På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Läget på bostadsmarknaden i riket

Granskad: 

Resultatet i 2020 års enkät visar att läget på bostadsmarknaden är fortsatt ansträngt. Svaren de tre senaste åren visar dock att färre kommuner har underskott på bostadsmarknaden jämfört med den historiskt höga nivån 2017.

De flesta bor i kommuner med underskott på bostäder

I 2020 års bostadsmarknadsenkät anger 212 av landets 290 kommuner att det råder underskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden. Det motsvarar 74 procent av de 286 kommuner som har besvarat frågan. Det är 28 kommuner färre som gör den bedömningen jämfört med för ett år sedan, och 31 kommuner färre jämfört med för två år sedan. För tredje året i rad ökar antalet kommuner som anger balans på bostadsmarknaden.

Totalt 90 procent av landets befolkning bor i de kommuner som uppger att de har underskott på bostäder. Det kan jämföras med förra årets enkät som visade att cirka 94 procent bodde i kommuner med underskott på bostäder.

Åtta kommuner har överskott på bostäder

Det är 8 kommuner, som uppger att det råder överskott på bostäder. Det är en fördubbling jämfört med förra året. I flertalet av kommunerna med överskott minskade folkmängden under föregående år. Sju av kommunerna med överskott på bostäder har en folkmängd under 11 000. En kommun, Sollefteå, avviker med över 19 000 invånare. Även här skedde en folkminskning förra året.

Diagram över kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet de senaste 20 åren. Svaren de tre senaste åren visar att färre kommuner har underskott på bostadsmarknaden jämfört med den historiskt höga toppen 2017.
Diagrammet visar kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet de senaste 20 åren. Observera att enkäten använde begreppet ”brist” i stället för ”underskott” fram till och med 2013. Ändringen till begreppet ”underskott” kan möjligen ha en marginell påverkan på svarsfördelningen. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2000–2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Fler kommuner har bostadsmarknader i balans

Totalt 66 kommuner, 23 procent, uppger att bostadsmarknaden är i balans. Det är en ökning med 20 kommuner sedan förra året och med 24 kommuner jämfört med för två år sedan.

Jämfört med förra årets enkät är det 28 kommuner färre som bedömer att det är underskott på bostäder. Samtidigt är det 20 kommuner fler som bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden.

Historiskt sett ligger dock antalet kommuner som anger underskott fortfarande på höga nivåer, samtidigt som antalet som anger balans eller överskott ligger på låga nivåer. Det tyder på att läget på bostadsmarknaden är fortsatt ansträngt.

Diagram över läget på bostadsmarknaden i landets samtliga kommuner, i januari 2020. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten.
Kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet fördelat på kommungrupper, januari år 2020. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Främst små kommuner rapporterar balans

I de tre storstadsregionerna bedömer samtliga kommuner att det är underskott på bostäder. Det gör även alla större högskolekommuner. Liksom förra året är det ingen kommun med över 75 000 invånare som rapporterar balans i årets bostadsmarknadsenkät.

Av de kommuner som anger balans har Östersund störst folkmängd, drygt 60 000 invånare. Östersund ingår i gruppen ”mindre högskolekommuner”. Hässleholm med drygt 50 000 invånare är den näst största kommunen som anger balans. Hässleholm ingår i gruppen övriga kommuner med fler än 25 000 invånare.

De flesta kommuner som uppger att det råder balans på bostadsmarknaden tillhör annars gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare” (kommuner utan högskola och som inte tillhör ett storstadsområde).

Karta över Sverige som visar kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet i januari 2020. Kartan visar en viss geografisk spridning av kommuner som anger balans, underskott och överskott på bostäder.
Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet, januari år 2020. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se kartan i större format. Illustration: Boverket

Underskottet på bostäder är störst på centralorterna

Centralorten är nästan alltid den del av kommunen där efterfrågan är störst i förhållande till utbudet. Av de 286 kommuner som har besvarat frågan bedömer 243 kommuner, 85 procent, att det råder underskott på bostäder på centralorten. Bara 38 kommuner, 13 procent, uppger att det är balans. Jämfört med förra året har antalet kommuner som anger underskott på centralorten minskat med 17, samtidigt som antalet som anger balans har ökat med 9 kommuner. Det är 5 kommuner som anger överskott på centralorten i år, vilket kan jämföras med förra året då inte någon kommun angav överskott.

Något fler kommuner har balans eller överskott utanför centralorterna

Underskott på bostäder är inte lika vanligt i områden utanför centralorten. I år visar resultaten att antalet kommuner med underskott har minskat även utanför centralorterna, från 165 till 148. Antalet kommuner med såväl balans som med överskott utanför centralorten har ökat och uppgår i år till 110 respektive 26.

Diagram över samtliga kommuners bedömningar av bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet, på centralorten samt i kommunens övriga delar. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten.
Kommunernas bedömning av bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet, på centralorten samt i kommunens övriga delar, januari år 2020. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Fortsatt obalans i framtiden

Det ansträngda läget på bostadsmarknaden förväntas bestå framöver, även om det är färre kommuner som förväntar sig underskott om tre år jämfört med i dag.

Av de 286 kommuner som har besvarat frågan om hur kommunens bostadsmarknadsläge förväntas se ut om tre år uppger 179 kommuner, 63 procent, att det kommer att råda underskott på bostäder. Av dessa har alla utom en kommun obalans med underskott i dagsläget, och bedömer därmed att underskottet kommer att kvarstå de kommande tre åren.

Drygt var tredje kommun bedömer balans inom tre år

Samtidigt som läget på bostadsmarknaden på tre års sikt generellt verkar fortsatt ansträngt förväntas det ljusna på flera håll i landet, framförallt i kommuner med färre än 25 000 invånare.

Sammanlagt 98 kommuner, 34 procent, anser att bostadsmarknaden i sin helhet kommer att vara i balans om tre år. Förra året var det 27 procent av kommunerna som gjorde den bedömningen. Av de 98 kommunerna är det 34 som i dagsläget har obalans med underskott på bostadsmarknaden, och som alltså förväntar sig att kunna åtgärda underskottet. Det är 61 kommuner som bedömer sig ha balans både i dag och om tre år, 51 av dessa kommuner har färre än 25 000 invånare.

Stort behov av hyresrätter framöver

Alla kommuner utom 10 av de 286 som har svarat på frågan bedömer att det behöver tillkomma bostäder i någon form under de kommande tre åren. Liksom tidigare år är det hyresrätter som är den upplåtelseform som flest kommuner uppger behöver tillkomma, följt av bostadsrätter och äganderätter. Samma mönster gäller för alla kommungrupper.

Sett till storleken på bostäder som behöver tillkomma visar svaren på riksnivå att behovet av tre rum och kök är störst, summerat för alla upplåtelseformer. Storstockholms kommuner bedömer att det behöver tillkomma bostäder både i mindre och större storlekar i högre grad än vad övriga kommungrupper uppger.

Sett till både upplåtelseform och storlek på bostäderna är det framför allt två rum och kök upplåtna med hyresrätt som behöver tillkomma. Det uppger 76 procent av kommunerna. Hur stort behovet är av bostäder i olika kombinationer av upplåtelseformer och storlekar varierar till viss del mellan kommungrupperna.

En utmaning som flera kommuner lyfter är att det saknas ett utbud av bostäder som är tillgängliga för grupper med låga inkomster eller som har en svag ställning på bostadsmarknaden av andra anledningar. Dessutom framförs att det finns ett behov att särskilda boendeformer för äldre, trygghetsboenden, ungdomsbostäder, LSS-bostäder (bostäder enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade), samt kollektivboenden och byggemenskaper.

Som tidigare nämnts visar summeringen av enkätsvaren att tre rum och kök är den storlek på bostäder som flest anger behöver tillkomma. Samtidigt framhäver flera kommuner att det finns ett behov av större lägenheter, och då framför allt större hyresrätter, för att minska trångboddheten. De målgrupper som behöver stora lägenheter har dock inte alltid tillräcklig betalningsförmåga, vilket gör att de inte har råd att efterfråga dem. Enligt kommunerna finns det ett behov av bostäder som är svårt att tillgodose för dessa grupper och nyproduktion är sällan ett alternativ eftersom hyrorna är för höga.

Kommunerna förväntar sig ett högt bostadsbyggande de närmaste åren

Fallet i bostadsbyggandet avtog under 2019. Under året påbörjades enligt Boverkets bedömning preliminärt 52 500 bostäder, inklusive 3 400 bostäder som är nettotillskott genom ombyggnad. Det är 6 procent färre bostäder än året före. Antalet påbörjade bostadsrätter planade ut i början av året medan småhusbyggandet planade ut från halvårsskiftet. Byggandet av hyresrätter svarar trots en minskning för nära hälften av den totala nybyggnationen. Kommunernas förväntningar för de närmaste åren visar fortsatt på en betydligt högre nivå på bostadsbyggandet än vad som faktiskt har påbörjats de senaste åren. Mycket tyder på att förväntningarna i många kommuner inte ligger i fas med bostadsmarknadsläget på orten. Samtidigt tyder det på att det finns många projekt som är möjliga att byggstarta om marknadsförutsättningarna finns.

Under 2020 bedömer kommunerna att det kommer att påbörjas 74 600 bostäder genom nybyggnation. Under 2021 förväntas byggandet öka, och enligt kommunerna kommer det då att påbörjas 80 600 bostäder genom nybyggnation. Jämfört med förväntningarna för 2020 i förra årets enkät är det en minskning med 10 procent. Observera att kommunerna lämnade sina bedömningar före coronapandemin. 

Historiskt sett har utfallet varit cirka 80 procent av vad kommunerna förväntade, i genomsnitt för landet. Utfallet under 2018 och 2019 var dock betydligt sämre, då det i genomsnitt påbörjades cirka 64 procent av förväntat. Här avviker Storgöteborg, där utfallet har varit fortsatt cirka 85 procent av förväntningarna. Det är samtidigt osäkert hur coronakrisen påverkar bostadsbyggandet. Utöver den påbörjade nyproduktionen kan det tillkomma ett nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

Höga produktionskostnader och svårigheter att få lån begränsar bostadsbyggandet

Den faktor som flest kommuner, 49 procent, uppger begränsa bostadsbyggandet i kommunen är höga produktionskostnader. Höga produktionskostnader har varit det främsta hindret flera år i rad enligt enkätsvaren. I år var det dock en lägre andel kommuner som valde detta alternativ. Förra året var det 55 procent av kommunerna som valde detta.

Jämfört med förra året är det i år ungefär lika stor andel kommuner som uppger att bostadsbyggandet begränsas av att det är svårt för privatpersoner att få lån eller att lånevillkoren är för hårda. Det uppger 42 procent av kommunerna vilket är samma andel som förra året. Hårda lånevillkor för privatpersoner hämmar efterfrågan vilket begränsar bostadsbyggandet.

Den tredje vanligaste faktorn, som 31 procent av kommunerna anser begränsa bostadsbyggandet, är brist på detaljplan på attraktiv mark. Svårigheter för byggherrar att få lån till byggprojekt anges av 22 procent av kommunerna. Svarsalternativet konflikter med statliga intressen enligt miljöbalken (som riksintressen och strandskyddsbestämmelser) anges av 17 procent, vilket är ett nytt svarsalternativ i årets enkät.

Diagram över faktorer som begränsar bostadsbyggandet i landets kommuner. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten och under fördjupningsfliken.
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i kommunerna. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen