sig bekväma i att uttrycka sina åsikter.

Rådslag eller samråd

Idén med ett rådslag är att låta personer från olika aktörer sitta tillsammans och diskutera för- och nackdelar med olika alternativ och vilka konsekvenser de skulle kunna få. Det kan till exempel handla om att de boende, hyresvärden och eventuellt andra aktörer inom ett område tillsammans lägger fast inriktningen för ett kommande förändrings- och utvecklingsarbete. Rådslaget kan användas om man vill att hyresgästerna gemensamt ska ta ställning och prioritera mellan två olika förslag.

Ett sätt att låta hyresgästerna få vara med och påverka hur åtgärderna ska utformas är att skapa samrådsgrupper med representanter för både hyresgäster och för hyresvärden. Representanter från hyresgästföreningen kan också ingå, som stöd för hyresgästerna. De träffas ett visst antal gånger, med jämna mellanrum eller vid behov och diskuterar olika förslag och alternativ.

Workshop

Begreppet workshop används ofta när mötet innehåller ett moment av praktiskt arbete kring en fråga. Till exempel att man tillsammans tar fram ett konkret förslag i form av en skiss eller en åtgärdslista. Syftet med en workshop är att ge deltagarna möjlighet att diskutera en fråga grundligt, inklusive sådant som kostnader, fördelar och långsiktiga konsekvenser. Deltagarna får tid och möjlighet att utmana varandras åsikter och utveckla sina synpunkter och argument för att nå bättre förståelse för problem och möjligheter.

Mellan 8 och 16 deltagare är lagom. En av fördelarna är att metoden kan bygga och förbättra relationer mellan deltagarna. Den kan också ge deltagarna nya kunskaper och färdigheter.

Trygghetsvandring i tre steg

Metoden för trygghetsvandring är väl etablerad. Den kan lämpligen göras i tre steg: förmöte, vandring och ett uppföljande möte.

Det första mötet kan bestå av en introduktion till ämnet trygghet och diskussion i smågrupper. Mötet avslutas med en sammanställning av de synpunkter som kommit upp under mötet, och den sammanställningen får ligga till grund för planeringen av själva trygghetsvandringen.

Det andra mötet utgör själva vandringen. För att nå bästa resultat bör man inte vara fler än 20 personer. Fundera på om det finns vinster med att dela in sig i grupper med bara kvinnor respektive män! Att röra sig i samma område men med enkönade grupper kan ge en tydligare bild av eventuella skillnader i hur man uppfattar sin omgivning. Tänk också på att samma plats kan upplevas olika på natten jämfört med på dagen och olika vid olika tidpunkter på året.

Frågor att diskutera på vägen:

• Känns det tryggt och trivsamt på gården och vid entrén?
• Är entréerna belysta och lätta att hitta? Syns lås, porttelefoner och namnskyltar ordentligt? Kommer alla åt dem? Sitter de i lagom höjd?
• Fungerar gårdar och entréer för alla grupper? Fungerar närmiljön för personer med funktionsnedsättning?
• Känns vägen till tvättstugan bekväm och trygg?
• Fungerar sophantering och återvinning på ett bra sätt?
• Finns det möjlighet för de boende att sätta sin prägel på gården och på sina entréer? Finns det intresse för detta?
• Hur ser träd, buskar och annan grönska ut i området? Behövs det rensning och gallring för bättre sikt? Behövs det mer grönska för att höja trivseln?
• Finns det tillräckligt med sittplatser och papperskorgar?
• Finns det naturliga mötesplatser? Vilka använder mötesplatserna? Vilka gör det inte?
• Är lekplatsen bra utformad? Är den tillgänglig för alla barn på gården?

Under det tredje mötet redovisar du som representant för hyresvärden vad ni planerar att göra med de synpunkter som kom fram under vandringen. Vilka synpunkter som kommer att leda till åtgärder och varför andra åtgärder inte kan prioriteras eller varför ni inte anser dem lämpliga att genomföra.

Låt de boende delta i upprustningen

Delaktighet kan också innebära att hyresgästerna deltar konkret i upprustning och utveckling av området. När panncentralen i Dalbo i Växjö skulle byggas om till en möteslokal för de boende, deltog ungdomar från området i arbetet. På Herrgården i Malmö slängde man ut de gamla dörrmattorna, som brukade slitas ut väldigt fort, och ersatte dem med mosaiker, som barnen i respektive trapphus själva fick skapa mönstren till. Det finns också exempel på att hyresvärden skapat arbetstillfällen i bostadsområdet genom att rekrytera arbetskraft till ombyggnadsarbetena bland de boende.

Fånga barnens perspektiv

I synnerhet vid större ombyggnadsprojekt eller när ombyggnaden utgör ett led i en stadsutvecklingsprocess är det viktigt att tillgodose barnens behov och fånga barnens perspektiv på hur en bra boendemiljö ska se ut. Det finns olika vägar att göra detta. Om det finns en skola i området kan man engagera skolan i utvecklingsarbetet. Ett annat sätt är att gå via idrottsföreningar eller andra föreningar i närområdet. Det finns också exempel på bostadsföretag som har bjudit in barn i det aktuella kvarteret till workshops där man har tagit tillvara barnens perspektiv och kreativitet när det gäller utformningen av utemiljön. Medskapande hos barn och unga kan också stimuleras genom samarbetsprojekt med olika aktörer, till exempel teatergrupper eller IT-spelsformer.