Underskott i majoriteten av landets övriga kommuner

De allra flesta, drygt 200, av landets kommuner är varken storstadskommuner eller högskolekommuner. Dessa kommuner skiljer sig åt både i folkmängd och i geografisk storlek och ingår i de två grupperna som utgör rikets "övriga kommuner". Färre övriga kommuner rapporterar underskott på bostäder 2018 jämfört med förra året.

Större övriga kommuner – underskott i 31 av 36 kommuner

Denna grupp innehåller 36 kommuner som saknar högskola eller universitet och som har en befolkning på fler än 25 000 invånare. Några av kommunerna minskade sin folkmängd under 2017. Till skillnad från 2016 då samtliga kommuner i den här gruppen ökade sin befolkning.

Invånarna i flera av Sveriges mindre kommuner har de senaste åren befunnit sig på en bostadsmarknad i förändring. Kommuner som tidigare har haft ett bostadsbestånd som motsvarar behovet, har under senare år fått en marknad i obalans.

I 2018 års bostadsmarknadsenkät svarar 31 av 36 kommuner att det råder underskott på bostäder i kommunen som helhet. Förra året innehöll den här gruppen 34 kommuner, varav 33 uppgav underskott.

Underskott av bostäder större övriga kommuner
Läget på bostadsmarknaden i kommuner med fler än 25 000 invånare, januari år 2018. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Nästan alla kommuner uppger underskott inom centralorterna

Alla kommuner förutom en uppger att det råder underskott på bostäder i de centrala delarna. Ystads kommun bedömer att bostadsmarknaden i innerstaden är i balans men uppger underskott i kommunens övriga delar.

Läget är generellt sett bättre i kommunernas övriga delar, med 15 kommuner som uppger balans. Trots fler som har balans utanför centralorten är det ändå 21 kommuner som svarar att det råder underskott även i dessa delar av kommunen.

Flera olika upplåtelseformer och storlekar behövs

I princip alla kommuner i gruppen bedömer att det behöver tillkomma bostäder i varierande storlekar och upplåtelseformer under de kommande tre åren. En kommun svarar att det saknas underlag för att bedöma vilka typer av bostäder som behövs.

Byggandet förväntas nå en topp under 2018

De större övriga kommunerna förväntar sig att påbörja sammanlagt cirka 8 700 bostäder i nyproduktion under 2018. För 2019 är det förväntade antalet påbörjade bostäder drygt 8 000. Det är en ökning med närmare 30 procent respektive 4 procent jämfört med förväntningarna i förra årets enkät.

Byggandet förväntas nå en topp under 2018 för att därefter minska med cirka 8 procent under 2019. Kommunerna tenderar dock att överskatta byggandet något. Vid sidan om nyproduktionen tillkommer även nettotillskottet av bostäder från ombyggnad av befintliga byggnader.

Två av tre kommuner bedömer fortsatt underskott om tre år

Även om bostadsbyggandet fortsätter att öka i år, är problemen på bostadsmarknaden långt ifrån lösta. Av totalt 36 kommuner bedömer 24 att marknaden kommer att fortsätta präglas av underskott på bostäder även om tre år, medan 11 kommuner tror att marknaden kommer att vara i balans. En kommun, Söderhamn, bedömer att det på tre års sikt kommer att uppstå ett överskott på bostäder.

På centralorten bedömer 31 kommuner underskott och 5 kommuner balans om tre år. Sammanlagt bedömer fler kommuner att läget på bostadsmarknaden utanför centralorten om tre år har stabiliserats, så att antalet som anger underskott respektive balans uppgår till 12 respektive 23.

Höga produktionskostnader begränsar byggandet

I likhet med 2017 svarar cirka 70 procent av kommunerna att höga produktionskostnader är en av de främsta faktorerna som begränsar bostadsbyggandet. En annan förklaring som ungefär hälften av kommunerna uppger är brist på detaljplan på attraktiv mark.

Diagram Begränsningar fler än 25000
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i kommuner med fler än 25 000 invånare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Mindre övriga kommuner – underskott i 133 av 173 kommuner

Den allra största kommungruppen består av kommuner utan högskola eller universitet med en folkmängd som understiger 25 000 invånare. I 2018 års bostadsmarknadsenkät består denna grupp av 173 kommuner.

Både ökad och minskad befolkning bland de mindre kommunerna

Kommunerna i denna grupp är spridda över hela landet, och det finns stora skillnader i förutsättningarna för deras respektive bostadsmarknader. Några kommuner ligger i nära anslutning till större städer med god infrastruktur och bra kommunikationer. Andra kommuner i gruppen har svaga bostadsmarknader som en effekt av bland annat minskande befolkning och få arbetstillfällen.

Ungefär två tredjedelar av kommunerna har ökat sin befolkning under 2017 medan cirka en tredjedel har haft en negativ utveckling. Totalt omfattar de mindre övriga kommunerna cirka 20 procent av Sveriges befolkning. Det motsvarar ungefär invånarantalet i Storstockholm eller i gruppen större högskolekommuner.

Färre kommuner uppger underskott

I 2018 års bostadsmarknadsenkät svarar 133 kommuner att det är underskott på bostäder. Det är 12 kommuner färre än förra året. Därmed är det fler kommuner som uppger balans i år – 35 jämfört med 28 förra året. Det ska dock tilläggas att gruppen har minskat med en kommun sedan 2017 och att de två kommuner som inte har besvarat årets enkät tillhör just den här gruppen.

Tre kommuner uppger överskott

Endast 3 kommuner i hela landet svarar att det finns ett överskott på bostäder i kommunen som helhet. Dessa kommuner är Ånge, Nordmaling och Åsele. Alla tre ingår i gruppen mindre övriga kommuner och har ett invånarantal under 10 000.

Läget på bostadsmarknaden
Läget på bostadsmarknaden i kommuner med färre än 25 000 invånare, januari år 2018. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Underskottet är tydligast inom centralorterna

Andelen kommuner som anger underskott i kommunen som helhet är närmare 80 procent. Skillnaden mellan balans och underskott blir ännu tydligare i kommunernas centralorter, där närmare 90 procent svarar att det råder underskott. Det är 152 kommuner som svarar att det råder underskott på bostäder i de centrala delarna, medan 17 kommuner gör bedömningen att marknaden är i balans.

Underskottet har minskat något inom centralorterna

Trots en ansträngd situation har läget förbättrats något sedan förra året även i de centrala delarna, med 8 färre kommuner som anger underskott.

Underskottet har ökat något utanför centralorterna

I flera kommuner verkar läget vara mindre ansträngt i delarna utanför centralorten. Andelen som anger underskott utanför centralorten ligger på strax under 50 procent. Det är 82 respektive 71 kommuner som bedömer att de har ett underskott respektive balans på bostäder i delarna utanför centralorten. Dock är det fler som anger underskott samt något färre som anger balans i kommunens övriga delar i 2018 års enkät jämfört med förra året.

BME_2018 Karta kommuner färre än 25 000
Kommuner som tillhör gruppen Övriga kommuner med färre än 25 000 invånare, januari 2018. Källa: SCB. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Behov av fler bostäder i nästan alla kommuner

Nästintill samtliga kommuner bedömer att det behöver tillkomma bostäder under de närmaste tre åren. De kommuner som uppger att de inte behöver fler bostäder har alla antingen balans på bostadsmarknaden eller ett överskott på bostäder i kommunen som helhet.

Kommungruppen i stort bedömer att det kommer att påbörjas sammanlagt cirka 10 400 bostäder i nyproduktion under 2018, och närmare 11 500 bostäder under 2019. Förra året gjorde kommunerna uppskattningen att antalet påbörjade bostäder för 2017 och 2018 skulle bli cirka 10 400 respektive 11 000. Det kan dock påpekas att de mindre kommunerna i genomsnitt tenderar att överskatta bostadsbyggandet markant. Utöver nyproduktion tillkommer nettotillskottet av bostäder från ombyggnad av befintliga byggnader.

Majoriteten bedömer fortsatt underskott om tre år

Av de 171 kommuner i gruppen som har besvarat enkäten bedömer 101 att underskottet kommer bestå i kommunen som helhet under de kommande tre åren. På centralorten anger 118 underskott om tre år, och 49 balans. Utanför centralorten bedömer majoriteten av kommunerna att det kommer råda balans på marknaden om tre år.

Höga produktionskostnader begränsar byggandet

Den överlägset vanligaste förklaringen till vad som begränsar bostadsbyggandet i kommungruppen är höga produktionskostnader. I 2018 års bostadsmarknadsenkät har 102 kommuner i gruppen gjort den bedömningen. Flera kommuner svarar även att det är svårt för privatpersoner att få lån, eller att lånevillkoren är hårda. Ett annat vanligt skäl är brist på detaljplan på attraktiv mark.

Diagram Begränsningar färre än 25000
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i kommuner med färre än 25 000 invånare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej