På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Något minskat underskott på bostäder i landets övriga kommuner

Granskad: 

De allra flesta, drygt 200, av landets kommuner är varken storstadskommuner eller högskolekommuner. Dessa kommuner skiljer sig åt både i folkmängd och i geografisk storlek och ingår i de två grupperna som utgör rikets större och mindre "övriga kommuner". Något färre av dessa kommuner rapporterar underskott på bostäder 2020 jämfört med året innan.

Invånarna i flera av Sveriges kommuner, det vill säga kommuner som i det här avsnittet ingår i grupperna övriga kommuner, har de senaste åren befunnit sig på en bostadsmarknad i förändring. Kommuner som tidigare har haft ett bostadsbestånd som motsvarar behovet har under senare år fått en marknad i obalans. Bland landets övriga kommuner minskar antalet som anger underskott på bostadsmarknaden. I synnerhet gäller det kommuner med färre än 25 000 invånare, där över häften hade en befolkningsminskning under 2019. Cirka hälften av samtliga övriga kommuner förväntar att man har balans om tre år.

Större övriga kommuner – underskott i 27 av 36 kommuner

Denna grupp innehåller 36 kommuner som saknar högskola eller universitet och som har en befolkning på fler än 25 000 invånare.

I 2020 års bostadsmarknadsenkät svarar 27 av 36 kommuner att det råder underskott på bostäder i kommunen som helhet. Det är 4 kommuner färre än förra året. Det är 9 kommuner som svarar att det råder balans på bostadsmarknaden, vilket kan jämföras med förra året då 5 kommuner angav balans.

Diagram över läget på bostadsmarknaden i gruppen ”övriga kommuner med fler än 25 000 invånare”, i januari 2020. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten.
Läget på bostadsmarknaden i gruppen ”övriga kommuner med fler än 25 000 invånare”, januari år 2020. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Nästan alla kommuner uppger underskott i centralorterna

På frågan om bostadsmarknadsläget i centralorten svarar 33 kommuner att det råder underskott på bostäder. Oskarshamn, Landskrona och Härnösand, svarar att det råder balans.

Läget är generellt sett bättre i kommunernas övriga delar, där 18 kommuner uppger balans på bostadsmarknaden. Det är 16 kommuner som svarar att det råder underskott och 2 kommuner, Hässleholm och Mark, att det råder överskott på bostäder. 

Nästan hälften av kommunerna bedömer balans om tre år

Totalt 20 av 36 kommuner bedömer att marknaden kommer att fortsätta att präglas av underskott på bostäder även om tre år, medan 16 kommuner tror att marknaden kommer att vara i balans.

Totalt 24 kommuner bedömer att det kommer att vara underskott på bostäder på centralorten, medan 12 kommuner anger balans om tre år. Majoriteten av kommunerna, 25, anser att det kommer att råda balans utanför centralorten om tre år. Det är 9 kommuner som anger underskott och 2 kommuner, Hässleholm och Söderhamn, som anger överskott.

Flera olika upplåtelseformer och storlekar behövs

Samtliga kommuner i gruppen bedömer att det behöver tillkomma bostäder under de kommande tre åren, i varierande storlekar och upplåtelseformer. De bostadstyper som störst andel av kommunerna ser ett behov av är hyresrätter och bostadsrätter i storlekarna två rum och kök och tre rum och kök samt äganderätter i större storlekar. Det finns dessutom ett stort behov av hyresrätter med ett rum och kök.

Förväntat bostadsbyggande

I kommungruppen påbörjades det enligt Boverkets bedömning cirka 4 300 bostäder under 2019, varav 4 100 genom nybyggnad och 200 som nettotillskott genom ombyggnad.

Kommunerna förväntar sig att det kommer att påbörjas cirka 6 100 bostäder under 2020 och cirka 6 700 bostäder under 2021. Observera att kommunerna lämnade sina bedömningar före coronapandemin. Utöver den påbörjade nyproduktionen kan det tillkomma ett nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

År 2019 uppgick antalet påbörjade bostäder till 61 procent av kommunernas förväntningar. Om utfallet blir detsamma år 2020 och 2021 som 2019 innebär kommunernas bedömningar att det kommer att påbörjas 3 700 bostäder år 2020 och 4 100 bostäder år 2021. Det är samtidigt osäkert hur coronakrisen påverkar bostadsbyggandet. Utöver nybyggnationen kan det tillkomma bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

Höga produktionskostnader begränsar byggandet

I år svarar cirka 60 procent av de större övriga kommunerna att höga produktionskostnader är en av de främsta faktorerna som begränsar bostadsbyggandet. Det är en minskning med 10 procentenheter jämfört med föregående år. Andra förklaringar, som 39 procent av kommunerna uppger, är brist på detaljplaner på attraktiv mark och hårda lånevillkor för privatpersoner. Det är ungefär samma andel som förra året.

Diagram över faktorer som begränsar bostadsbyggandet i gruppen ”övriga kommuner med fler än 25 000 invånare”, samt en jämförelse med riket. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten och under fördjupningsfliken.
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i gruppen ”övriga kommuner med fler än 25 000 invånare”. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Mindre övriga kommuner – underskott i 105 av 173 kommuner

Den allra största kommungruppen består av 173 kommuner utan högskola eller universitet och med en folkmängd med färre än 25 000 invånare.

Både ökad och minskad befolkning bland de mindre kommunerna

Kommunerna i denna grupp är spridda över hela landet, och det finns stora skillnader i förutsättningarna för deras respektive bostadsmarknader. Några kommuner ligger i nära anslutning till större städer med god infrastruktur och bra kommunikationer. Andra kommuner i gruppen har svaga bostadsmarknader som en effekt av bland annat en minskande befolkning och få arbetstillfällen.

Närmare hälften av kommunerna i gruppen har ökat sin befolkning under 2019, medan drygt hälften har haft en negativ befolkningsutveckling. Totalt omfattar de mindre övriga kommunerna cirka 20 procent av Sveriges befolkning. Det motsvarar nästan invånarantalet i Storstockholm eller i gruppen ”större högskolekommuner”.

Färre kommuner uppger underskott

I 2020 års bostadsmarknadsenkät svarar 105 kommuner att det råder obalans med underskott på bostäder. Det är 24 kommuner färre än förra året. Fler kommuner uppger balans på bostadsmarknaden i år – 56 kommuner jämfört med 40 förra året.

Åtta kommuner uppger överskott

I år är det 8 kommuner i hela landet som svarar att det finns ett överskott på bostäder i kommunen som helhet. Förra året uppgav 4 kommuner detta. Kommunerna som anger överskott är Filipstad, Laxå, Hällefors, Ljusnarsberg, Sollefteå, Härjedalen, Vindeln och Haparanda, alla förutom Sollefteå med ett invånarantal under 11 000. Det är 4 kommuner som inte har besvarat frågan.

Diagram över läget på bostadsmarknaden i gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”, i januari 2020. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten.
Läget på bostadsmarknaden i gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”, januari år 2020. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Underskottet är tydligast inom centralorterna

Andelen kommuner som anger underskott på bostäder i kommunen som helhet är 62 procent. Andelen som svarar balans på bostadsmarknaden eller överskott på bostäder är 32 procent respektive 5 procent. Skillnaden mellan balans och underskott är ännu tydligare i kommunernas centralorter, där 77 procent svarar att det råder underskott och 20 procent svarar balans. Jämfört med förra året är det 15 färre kommuner som anger underskott på bostäder i centralorterna.

Antalet kommuner med överskott utanför centralorterna har ökat

I flera kommuner verkar läget vara mindre ansträngt i delarna utanför centralorten. Andelen som anger balans på bostadsmarknaden utanför centralorten är 46 procent. Andelen som anger obalans med underskott på bostäder är 40 procent, och andelen som anger obalans med överskott är 14 procent. Antalet kommuner som anger överskott i kommunens övriga delar är 24 i årets enkät, jämfört med 19 i förra årets enkät.

Karta över Sveriges kommuner som tillhör gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”. Kommunerna i denna grupp består av 173 kommuner spridda över hela landet.
Kommuner som tillhör gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”, januari 2020. Källa: SCB. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Hälften av kommunerna bedömer fortsatt underskott om tre år

På frågan hur bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet kommer att se ut om tre år anger 84 kommuner, eller 50 procent av de 169 kommuner som svarat på frågan, att det kommer att råda underskott på bostäder. Andelen som anger balans eller överskott om tre år är 45 respektive 5 procent. På centralorten anger 58 procent underskott på bostäder och 40 procent balans om tre år. Utanför centralorten bedömer drygt hälften av kommunerna att det kommer att råda balans på marknaden om tre år och 30 procent bedömer underskott.

Olika upplåtelseformer och storlekar behövs

Kommunerna i den här gruppen bedömer att det behöver tillkomma bostäder i varierande storlekar och upplåtelseformer under de kommande tre åren. I något mindre utsträckning bedömer kommunerna ett behov av små hyresrätter och bostadsrätter jämfört med andra kommungrupper. Övriga typer och storlekar på bostäder som bedöms behöva tillkomma är bostäder för äldre (särskilda boendeformer, mellanboendeformer, senior- och trygghetsbostäder) samt LSS-bostäder (bostäder enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Förväntat bostadsbyggande

I kommungruppen påbörjades det enligt Boverkets bedömning cirka 5 400 bostäder under 2019, varav 5 100 genom nybyggnad och 300 som nettotillskott genom ombyggnad.

Kommunerna förväntar sig att det kommer att påbörjas cirka 10 000 bostäder under 2020 och cirka 10 500 bostäder under 2021. Observera att kommunerna lämnade sina bedömningar före coronapandemin.

År 2019 uppgick antalet påbörjade bostäder till 58 procent av kommunernas förväntningar. Om utfallet blir detsamma år 2020 och 2021 som 2019 innebär kommunernas bedömningar att det kommer att påbörjas 5 800 bostäder år 2020 och 6 100 bostäder år 2021. Det är samtidigt osäkert hur coronakrisen påverkar bostadsbyggandet. Utöver nybyggnationen kan det tillkomma bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

Höga produktionskostnader begränsar byggandet

Det är 46 procent av kommunerna i gruppen som svarar att en av de tre främsta begränsande faktorerna för bostadsbyggandet är höga produktionskostnader. Lika stor andel av kommunerna svarar att byggandet begränsas av att det är svårt för privatpersoner att få lån. Ett annat vanligt skäl är brist på detaljplaner på attraktiv mark.

Diagram över faktorer som begränsar bostadsbyggandet i gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”, samt en jämförelse med riket. Innehållet beskrivs mer i brödtexten och under fördjupningsfliken.
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen