På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Fortsatt underskott på bostäder i landets högskolekommuner

Granskad:

Resultatet i 2021 års enkät visar att situationen på bostadsmarknaden är fortsatt ansträngd i de flesta högskolekommuner. Alla större högskolekommuner bedömer underskott på bostäder. Bland de mindre högskolekommunerna är det endast en kommun som anger balans, medan övriga bedömer underskott på bostäder.

Bostadsmarknadsenkätens definition av högskolekommuner

De större högskolekommunerna har fler än 75 000 invånare och de mindre har färre än 75 000 invånare. Observera att högskolekommuner som tillhör någon av de tre storstadsregionerna inte är medräknade här.

Större högskolekommuner – underskott i alla 17 kommuner

Bostadsmarknadsläget i de större högskolekommunerna präglas av underskott på bostäder. I 2021 års enkät uppger samtliga kommuner att det råder obalans på bostadsmarknaden med underskott på bostäder. Det är samma resultat som i de två senaste enkäterna.

Utbrett underskott även utanför centralorterna

Samtliga kommuner anger bostadsunderskott på centralorten, vilket inte är förvånande eftersom efterfrågan på bostäder oftast är störst just där. Nästan alla kommuner bedömer dock att det råder underskott på bostäder även i kommunens övriga delar. Bara en kommun, Kristianstad, uppger balans på bostadsmarknaden utanför centralorten.

Diagram som visar läget i större högskolekommuner.
Läget på bostadsmarknaden i högskolekommuner med fler än 75 000 invånare, januari år 2021. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2021, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Kommunerna förväntar ett ökat byggande 2021 och 2022

Preliminär statistik från SCB tyder på att det påbörjades sammanlagt cirka 14 600 bostäder under 2020 i gruppens 17 kommuner, varav 13 800 genom nybyggnad och drygt 700 som nettotillskott genom ombyggnad. Det var hela 25 procent fler än året före.

Kommunerna förväntar sig att det kommer att påbörjas cirka 18 700 bostäder år 2021 vilket är 9 procent fler än vad som förväntades för 2020. Under 2022 förväntas 19 700 bostäder påbörjas, vilket är 5 procent fler än förväntningarna för 2021.

Antalet påbörjade bostäder har historiskt varit lägre än förväntningarna. De senaste fem åren har utfallet i genomsnitt varit 77 procent av förväntningarna. Utöver nybyggnationen kan det tillkomma bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

Kommunerna förväntar sig att byggandet av småhus och av bostadsrätter i flerbostadshus ökar markant från 2020 till 2022, medan antalet påbörjade hyresrätter i flerbostadshus förväntas öka något 2021 och minska något 2022.

Höga produktionskostnader och svårigheter att få lån dominerar som hinder

Två hinder, båda relaterade till ekonomi, dominerar bland de större högskolekommunerna. Av de 17 kommunerna uppger 12, det vill säga 71 procent, att höga produktionskostnader är en av de tre främsta faktorerna som begränsar bostadsbyggandet för närvarande. Det är två kommuner färre än förra året. Gruppen större högskolekommuner anger denna faktor i betydligt högre grad än riket som helhet.

Totalt 53 procent uppger svårigheter för privatpersoner att få lån som en av de tre främsta faktorerna som begränsar byggandet, 6 procentenheter fler än förra året. Även här anger en betydligt högre andel detta som ett hinder, jämfört med riket som helhet.

Svag infrastruktur/osäkerhet kring framtida satsningar anges av 24 procent av kommunerna och lika stor andel anger överklaganden av detaljplaner som en begränsande faktor.

Diagram som visar faktorer som begränsar bostadsbyggande i större högskolekommuner.
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i högskolekommuner med fler än 75 000 invånare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2021, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Mindre högskolekommuner – underskott i 12 av 13 kommuner

De mindre högskolekommunerna har färre än 75 000 invånare. I denna grupp ingår både medelstora kommuner exempelvis Skellefteå och Kalmar, och mindre kommuner som Karlshamn med cirka 32 400 invånare. Skillnaderna i folkmängd inom gruppen kan skapa olika förutsättningar för kommunernas bostadsmarknader.

Oftast är trycket på bostäder störst i kommuner med stor befolkning. Men utifrån svaren i bostadsmarknadsenkäten kan vi konstatera att läget är ansträngt även bland de mindre högskolekommunerna. Av dessa bedömer 12 av 13 att det råder obalans på bostadsmarknaden med underskott på bostäder. Bara en kommun, Skövde, anger balans på bostadsmarknaden.

Skillnad mellan centralorten och kommunens övriga delar

Samtliga mindre högskolekommuner rapporterar underskott på bostäder på centralorten. Totalt 8 kommuner svarar att det är underskott på bostäder utanför centralorten, medan 5 svarar att det är balans.

Diagram som visar läget på bostadsmarknaden i mindre högskolekommuner.
Läget på bostadsmarknaden i högskolekommuner med färre än 75 000 invånare, januari år 2021. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2021, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Bostadsbyggandet förväntas öka kraftigt år 2022

Preliminär statistik från SCB tyder på att det påbörjades sammanlagt cirka 2 500 bostäder år 2020 i kommungruppen, varav 2 400 genom nybyggnad och cirka 100 som nettotillskott genom ombyggnad. Det är en minskning med 28 procent jämfört med 2019. Det är antalet påbörjade hyresrätter i flerbostadshus som har halverats, där en stor del av minskningen är hänförlig till en kommun.

Kommunerna förväntar sig att det kommer att påbörjas cirka 4 400 bostäder under 2021 och cirka 6 600 bostäder under 2022. Det motsvarar en minskning med 10 procent under 2021 jämfört med förväntningarna året före och en ökning med hela 50 procent 2022. Under 2022 förväntas byggandet av hyresrätter öka kraftigt, men även bostadsrätter förväntas öka.

Antalet påbörjade bostäder har historiskt varit lägre än förväntningarna. De senaste fem åren har utfallet i genomsnitt varit 60 procent av kommunernas förväntningar. Utöver nybyggnationen kan det tillkomma bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

Betydligt fler anger konflikter med statliga intressen enligt miljöbalken som hinder

Bland de 13 kommunerna i gruppen hamnar tre hinder på samma nivå. Konflikter med statliga intressen enligt miljöbalken nämns av 46 procent av kommunerna, en tredubbling jämfört med förra årets 15 procent. Överklagande av detaljplaner anges av 46 procent av kommunerna, detta jämfört med 38 procent förra året. Gruppen mindre högskolekommuner anger i betydligt högre grad dessa två hinder jämfört med riket som helhet.

Likaså anges höga produktionskostnader av 46 procent av kommunerna, vilket är en minskning med 23 procentenheter (3 kommuner) jämfört med förra året.

Förra året angav 38 procent av kommunerna i gruppen brist på kompetens inom kommunen som ett hinder, men endast 8 procent (en kommun) i år.

Diagram som visar faktorer som begränsar bostadsbyggandet i mindre högskolekommuner.
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i högskolekommuner med färre än 75 000 invånare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2021, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.



Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen