Underskott på bostäder i landets högskolekommuner

Situationen på bostadsmarknaden är fortsatt ansträngd i flera högskoleorter, oavsett kommunstorlek. Två större högskolekommuner som uppgav balans på bostadsmarknaden förra året anger underskott på bostäder i 2018 års enkät.

De större högskolekommunerna har mer än 75 000 invånare. De mindre har färre än 75 000 invånare.

Större högskolekommuner – underskott i 16 av 17 kommuner

Bostadsmarknadsläget i de större högskolekommunerna präglas generellt sett av underskott på bostäder. I 2018 års enkät uppger bara 1 kommun att det råder balans på bostadsmarknaden: Helsingborg för andra året i rad. Övriga 16 kommuner svarar att de har underskott på bostäder.

I förra årets enkät var det Örebro, Helsingborg och Kristianstad som uppgav balans på bostadsmarknaden. I år har dock både Örebro och Kristianstad angett underskott igen.

Örebro har haft ett högt bostadsbyggande de senaste åren, och anger i sitt svar att antalet bostäder överensstämmer med det numerära behovet i kommunen. Utbudet tillgodoser däremot inte behovet för vissa grupper med svagare ställning på bostadsmarknaden. Därför bedömer kommunen att det råder obalans med underskott på bostäder.

Underskottet som störst i centralorterna

Efterfrågan på bostäder är störst i centralorterna. Där har samtliga kommuner underskott på bostäder. I kommunens övriga delar bedömer 15 av 17 kommuner att det råder underskott på bostäder, medan 2 kommuner uppger balans.

Läget högskolekommuner > 75000
Läget på bostadsmarknaden i högskolekommuner med fler än 75 000 invånare, januari år 2018. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Fyra kommuner bedömer balans om tre år

Flera kommuner uppger att en förklaring till det rådande bostadsmarknadsläget är att befolkningen har ökat stort under de senaste åren. Gruppens största kommun Uppsala har en kraftigt växande befolkning, och bedömer därför att efterfrågan på bostäder är stor.

Av de totalt 17 kommunerna bedömer 4 att det kommer att råda balans på bostadsmarknaden i kommunen som helhet inom tre år. Uppsala är en av dessa kommuner, och kommunen kommenterar att ett högt bostadsbyggande är anledningen till att den bedömningen görs.

Behov av fler bostäder i samtliga större högskolekommuner

Samtliga större högskolekommuner har gjort bedömningen att det behöver tillkomma fler bostäder under de kommande tre åren, än vad som finns i dagens bestånd. Enligt Boverkets bedömning påbörjade gruppens 17 kommuner sammanlagt cirka 16 800 bostäder under 2017. Det är omkring 20 procent mindre än vad kommunerna förväntade sig i förra årets enkät.

Under de kommande två åren förväntar sig kommunerna att det kommer att påbörjas cirka 20 000 bostäder år 2018 respektive 20 600 år 2019 i nyproduktion. Förväntningarna båda åren är något lägre än förväntningarna i förra årets enkät. Utöver det tillkommer även bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader. Under åren 2013 – 2015 blev utfallet i form av påbörjade bostäder sammantaget högre än kommunernas förväntningar, men under 2017 hamnade utfallet på riksgenomsnittet, knappt 80 procent.

Höga produktionskostnader bromsar byggandet

Av de 17 större högskolekommunerna uppger 14 att höga produktionskostnader är en av de tre främsta faktorerna som begränsar bostadsbyggandet för närvarande. Andra vanliga förklaringar är brist på byggarbetskraft och svårigheter för privatpersoner att få lån, eller hårda lånevillkor.

Bristen på byggarbetskraft har diskuterats som ett problem för ökat bostadsbyggande i flera andra sammanhang, men i bostadsmarknadsenkäten är det endast drygt 13 procent av landets samtliga kommuner som ser det som en av de tre främsta förklaringarna.

Begränsade faktorer högskolekommuner  >75000
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i högskolekommuner med fler än 75 000 invånare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Mindre högskolekommuner – underskott i 12 av 13 kommuner

De mindre högskolekommunerna har färre än 75 000 invånare. I denna grupp ingår såväl medelstora kommuner som Skellefteå och Kalmar, som mindre kommuner som Karlshamn med cirka 32 000 invånare. Skillnaderna i folkmängd inom gruppen bör skapa olika förutsättningar för kommunernas bostadsmarknader.

Oftast är trycket på bostäder störst i kommuner med stor befolkning och i större städer. Men utifrån svaren i bostadsmarknadsenkäten kan vi konstatera att läget är ansträngt även bland de mindre högskolekommunerna. Av de mindre högskolekommunerna bedömer 12 av 13 att det råder obalans med underskott på bostäder. Endast Gotland uppger att det är balans på bostadsmarknaden.

Läget högskolekommuner < 75000
Läget på bostadsmarknaden i högskolekommuner med färre än 75 000 invånare, januari år 2018. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Underskott i samtliga centralorter

Samtliga 13 mindre högskolekommuner rapporterar att det är underskott på bostäder på centralorten. När det gäller delarna utanför centralorten svarar 10 kommuner att det är underskott på bostäder. Gotland, Skövde och Piteå bedömer att det är balans i kommunens övriga delar.

Blandade storlekar och upplåtelseformer behövs

Samtliga kommuner i gruppen bedömer att det behöver tillkomma bostäder under de kommande tre åren, i blandade storlekar och upplåtelseformer.

Under 2018 och 2019 förväntar sig kommunerna att det kommer att påbörjas runt 6 000 bostäder per år. Historiskt sett är det dock vanligt att kommuner överskattar de kommande årens nyproduktion. Utöver nybyggnationen tillkommer bostäder från ombyggnad av befintliga byggnader.

De flesta kommuner räknar med underskott även om tre år

Av de totalt 13 mindre högskolekommunerna bedömer 11 att marknaden kommer att vara i obalans med underskott på bostäder om tre år. Gotland, som i dagsläget har en marknad i balans, är en av de som svarar att det kommer vara underskott i framtiden. Östersund och Piteå gör istället bedömningen att bostadsmarknaden kommer att vara i balans inom en treårsperiod.

Höga produktionskostnader begränsar byggandet

Det finns faktorer som begränsar ett ökat bostadsbyggande och försvårar möjligheterna att nå balans på bostadsmarknaden. Närmare 80 procent av kommunerna i gruppen mindre högskolekommuner svarar att höga produktionskostnader för närvarande begränsar bostadsbyggandet. Över hälften anger också brist på attraktiv detaljplanelagd mark som ett av de främsta hindren för bostadsbyggande.

Begränsade faktorer högskolekommuner < 75000
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i högskolekommuner med färre än 75 000 invånare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.



Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej